Det är en ödevecka som väntar.

Första beskeden kommer om vilka som ska bli de kommande SM-finallagen.

Och Kvaslerien avgörs troligen då Växjö möter både Modo och Södertälje på bortaplan.

En tuff lottning för Växjö som kan vara fyra poäng efter Modo och fem poäng efter SSK efter de två matcherna.

Växjö har visserligen två raka hemma när serien vänder, men det är ändå en psykologisk nackdel med ett så stort avstånd till lagen ovanför.

Men det är inte avgjort än.

Skulle Växjö vinna i Ö-vik är det panik i Modo, som i så fall plötsligt är fem poäng bakom Växjö.

Det är den enda spänning som återstår i kvalserien.

• • •

Jag är även intresserad av vad som händer längre ner i seriesystemet. Kvalet till Allsvenskan till exempel.

Där är den stora överraskningen Huddinge, som tagit två raka.

Först storseger hemma mot Vita Hästen och sedan suddenseger borta mot Tingsryd. Imponerande. Det vore kul med ett stockholmslag i allsvenskan igen. Det sista försvann ju när AIK gick upp förra året.

• • •

Däremot har det inte gått lika bra för storsatsande Karlskrona och Asplöven. Tungt för Mikael Fahlander som är med på ett hörn i båda klubbarna. Hans eget Örebro har ju dessutom tre raka förluster i allsvenskan.

Jobbig vecka för Fahlander, men jag hoppas att han fortsätter satsa. Sådana som han behövs i svensk hockey.

Det finns väl de därute i stugorna som tror att jag har någontin emot Luleå.

Ingenting kunde vara mer fel.

Jag bryr mig kanske för mycket för mit eget bästa, eftersom jag av någon anledning alltid gillat Luleå. Kanske för att jag var på plats när de gick upp i elitserien 1984 och med under hela resan till SM-guldet 1996.

På den tiden fanns det kanske lite fler profiler i laget än det gör idag, men jag anser att det är viktigt med ett elitserielag i Norrbotten.

Det gör hockey-Sverige större.

Kul också med två lag som rör om i grytan i ett SM-slutspel som varit extremt förutsägbart det senaste decenniet.

Plötsligt verkar allt möjligt.

Ja, disciplinnämnden gjorde det lätt för sig och plockade en spelare från varje lag då de stängde av Luleås Cam Abbott och Djurgådens Jimmie Ölvested.

1-1 i avstängningar, alltså.

Jag hade hellre sett att de friat i båda fallen.

Nu blir det nästan parodi på slutspelshockey. Vad händer i semifinalerna om lagen börjar anmäla varandra efter att ha detaljstuderat match-dvd:n efter matcherna?

Dessutom underkänner ju diciplinnämnden domarna i matchen, som inte dömde match penalty för någon av situationerna.

Nej, låt matcherna avgöras på isen i stället.

Det här är bara pinsamt.

Att Cam Abbotts ”spark” ger två matcher är bara löjligt. Det var inte i närheten av att vara ens farligt för motståndaren.

Eller också är det bara så att det är nya tider och ett annat klimat.

Backar vi bandet till 80-talets SM-slutspel hade det inte funnit en enda spelare kvar på isen om dagens nivå för avstängningar hade gällt.

Snudd på i alla fall.

Tänk om alla serier var så lätta att tippa som Kvalserien.

Efter tre omgångar har precis allt gått efter förhandstipset.

Växjö toppar tabellen, men mest därför att elitserielagen Södertälje och Modo redan spelat mot varandra och tappat poäng.

Det är nu börjar allvaret för smålänningarna.

Att de slagit Mora, Rögle och Örebro är ingen skräll, men nu väntar Södertälje och Modo i två raka bortamatcher.

Nu vet jag inte exakta orsaken till att Växjö spelar borta i båda de matcherna, men visst är det märkligt att de plötsligt ska spela två raka bortamatcher och mot det tuffaste motståndet.

Två förluster där och Kvalserien kommer att vara avgjord redan i halvtid.

