Startsida / Inlägg

Dubbelseger

av Mats

GÖTEBORG. Hann aldrig avsluta min Finnkampsrapportering i Göteborg, så gör det nu i stället när jag är hemma på Sveriges framsida igen och klockan närmar sig två på natten.

Men är man en nattmänniska så är man.

Det blev faktiskt en fyrdubbel seger för Sverige i Finnkampen. Både på herr-, dam-, pojk- och flicksidan. Jag antar att svenskarna firade segern ordentligt i Göteborg i natt, för det var en otrolig glädje efter segern. Kul att se.

Finnkampen är en världsunik tävling inom friidrotten. Det finns inga länder som har en motsvarande landskamp någonstans i världen. Det förekommer överhuvudtaget inget årligt återkommande landskampsutbyte längre, mer än denna unika kamp mellan Sverige och Finland.

Få länder i världen har sådan bredd att de ens skulle få ihop fulla startfält i motsvarigheten till en Finnkamp.

Sverige skulle utklassa länder som Jamaica och Kenya i en landskamp exempelvis.

Jamaica skulle vinna överlägset på sprintdistanserna, men från 800 meter och uppåt är det tomt i skafferiet. Jag vill minnas att det var en enda startande på 1500 meter i jamaicanska mästerskapen. För att inte tala om grenar som höjd och stav.

I Kenya råder det spegelvända förhållandet. De skulle vara överlägsna i alla löpgrenar från 800 meter och uppåt, men i teknikgrenarna finns ingenting.

Få länder kan ens ställa tre aktiva på startlinjen i friidrottens samtliga grenar.

I både Sverige och Finland gör just Finnkampen att den bredden bibehålls. Det kostar både kraft och pengar som andra länder satsar helt på de grenar där de vet att de kan konkurrera i de stora mästerskapen.

Om det sedan är bra eller dåligt är en annan historia.