En vänsterpartist drack kaffe. Detta i kombination med att Bodström är bortrest eller opasslig eller vad han nu är gjorde att Svarte Petter inte fick bli tungan på vågen och Alliansens kandidat fick fortsätta som talman.

Nu undrar jag: är det nån som tror att vänsterpartisten drack kaffe lite för länge med flit?

Eller var det undermedvetet, en freudiansk påtår?

Eller övervärderar jag finessen i tjuv- och rackarspelet?

Idag blev det klart. Nobelpriset i medicin går till provrörsbefruktningens fader, Robert Edwards.

Nu vill vi höra din historia. Har du fått barn efter IVF? Mejla Wendela-redaktionen och berätta! 

Måndag och det är lite grumpy stämning.

Ingen säger riktigt något förrän korken far ur efter lunch och det bara väller ut.

Här är en snabbanalys av läget: somliga är lite lätt socialt utbrända. I alla fall lite svedda. Lite brännblåsor av att ha vadat för djupt i det där nässelsnåret som utgörs av familj och släkt och andra mänskliga relation.

Ja, då kan det vara fint att klamra sig fast vid sin dator, sin telefon och sitt anteckningsblock.
Och inte pilla för mycket på brännblåsorna.

Gravallvaret härskade på Dansens Hus. Men i foajén efteråt testade vi några sköna moves.

– Är detta en konstform som kan innehålla blinkningar? sa Martin skeptiskt.

Sedan gick vi ut och barhoppade.

Mia, Anna, 40, Annica och Lina är sjukt inspirerade på Storstad.

Vi kopierar Allt om Stockholms vinnande bloggkoncept. Det här gör vi helgen:

Sara: – Jag ska åka till Mjölby. Hästen ska tävla där på söndagen.  Och resten av helgen… hmmm… Jag ska inte ha sex för det går inte. Han är inte hemma. Då måste jag be om någon av Pernillas leksaker och dem har hon gett bort, till Julia Skott. Passa katt kommer nog bli den stora grejen.

Mysia: – Jag ska titta på Idol och äta chips, popcorn, godis och dricka coca cola. Sen ska jag natta Mioli. Och sen ska jag städa min lägenhet. Lördagen? Det kan inte jag säga högt.

Chefen: – TILL KÖPENHAMN!!!!!!!!! Jag ska shoppa, festa, strosa, bara vara.

Catharina: – Imorgon ska jag på middag med en kompis. På söndag ska jag titta på min pappas utställning, konstutställning.

Helena: – Ikväll ska jag somna i soffan. Imorgon ska jag gå med några kära kollegor och se Virpi Pahkinen på Dansens Hus.

– Det här tog en oväntad vändning, sa Sara.

Hon hade försökt avyttra prylen-som-inte-ska-nämnas-vid-namn via Facebook och personliga närmanden till exempel ute på dagredigeringen. Men den hittade sin ägare via den här bloggen.

Julia Skott behövde den till en… hm, maskerad.
Eller nåt.

Huvudsaken är saken fann sin ägare. Det känns bra.

Julia försöker hitta användningsområden för flesh lighten genom att intervjua Sara.

– Snacka om meta, säger Bok-Cessan.

Vi har högläsning ur Resumé som skrivit en artikel om en liten artikel (som jag skrev) i Aftonbladet häromdagen och som handlade om ett blogginlägg som Sanna Lundell skrev på sin blogg på Aftonbladet.se.

Puh. Hängde ni med?

Det var i alla fall en fantastisk bild på Sanna endast iförd svamp och det var liksom det som var det roliga. En parafras på Lady Gaga kan man säga.

Och nu har då Resumé läst det finstilta och noterat att Mikael Persbrandt är fotografen.

Jag länkar inte till dem eftersom de inte länkar till oss.

Men läs om Sanna och bilden  och Sannas blogg!

– Det är suddigt, sa Lilla O när vi satte oss i bilen i morse.

Ja, det var suddigt. Väldigt suddigt. Det var bara att gå ut och skrapa rutorna, en skandal i det lilla, om ni frågar mig, det är ju ändå september en liten stund till.

Och sedan kan jag berätta att det var ingen walk in the park att köra till jobbet. Det var så mycket bilar så jag hann läsa flera artiklar medan jag stod stilla vid både röda och gröna ljus.

Och då insåg jag att det var inte bara stopp där jag befann mig utan i hela jäkla kollektivtrafiken. Och i Alvik gav folk upp och vandrade i horder över bron in mot stan:

På allmän begäran kommer här tingesten som är omnämnd i föregående inlägg.

Jag… eh… säger ingenting mer om detta. Nånsin. I rest my case.

Det var som att kliva in på Plus-redaktionen när jag kom till jobbet i morse. Och då menar jag inte vår egen Plus-redaktion, vilket man lätt kan tro. Utan det var ett flertal Sverker Olofsson-wannabees i farten.

Gröna soptunnor stod uppställda och vi hade fått lappar med påbud om att rensa och slänga.

Som av en händelse var det kuckelimuck med nätverket så det var bara att sätta igång och slänga.

Nöjets julpynt åkte i tunnan, liksom Wendelas new age-cd-skivor. Vibratorer bytte ägare. Det är bara den konstgjorda vaginan på Saras bord som saknar en… husse.