Tar både Södertälje och Modo full pott kommer SSK att vara fem poäng före Växjö och Modo fyra.

Det skulle kännas lite snopet.

Men jag är aningen förvånad över att Kvalserien så snabbt kom att handla om bara tre lag.

Rögle, Örebro och Mora är redan hopplöst avsågade

Växjö är det enda lag som fortfarande kan hålla liv i Kvalserien genom att ta poäng mot antingen SSK eller Modo borta. Eller varför inte båda?

Stefan Liv har varit en av de mest lojala spelarna mot landslaget genom alla år.

Trots att han aldrig fått chansen som förstemålvakt i Tre Kronor i ett VM.

Det tror jag inte han blivit den här gången heller.

Det bidrog säkert till att han tackade nej. Efter en lång vinter i Ryssland med familjen kvar hemma i Jönköping, är det ingen dröm att åka bort två månader till och ana att man kommer att få öppna båsdörren igen.

Det finns ju massor av svenska målvakter att välja på den här gången, inte minst i Nordamerika.

Plus Viktor Fasth, då som jag anser vara given i VM. Kanske till och med som förstemålvakt.

Minns ni förresten vilka som varit Sveriges förstemålvakter i VM?

Här är listan från 2003-2010:

2010 – Jonas Gustavsson

2009 – Jonas Gustavsson

2008 – Henrik Lundqvist

2007 – Johan Backlund

2006 – Johan Holmqvist (VM-guld)

2005 – Henrik Lundqvist

2004 – Henrik Lundqvist

2003 – Mikael Tellqvist

Spoertbaldet avslöjar att Stefan Liv tackar nej till VM och det kommer inte som en knall.

Han hade spelat färdigt i KHL redan innan grundserien var slut här hemma och hade tvingats förlänga säsongen med drygt två månader. Det är svårt att motivera sig för sådant, speciellt som man varit borta från familjen hela säsongen.

Men det finns en självaklar ersättare.

Viktor Fasth måste vara given i VM-truppen även om inte Pär Mårts gett honom chansen tidigare under säsongen.

Det är ingen tvekan om vem som varit Sveriges bästa målvakt i vinter – om vi räknar bort Henke Lundqvist i Ragners och övriga målvakter i Nordamerika. Men i dagsläget är Henke den ende svenska målvakt jag skulle sätta före Fasth.

I LG Hockey Games var Stefan Liv och Daniel Larsson de målvakter som Mårts ansåg bäst.

Nu är Liv borta och Daniel Larsson lär knappast vara aktuell efter att först varit petad i de två första kvartsfinalerna mot AIK och sedan inte imponerat i de två han fick stå.

Så kan vi slå Fasth att det bara finns en given kandidat på hemmaplan?

Jag gör det i alla fall.

Tomi Kallio får inget nytt kontrakt i ett Frölunda som verkar rensa rejält i spelartruppen.

Men det är en epok som går i graven och få spelare har varit så älskade i Scandinavium som Tomi Kallio.

Jag tycker han borde få tröjan i taket. Så mycket har han betytt under sina åtta säsonger i klubben.

Jag har träffat få hockeyspelare som varit så ödmjuka som finländaren. Både i med och motgång. Jag tror han är en av dem som lidit mest av att det gick så tungt i vinter.

Det blev inte hans hockey riktigt, då han inte är en spelare som ska försvara sig utan ge spets framåt.

Men jag glömmer aldrig när han kom till Frölunda i sista stund före deadline 2003. Han gjorde braksuccé och var med och tog Frölunda hela vägen till SM-guld. Jag kan inte påminna mig någon sent värvad spelare som betytt så mycket.

Det blev även SM-guld lockoutåret 2005, men sedan var det slut på Frölundas korta storhetstid.

Storhetsvansinnet tog över i klubbledningen och alla vet hur det gått sedan dess.

Vart Tomi Kallio tar vägen vet jag inte.

Han är trots allt bara 34 år och har några bra år kvar.

Ersätter han Mikko Lehtonen i Skellefteå? HV 71?

