JÖNKÖPING. AIK:s sensationella seger mot HV 71 i går får till stor del tillskrivas forwarden Daniel Bång.

Spelar han lika stor hockey i de matcher som är kvar av säsongen, så finns risken att han försvinner från AIK och spelar i NHL nästa säsong.

Han har ju redan fått debutera i Tre Kronor den här säsongen.

Det finns en potential och kvaliteter i spelet som borde intressera NHL-scouterna.

Hans 4-0 i går hade lite Mats Sundin över sig, då han rundade HV-backen Nichlas Torp och gjorde en Sudden-lång dragning och la pucken i tom kasse.

Bång har ju precis skrivit ett nytt tvåårskontrakt med AIK, men det nya NHL-avtalet ger NHL rätt att plocka även kontrakterade spelare om det sker före den 15 juni.

Gör Bång fler matcher som i går kan han vara förlorad för AIK.

Om man nu kan kalla det ett mirakel.

AIK var ju det klart bästa laget i de två första perioderna och andraperioden som de vann med 4-1 måste vara lagets bästa den här säsongen.

De var bättre på allt och HV:s stjärnor såg ut som statister.

HV kom med en forcering i tredje perioden, men det var så dags då och räckte bara till att snygga till siffrorna till 2-4.

AIK chockade och vann alltså direkt.

Sett till de skyhöga favoriter HV 71 är och att matchen spelades i Jönköping, så var det ett litet ”MIracle on Ice”.

Jag fick lite vibbar från 1995, då HV 71 lyckats säkra den åttonde slutspelsplatsen efter lika stor dramatik som den här säsongen och slog ut seriesegrarna Djurgården direkt i kvartsfinalen. Med 3-0 i matcher dessutom. HV fortsatte sedan hela vägen till SM-guld.

Det har ingen glömt i Jönköping.

Å andra sidan är det bäst av sju som gäller numera, men HV 71 har inte råd att släppa in fyra mål i någon match mot AIK i den här kvartsfinalserien tror jag.

Jag har nämligen svårt att tänka mig att AIK-målvakten Viktor Fasth släpper in fem i en och samma match.

Det är som vanligt svårt att säga om det var HV 71 som ovanligt usla i den här matchen, eller om AIK var strålande bra. Förmodligen en kombination av båda.

Men AIK var roliga att se. Vilket gäng, vilken optimisn och vilken gläde i spelet.
Det var eom en bisvärm drog fram där nere på isen och HV-stjärnorna fick inte en lugn stund.

Samtidigt kan man alltid diskutera hur klokt det var av HV-tränaren Janne Karlsson att ställa Andreas Andersson i mål och peta den mer rutinerade Daniel Larsson. Det går inte att skylla den här förlusten på Andersson, även om det här var inte hans kväll.

Till sist:

AIK har 1-0 i matcher nu och nu räcker det att vinna tre hemma för att ställa till med den största knallen i slutspelets historia.

Vem hade trott det?

Jo, det blev sanning till slut.

Modo är i kvalserien och Conny Strömberg kommer att få möta Modo i Fjällräven Center.

Jag vet ju att Connys favoritklubb alltid kommer att vara Modo och jag kan tänka mig hur det kommer att kännas att åka in där och möta sina favoriter – och kanske, kanske spela ner Modo i allsvenskan.

Man vet ju aldrig med kvalserien.

Däremot har jag sett massor av allsvenska matcher i vinter och kvalitetsmässigt är både Modo och Södertälje helt överlägsna.

Växjö är starkaste av de allvsvenska lagen och har lite AIK över sig med sin lagsammanhållning och moral.

Det är starkt att vinna allsvenskan eftersom att ha blivit ”rånade” på i stort sett halva laget efter fjolårets succésäsong.

Men tränaren Janne Karlsson har växt ut till en av de hetaste namnen i den svenska tränarkåren och flera sportchefer i elitserien borde nog kolla in den gamla Västerås-backens kvaliteteter.

Janne har ju spelat i Modo också kan jag påpeka som en parentes.

