Det är naturligtvis att Modo och Södertälje är utanför elitserieplatserna efter sju spelade omgångar.

Man kan säga vad man vill om kvalfrossa, att Växjö och Rögle spelat bra eller att motståndarna bara försvarar sig och kontrar.

Men med de lag som både Modo och SSK har så ska de toppa tabellen.

Det finns inga ursäkter.

Det är dålig inställning och väldigt lite hjärta.

Hjärtat finns hos Växjö och Rögle där varje spelare är beredd att offra en hörntand för laget.

Har jag sett det hos Modo?

Knappast. Det är också problemet med överbetalda stjärnor. De vet att de snabbt får ett nytt jobb någon annanstans.

Snart ett allsvenskt omklädningsrum?

Har jag sett det hos SSK?

Absolut inte. Genomklappningen mot avsågade Örebro ska inte få hända.

Nu kan det faktiskt bli två nya lag som kliver upp i elitserien, i så fall för första gången på tio år.

Växjö tas naturligtivs emot med öppna armar av Hockeyligan. Att byta SSK mot Växjö hamnar på pluskontot.

Däremot blir det minus om Rögle tar Modos plats.

Å andra sidan har jag en enkel lösning på problemet. Mitt gamla förslag att utöka elitserien till 14 lag. Det finns utrymme för det och det är bara elitserielagens snålhet som hindrat att det blivit verklighet för länge sedan. De vill inte dela med sig av den gemensamma kakan med alla tv-pengar och centrala sponsorer. Där skjuter de sig själva i foten.

Så här har det för övrigt sett ut med upp- och nedflyttning i Kvalserien på 2000-talet. Anmärkningsvärt är att de båda nedflyttade elitserielagen bara hängt kvar två gånger på alla de åren.

2010 – 1 nytt lag
AIK upp, Rögle ur
2009 – 0
Rögle och Södertälje hängde kvar.
2008 – 1
Rögle upp, Mora ur
2007 – 1
Södertälje upp, Malmö ur
2006 – 1
Skellefteå upp, Leksand ur
2005 – 1
Leksand upp, Malmö ur
2004 – 1
Mora upp, Leksand ur
2003 – 0
Brynäs och Linköping hängde kvar
2002 – 1
Leksand upp, AIK ur
2001 – 2
Leksand och Björklöven ur, Södertälje och Linköping upp
2000 – 2
Västerås och Linköping ur, Timrå och Björklöven upp

Blir INTE Tommy Samuelsson i alla fall.

Det spekuleras vilt i hans namn, men jag vet att Tommy är på väg ut i Europa.

Österrike eller Schweiz.

Säker källa, som det heter.

Jag är mer inne på Ulf Dahlén-spåret.

Han fick aldrig chansen i Frölunda riktigt och sett så här i perspektiv gjorde han ändå ett bra jobb i göteborgsklubben med tanke på vad som hänt sedan han fick gå.

Dahlén har ju dessutom spelat i HV och är värd en andra chans. Något säger mig att han skulle passa perfekt hos smålänningarna.

Att Janne Karlsson får gå är väl ingen högoddsare. Jag kände under hela kvartsfinalspelet att något var sjukt i HV. Jag har följt dem i så många slutspel att det kändes i luften.

Ni som inte känner till att Conny Strömberg har en nystartad hockeyblogg hittar den här:

http://connystromberg.se/

Han har döpt den till ”Conny Klack Hockeyback”.

Men det intressanta är att han sågar Södertälje totalt redan i sitt första blogginlägg och vill att Växjö och Modo går upp i elitserien.

”Hoppas att modo nu fixar det här,o sen vill jag att växjö ska gå upp för att det behövs ett nytt lag därför dom har ny ishall o less på att ha ssk i botten varje år sen 85 sen eldebrink var där”, skriver Conny.

Ni som kanske saknar några kommatecken och lite stora bokstäver här och där, får förklaringen från Conny själv – i hans andra blogginlägg:

”Måste bara skriva att jag kommer ju att stava fel o sätta komma o sånt är ju inte min starka sida.”

Men jag tycker Conny får skriva precis som han vill och språket bidrar till att göra bloggen personlig.

Samtidig var det tufft att såga kvalseriekollegan SSK utan att blinka.

Och som tabellen ser ut just nu kan det bli precis som Conny önskar sig. Han kan ju själv bidra, då hans Örebro har kvar att möta samtliga de tre lagen.

Det är många nej tack till VM just nu, men det är väl inga namn som gör att jag ligger och gråter mig till sömns på nätterna.

