Välkomna ska vi…
avVälkomna ska vi vara!
Välkomna ska vi vara!
Nu inflyttningsfestar vi. Eller inflyttningsflirtar. I ett försök att bli populära och få mycket besök bjuder vi på godis.
Först kommer redaktionell utveckling, en representant från nöjet och Allt om Stockholm next door.
Nu är det snart dags för inflyttningsfest på wendelaredaktionen. Förberedelserna är i full gång!
Nicklas, en av våra kära nya grannar efter redaktionsflytten och tillika redaktionschef på webb-tv, fyller år idag. Han är bara några månader äldre än jag men han måste besitta någon magisk egenskap som jag saknar eftersom Helena direkt utbrast ”Vad fyller du, 25 igen eller?”
Grattis Nicklas!
Vad är det som signalerar evig ungdom? Skägget, kostymen..?
Dagens shoppingtips kommer från Ica: Trocadero-godisar. En lurig stämpel på påsen vill låta påskina att det här röda guldet bara finns att tillgå i Norrland men så är alltså inte fallet. Allt finns i Globen mina vänner.
Att flytta har oväntade effekter. Så kallade spin off-effekter.
– Alla säger ”Hej, sitter ni här!?” och låter glada.
– Nya trevliga grannar.
– Ljus från fönstren och utsikt över slachthaus-området.
– Inget fläktsurr som äter hjärnbark utan att man märker det.
– En WHITEBOARD – här ska planeras!!! Vi ska bli genialiska på planering.
Lina ska rita streck. Jag hittar en typometer som någon gammal uv måste ha lämnat. En sån har jag faktiskt hemma, ett minne från Journalisthögskolan där man fick lära sig att redigera tidning på papper. Och när man hade redigeringstenta så var det Åke Edwardson, numera deckarförfattare, som rättade dom. Det gick så där, både med rättandet alltså. Jag upplyser Annika och Lina om att förr användes ett måttsystem med cicero och punkter (en cicero = 12 punkter), dom tror att jag skojar – eller håller på att dö.
. Idag var jag ute på stan med tre herrer. Vi hade ett alldeles speciellt uppdrag. Men vad kan jag inte avslöja. Det får ni läsa om i nästa veckas fredagstidning! Missa inte det! Ni kan bli rika på kuppen!
/Annika
Annika stack ut på jobb. Vi andra är opassliga och kan inte vara med på bild. Men vi har kaffemugg, palm – och fåtölj på nya stället!
Vi är Aftonbladets nomader. Sanden brinner under fotsulorna. Vi måste vidare. Bryter upp från vårt läger. Går mot ljuset.
Om ni vill oss något så vattnar vi i fortsättningen kamelerna inne på gamla nya medier. Utanför Kalle J:s gamla glasbur (där man gjort några klassiska misstag typ i löneförhandling utbrustit: ”DET blir bra!”).
Ett ihoppackat Wendela = tre skärmar, tre datorer, tre damer. Men bara en kan köra kärran, det verkar bli Annika.
Jag är värdelös på skidor men vill gärna lära mig. Slalom, menar jag då, längd är jag ganska fin på och lift åker jag som en gud. Men sedan plogar jag hela vägen till after skin eftersom jag aldrig vågat testa det där med tyngden på dalskidan. Men i påsk ska jag till den här exotiska platsen och åka längd, äta godis, långhelgshänga – och ta slalomlektioner. Den som tippar rätt på antal brutna ben får ärva mitt liftkort.
Om åtta dagar kan någon av dem vara jag.