Ja, efter senaste tidens uppståndelse väntar den grå vardagen igen för våra JVM-hjältar.

Ett misstag många gör är att tro att de ska gå in och dominera i elitserien, nu då de kommer tillbaka fulltankade med självförtroende.

Men seniorhockey är något helt annat än ett junior-VM.

Jag hade gärna sett att både den öppnare juniorhockeyn och mindre rinkar var verklighet även i elitserien. JVM de senaste åren har varit en enda lång kampanj för mindre rinkar och en mer händelserik hockey, men i Europa verkar alla som tycker som jag tala för döva öron.

Det är trist att de styrande över hockeyn i Europa ska vara så konservativa, då de europeiska rinkmåtten från början bara tillkom av en slump. Hockeyn föddes i Kanada och då borde de rinkmåtten gälla i hela hockeyvärlden. Det är sjukt att en sport som ishockey är det enda i världen som spelas på olika spelytor beroende på var man befinner sig på hockeykartan.

Men ni som följer mig vet vad jag tycker. In med NHL-mått på rinkarna i Sverige och hockeyn kommer att få ett enormt lyft.

Men tillbaka till det jag var inne på från från början.

JVM-hjältarna.

Nu när de är tillbaka i vardagen kommer förväntningarna att vara enorma, men räkna inte med att de kommer få några framtrådande roller i sina elitserielag. Jo, möjligen Max Friberg i Timrå som röstades in i JVM:s All Star Team efter sina nio mål och seger i skytteligan. I Timrå har han gjort ett enda på 28 matcher i höst.

Nu kommer han naturligtvis att matchas hårt, men jag tror inte att det kommer att rädda Timrå.

Den enda guldhjälte som gjort succé även i elitserien är Brynäs Johan Larsson med sina 23 poäng (7+16) på 31 spelade matcher.

Tvåa på den listan är Djurgårdens Pontus Åberg, men han missade JVM då han fick åka hem på grund av skada.

Annars har JVM-spelarna fört en ganska anonym tillvaro i sina elitserielag och de flesta står på gränsen till att platsa i förstauppställningen.

Men det ska bli intressant att se hur de påverkats av JVM-guldet nu då det snart är tillbaka i vardagen igen.