Jag tror Mårts problem snarare är att han har för många spelare att välja på och att det är bra att några försvinner med automatik.

Den 10 april är NHL:s grundserie över och i dagsläget är de här spelarna tillgångliga för VM – en del har naturligtvis kontrakt som tvingar dem att spela vidare i farmarligan, men ändå. Det blir en rejäl lista:

Målvakt:
Johan Hedberg, Atlanta
Jonas Gustavsson, Toronto
Anders Lindbäck, Nashville
Henrik Karlsson, Calgary
Robin Lehner, Ottawa
Backar:
Erik Karlsson, Ottawa
Henrik Tallinder, New Jersey
Johnny Oduya, Atlanta
Tobias Enström, Atlanta
Carl Gunnarsson, Toronto
Niklas Grossman, Dallas
Anton Strålman, Columbus
Forwards:
Daniel Alfredsson, Ottawa
Niclas Bergfors, Florida
Mattias Tedenby, New Jersey
Jacob Josefsson, New Jersey
Alexander Steen, St Louis
Patrik Berglund, St Louis
Fredrik Sjöström, Toronto
Kristian Huselius, Columbus
Samuel Påhlsson, Columbus
Loui Eriksson, Dallas
Tom Wandell, Dallas
Linus Omark, Edmonton
Magnus Pääjärvi, Edmonton

En hel del av de här kommer säkert också att tacka nej, en del är skadade men jag gissar ändå att så många som hälften är intresserade av att vara med i VM.

Det är ett halvt i så lag.

Sedan hinner ytterligare åtta NHL-lag bli utslagna i första Stanley Cup-omgången innan VM startar i Slovakien.

Nej, Mårts har drömläge om han skött kontakterna med våra NHL-spelare på rätt sätt. Och det har han.

LULEÅ. Det verkar som de två har stor chans att bli lagkompisar i Edmonton Oilers nästa säsong och det är ju lite speciellt med tanke på hur känslorna är mellan Luleå och Skellefteå just nu.

Edmonton Oilers general manager Steve Tambellini punktmarkerar Adam Larsson just nu, Edmonton som ligger absolut sist i NHL och har störst chans att få välja först i sommarens draft.

Tambellini var i Skellefteå i går och sitter här på pressläktaren i Luleå idag.

Det är väl ingen högoddsare att Oilers vill ha framtidsback efter att ha valt forwarden Taylor Hall först förra sommaren.

Jag minns när jag själv idrottade i ungdomsåren och just hade förlorat och satt där i omklädningsrummet efteråt.

Det första som sas var alltid:

– Domarna var värdelösa.

Det är en lätt ursäkt när man förlorat. Att det var domarens fel. Det är naturligt när man är både exalterad och fruktansvärt besviken.

Man än har jag inte sett en slutspelsmatch som avgjorts av domarna.

Jag har gått igenom alla matchfakta och inte hittat någon där det stått:

2-1 (12.04) Wolmer Edqvist (Sören Persson)

Ändå var det så många såg det efter Skellefteås suddenseger mot Luleå i går.

Det är klart det var utvisning när Jimmie Ericsson drog undan benen på Fredrik Styrman framför mål.

Det ser ju alla på tv-reprisen.

Men domarna har inga repriser att titta på. De dömer i realtid där allt går blixtrande snabbt och där Jimmie Ericssons lilla tjuvtrick gick hem. Han gjorde det smart och följde med när Styrman föll.

Samtidigt förstår jag att både Luleå och lagets fans var vansinniga efteråt. Det har all rätt att vara det, men samtidigt har Luleå också kommit undan med ett antal ”solklara” utvisningar.

Skulle jag gå igenom de tre semifinaler som spelats på dvd efteråt och frysa bilder och spela upp tvivelaktiga situationer i slow motion, så skulle jag hitta tre gånger så många utvisningar än de som utdömts. Åt båda håll.

Det som är solklart i slow motion på tv, är nästan omöjligt att se live.

Det är väl lite av hockeyns problem idag, där det kryllar av tv-kameror som plockar upp varje vinkel och varje liten detalj på isen och får det att se så solklart ut i den här typen av situationer.

Det gär det lätt att vara expert i tv.

Men i verkligheten sker allt på hundradelar av sekunder och det finns ryggar och målburar som skymmer sikten för domarna.

De kan omöjligt se allt och det brukar jämna ut sig i längden.

Nu ska Luleås ledning ha cred för att de inte tog upp den där tvivelaktiga situationen efter matchen. Rönnqvist & Co är proffsiga på det området. Det är NHL-klass.

