TORONTO. Var väldigt trevlig kan jag avslöja.

Eller berätta är kanske ett lämpligare uttryck.

Jag sprang in i Tie Domi, men han vek ner sig direkt. Inget bråk, ingen fight, inga kastade handskar. Då hade jag åndå mina med mig eftersom det var -12 ute.

Nej, det var bara trevligt och det är lätt att förstå vilka som format Sudden som människa när man träffar pappa Tommy, mamma Gunilla och bröderna Patrik och Per. Det var ett tag sedan sist.

Otroligt jordnära människor.

Festen hölls dessutom på den värsta sportbar jag någonsin satt min fot i. Real Sports Bar precis utanför Air Canada Centre. Den ägs av Maple Leafs huvudbolag som är så vansinnigt rika att att det knappt går att förstå. De omsätter ensamma mer än hela elitserien.

Men är ni i Toronto ska ni absolut ge stället ett besök på Maple Leafe Square.

De har en hd-tv som är större än fotograf Jimmy Wixtröms lägenhet i Sickla och den är ändå på 68 kvadrat.

Jag har aldrig sett en så stor tv-bild och framförallt ingen med sådan skärpa. Sudden höll till en våning upp och bjöd in oss pressfolk som den generösa människa han är.

Det var därför man kunde tackla Tie Domi för första gången i sitt liv, även om han själv säkert aldrig märkte touchen mot axeln. 

Men kul var det.

Nu är jag på väg hem och sitter här på flygplatsen i New York och väntar på planet hem. Sju timmar nedklämd på rad 27E.

Det är slut på lyxlivet.