Sista arbetsdagen i Globen.
Det är 12 år sedan jag kom hit första gången. Det var bara på skoj som totalt otekniska jag sökte jobb på Nya medier. Men Otto anställde mig efter en kvarts intervju. Jag blev lite snopen och sen tog jag tåget hem till Göteborg för att komma tillbaka två veckor senare.

Nya medier var ett galet och roligt ställe att jobba på.
Som växte och knakade och människor kom och gick.
Vindarna blåste åt olika håll. Från separation till integration mellan nät och papper.
Numera är vi en enda family.

På 12 år hinner man med en del mindre roliga perioder.
Men sedan minns man de fantastiska människorna och de lyckliga stunderna blott.
Och till de lyckliga stunderna hör när hela jäkla företaget åkte iväg på konferens och spånade idéer – redaktion, marknad och teknik ihop.
Åre, Tylösand, Stora Essingen. Och sånt.

Och så en del andra milstolpar i livet.
Stora nyhetshändelser som mordet på Anna Lindh, 9-11 med mera.
Det knasiga och roliga Plus-gänget jag hade hand om.
Engsholm och Ulriksdal.
Att jag började som Wendela-reporter.

Och gör man ett hastigt överslag av hur kul-faktorn på jobbet varierat genom åren ser man att det blir roligare och roligare för varje år.
Det senaste året har alltid varit det bästa för mig. 

Nu är dagarna i Globen förbi och stunden kräver ett förnumstigt citat.
Det blir Karin Boye – in English:

Strike camp, strike camp! The new day shows its light.
Our great adventure has no end in sight. 

Och här är tre random bilder från de här åren: