Sverige vinner mot Ryssland på bortaplan i första matchen i Czech Hockey Games (4-3).

En rivstart på säsongen för Bengt-Åke Gustafsson.

Men den här gången får han tacka radarparet Johan Harju och Linus Omark.

Även om de troligen inte kommer att finnas med i OS i Vancouver, har Sverige ett riktigt radarpar till VM i Köln senare i vår.

Linus Omark och Johan Harju är redan bättre än i fjol efter några veckors hård träning med nya klubben Dynamo Moskva.

Jag är övertygad om att Omark är Sveriges nästa stora stjärna och det var synd att han valde bort NHL den här vintern. Jag är säker på att han tagit en plats i Edmonton och gjort succé även där. Då hade också klivet till de små OS-rinkarna i Vancouver inte varit lika stort.

Johan Harju är en annan typ, en utpräglad målskytt, men jag tycker att han ser rappare ut i skridskoåkningen än förra säsongen.

Det var de som la grunden till 3-3 vid full tid efter två mål av Harju och ett av Omark.

Sedan spelade det ingen roll att Omark missade sin straff i straffläggningen. Han gjorde en ny variant där han kom in från vänsterkanten, slog på en stoppsladd och försökte lägga in en forehandisare. Men ryske målvakten Eremenko gick inte på den finten, men annars hade det kunnat bli en ny klassiker.

Nu räckte det med att Mattias Weinhandl satte Sveriges första straff (en riktig snygg dragning och backhand upp i taket), då Johan Honken Holmqvist tog alla de tre ryska straffarna.

Sverige lyckades hålla 3-3 vid full tid trots massiv rysk press i sista perioden. Då kom Johan Holmqvist in i det svenska målet och ersatte Mikael Tellqvist. Och Honken storspelade.

Jag var ändå imponerad av det här svenska laget, som inte ens hade fyra fulla kedjor på grund av visumkrångel och skador. Å andra sidan gav det kedjan med Linus Omark, Johan Harju och inte minst Patrik Zackrisson extra istid. Det kanske blev nyckeln till segern.