Framtiden ger svaret.

Inte bara för att man blev åtta i grundserien och slog ut grundseriesegraren HV 71 i fyra raka matcher.

När HV stod för elitseriens hittills största skräll, var man också obesegrade i kvartsfinalen mot Djurgården.

Sedan mötte man serietvåan Malmö i semifinal – och allt pekar i dagsläget på att AIK möter tvåan Färjestad – och vann med 3-2 i matcher.

Och i SM-final mötte grundserieåttan HV femman Brynäs.

Det är enda gången i elitseriehistorien som två lag utanför topp 4 i grundserien har mötts i en final.

Men för sexton år sedan var det ett annat hockey-landskap.

Bosmandomen var inte klubbad ännu – den kom faktiskt just 1995 – och det gick inte att köpa spelare på det sätt det gör i dag.

Sedan dess har det varit nästan omöjligt för lag på den nedre halvan att hävda sig. Avståndet till de större, rikare klubbarna har varit för stort.

Men nu har det hänt och det är ju precis den här typen av skrällar som en idrottspublik älskar.

En underdog som sticker upp.

HV 71 har en nästan tre gånger så stor lönebudget som AIK, men den här gången vann hjärtat över plånboken.

Det är inte mer än rätt efter påhoppet på Ulf Rådbjer.

Mikael Fahlander är trots allt en officiell ledare i Örebro och måste gå att straffa enligt Hockeyförbundets regler.

Jag är lite trött på alla påhopp på domarna just nu.

Jag har sett sju SM-kvartsfinaler på åtta dagar och inte i något fall kan jag påstå att domarna avgjort någon match.

Om inte dörbundet ingriper och delar ut böter för de värsta påhoppen, kommer respekten för domarna bara att minska och frågan är hur många som vill satsa på en domarkarriär under de omständigheterna.

Domare är inte felfria, men det är inte spelare eller ledare heller.

Men jag är övertygad om att varje domare gör sitt bästa där nere på isen.

I NHL är man stenhårda när det gäller påhopp på domarna och det blir böter direkt.

Då växer också respekten för en av hockeyns viktigaste yrkeskårer – kanske den viktigaste.

Så sluta gnäll på domarna.

Och straffa dem som gör det. Innan det går för långt.

Jag har för övrigt fått ett mail från Mikael Fahlander, där han påpekar att han inte är någon officiellt företrädare för Örebro längre och har avgått både som ordförande och sportchef.

Men han står fortfarande med som en av tre medlemmar i sportgruppen på Örebro Hockeys hemsida.

Men skit samma.

Fahlander säger ju vad han tycker och det respekterar jag honom oftast för. Dessutom är det han som byggt upp dagens Örebro och jag vet att han även bidrar till ett par mindre klubbars satsningar uppåt i systemet.

Engagerade affärsmän som Fahlander behövs i svensk hockey.

Men det är en helt annan fråga, samtidigt som jag vill påpeka att Fahlander inte är den enda som har synpunkter på domarna.

Långt därifrån.

Annars hade det inte varit något problem.

Att HV:s Andreas Falk får en extra matchs avstängning av disciplinnämnden är ingen större överraskning.

Jag har varit inne på det tidigare.

De följer bara den praxis de haft hela säsongen.

Andreas Falks tackling är inte hård och han kommer inte in i situationen med någon fart. Men det är en tackling i ryggen med alla risker det innebär.

Visst har MacNevin ett visst ansvar han också som frivilligt ställer sig i en sårbar situation och det är även disciplinnämnden inne på. Men det spelar ingen roll i det här fallet.

”Brottet” är solklart och när det blev så olyckliga följder (hjärnskakning och sjukhusbesök för AIK-backen), är domen självklar.

Det är jobbigt för HV 71, där Andreas Falk är den spelare som har högst lägstanivå och samtidigt en spelartyp som alltid växer i ett slutspel.

Men fyra domare, en domarkontrollant och en disciplinnämnd har kommit till samma slutsats.

Och i det här fallet har de rätt.