Annars är väl AIK:s slutspelsplats årets bragd i svensk hockey. Nykomlinger, med ett till 75 procent allsvenskt material förstärkt med ratade spelare från andra lag.

Som Oscar Steen som fick gå från Modo i fjol, nysatsade i AIK och sänkte sitt gamla lag i en helt avgörande match i sista omgången.

Han kommer nog att sova gott i natt.

PARIS. Nej, det slutade med en sjundeplats och fiasko för Michel Tornéus i längd.

Han trampade över i sista hoppet och var inte i närheten av att ens slåss om några medaljer.

På papperet var han finalens bäste hoppare i år – innan tävlingen startade.

Tyvärr följde han det svenska mönstret.

Det har varit ett nattsvart EM så här långt.

Ett hopp kvar nu för Michel Tornéus och tysken Sebastian Bayer leder på 8.16, tre centimeter över Tornéus årsbästa och personliga rekord.

Svensken måste hoppa 8.17 för att ta guld, då Bayer har ett bättre andrahopp.

Så 8.16 räcker inte.

Det krävs en perfekt plankträff i sista hoppet om det här ska sluta lyckligt för svensken, men inget i hoppningen har pekat på det.

PARIS. Igen.

Sexa nu efter att ha gjort sitt fjärde hopp i tävlingen och 7.84 som bäst.

Nu måste han chansa lite för att försöka få en rejält träff på plankan. Så här långt har han inte varit i närheten.

PARIS. Han är bäst på papperet i längdfinalen här i inne-EM i Paris.

Men just nu ligger Michel Tornéus ”bara” fyra då han avverkat tre hopp och halva tävlingen.

Han får fortfarande inte ansatslöpningen och fungera och har inte haft någon riktig plankträff. Som längst har han hoppat 7.84.

Tysken Sebastian Bayer leder på 8.10 före fransmannen Kafétien Gomis som hoppat 8.02.

Tornéus har hoppat 8.13 som bäst i vinter. vid XL-galan i Globen den 22 februari.

Övrigt att rapportera:

Stefan Tärnhuvud var som väntat chanslös i sin semifinal på 60 meter. Han tangerade än en gång sitt personliga rekord (6.72), men i det här gänget räckte det bara till en 21:a plats totalt.

PARIS. Äntligen hände det något i detta inne-EM för svensk del.

Efter sju sorger och elva bedrövelser, så small det äntligen till då Ebba Jungmark tog sig till final i damernas höjdhopp.

Hon hoppade så det sjöng om det.

Härligt att se och här tror jag vi har en ny svensk höjddrottning på gång.

Hon tog personliga rekordhöjden 1.94 och bara Kajsa Bergqvist och Emma Green har hoppat högre inomhus.

(Däremot har Carolina Klüft ett bättre pers med sina 1.95, vilket visar vilken kapacitet hon hade då hon höll på med sin rätta gren sjukamp).

Nej, Ebba satte lite fart på det här tröga svenska EM-laget, där det knappt hänt ett smack så här långt.

Till och med en svensk sprinter tog sig vidare, då Stefan Tärnhuvud tog sig till semi på 60 meter efter tangerade personliga rekordtiden 6,72.

Nu ser vi fram mot en rolig eftermiddag med Michel Tornéus och så en söndag med både Christian Olsson och Ebba Jungmark.

Det kan bli ett lyckligt slut trots allt.

Hoppet är det sista som lämnar människan – och även inne-EM för svensk del.

PARIS. Aj, aj, aj.

Det hade knappast någon räknat med efter hennes tre raka juniorvärldsrekord och 4,63 i Globen.

Men det här var hennes första seniormästerskap och 4,45, som hon rev ut sig på, är tre centimeter högre än det svenska inomhusrekordet var för bara ett par veckor sedan.

Även Malin Dahlström är borta efter tre rivningar på 4,45.

Ingen svenska i stavfinal, alltså.

Snopet.

PARIS. Hon rev alldeles nyss för andra gången på 4,45, en höjd som även Malin Dahlström också rivit två gånger.

Samtidigt har Ebba Jungmark rivit i sitt första försök på 1.91.

Nu ser det plötsligt illa ut.