Att det blev en del gnäll beror även det på tv:s närhet och möjlighet att fånga upp spelarna direkt efter match och innan de hunnit lugna ner sig.

Två lag – samma problem.

Två lag som inte hängt med i tiden, två lag som haft svaga ledningar och två lag som inte haft några tränare ur de egna leden och som bytt tränare lika ofta som jag och Lasse Anrell kan enas om vem som släcker nattlampan i den Rosa Bussen.

Nästan jämt.

Kent Forsberg var väl den senaste tränare Modo hade med förankring i den egna klubben.

Många menar väl att han fick jobbet på grund av sonen Peter, men ingen kan blunda för att han tog Modo till SM-final 1994 och senare Tre Kronor till ett VM-guld 1998.

Det är inga dåliga meriter och ”Foppa” har ju spelat under andra tränare med betyldligt sämre resultat.

Men det var inte det som det skulle handla om.

Mer att Modo lider av samma syndrom som drabbat Frölunda. Alllt hopp har lagts till gamla hemvändande NHL-spelare och dyra importer samtidigt som man struntat i den kommande generationen i de egna leden.

Det har blivit mer Klantskola än Plantskola.

Skelllefteå och Brynäs har fått ta över som de hockeygymnasier stortalangerna i Norrland slåss om att få komma till och vilken talang vill till Ö-vik i dag?

Ingen.

Frölunda är i full gång med att bygga om sitt lag inför nästa säsong och det märks en tydlig strategi från trånaren ocn sportchefen Kenta Johansson att skapa ett helt nytt lag, Gamla frölundatalanger ska tillbaka och den göteborgska identiten och hjärtat ska tillbaka.

Modos nya general manager Markus Näslund har inte samma lyxproblem.

Han kan inte ens planera inför nästa säsong, då han fortfarande inte vet vilken division laget kommer att spela i.

Men ändå tror jag han kan bli Modos räddning.

Tomi Kallio är het på transfermarknaden.

Flera svenska klubbar är intresserade – inklusive Leksand.

– Ja, jag har lagt in en intresseanmälan. Resten är upp till Kallio, säger Leksands sportchef Tommy Salo.

Det blir ingen billig affär i så fall med allsvenska mått mätt, men Leksand är naturligtvis i behov av ett affischnamn för att locka publiken tillbaka efter misslyckandet i år.

Kallio kan ju låta som helt fel värvning för Leksand och ett återtåg till gamla synder.

Men jag är inte så säker på det.

På något sätt passar Kallio perfekt in i den bild de flesta har av Leksand som ett spelande och underhållande lag.

Och några spetsspelare behövs i alla trupper.

Å andra sidan har ju hockey-Sverige sett en återgång till den defensiva hockeyn den här säsongen. Det har varit grunden för de skrällag vi sett i vinter.

Men jag tycker ändå att Kallio vore en perfekt värvning för Leksand och Salo och finländaren är ju gamla klubbkompisar och känner varandra väl.

Så vem vet.

Stor underhållning på presskonferensen efteråt.

Kolla på den här länken:

http://norran.se/sport/hockey/skellefteaaik/article1146164.ece

Då pratar jag om tränare.

Jonas Rönnqvist i Luleå v/s Anders Forsberg, Skellefteå.

Hjärnornas kamp.

Skellefteås offensiv mot Luleås mer defensiva spelstil.

Jag är på väg till Skellefteå nu och jag har sällan varit så förväntansfull inför en matchserie i ett SM-slutspel. Plötsligt känns allt så oförutsägbart.

Därför känns den här coachmatchen särskilt viktig.

Jag tror det blir hjärnornas kamp som avgör till slut.

Anders Forsberg och Skellefteå får leva med favorittrycket efter två raka SM-semifinaler och en tredjeplats i årets elitserie – där de tre första lagen hamnade på samma poäng. Så tredjeplatsen är värd mer än det låter.

Luleå slår ur underläge, kan spela utan press och är i samma läge som AIK är mot Färjestad.

Det ska bli oerhört intressant att se hur det slutar.

Orkar Luleå?

Kan Skellefteå hitta kombinationen till Norrbottens Fort Knox?

Är AIK så bra som 4-0 mot HV 71 visar, eller var det smålänningarna som var oväntat usla?

Hur bra är Färjestad – egentligen?

Det är frågor jag vill ha svar på.

Det enda jag är säker på är att det kommer bli en stekhet match i Skellefteå.

Slaget om Norrland.

Det kan bli en klassiker.