VANCOUVER. Jag sitter i hockeytokiga Kanada där man redan börjat sända specialprogram på tv inför JVM i Buffalo som startar på annandag jul.

Jag har varit på tre raka JVM och sett Småkronorna ta medalj i alla.

Två silver, ett brons.

Det blir medalj den här gången också.

Men tyvärr inget guld.

Jag tror svenskarna kommer att vänta tills JVM går på stor, europeisk is igen. Jag har gett upp hoppet om seger på liten rink. Det är kanadensarnas och amerikanernas hemmaplan och jag tror man har större nytta av det som junior än som senior.

Det närmaste Sverige kommit ett guld var i Tjeckien 2008-09, när det årets skrällag tvingade Kanada till sudden death och föll på ett riktigt skitmål.

Sedan har det blivit storstryk när det handlat om liten rink och möten med USA och Kanada.

Jag har studerat Kanadas första trupp på 39 spelare, där totalt nitton av dem plockats i förstarundan i NHL-draften. Och USA är inte långt efter och är regerande mästare sedan senaste turneringen.

I senaste draften gick ingen svensk i första rundan.

Det blir alltför tufft, även om hoppet är det sista som överger människan.

• • •

Nu känner jag igen Vancouver i december.

Det regnar ute och enligt väderleksrapporterna ska det regna fjorton dagar i sträck.

Det är bara att plocka fram paraplyet.