Vilken märklig match det här blev.

Först trodde jag att svenskarna skulle slå nytt målrekord i VM-sammahang efter två fullkomligt överlägsna perioder och 6-2 i mål, som lika gärna kunnat vara 12-2.

Sedan kom en märklig dansk upphämtning och tre raka mål som gav den här matchen en nerv i slutet som nästan kändes absurd.

Nu stannade det vid 6-4, men danskarna hade faktiskt att par riktigt vassa lägen att göra 6-5.

Men slutsiffrorna säger ändå ingenting om hur det såg ut större delen av matchen.

Jag vet inte om jag någonsin sett ett svenskt landslag vara så överlägset, som svenskarna var i de två första perioderna.

Det var i alla fall många, många år sedan.

Danskarna var aldrig i närheten och det kunde lätt ha varit tvåsiffrigt efter två perioder, om inte svenskarna valt att slå en passning för mycket. Så överlägsna var Tre Kronor.

Jag tyckte nästan synd om danskarna och en dansk journalist några rader nedanför mig på pressläktaren satte rubriken ”Stockholms Blodbad” på sin text redan efter en spelad period.

Jag förstår honom.

Det behövde knappast spolas på svenskarnas planhalva efter den första perioden, där svenskarna vann skotten med 21-6.

Knappt heller efter den andra.

Nu blev det alldeles för okoncentrerat och lekfullt efter Jonas Brodins 6-1 efter halva matchen (9.06 in i den andra) och danskarna kunde hyfsa till siffrorna efter några onödiga svenska utvisningar.

Men det kompenseras av inledningen av matchen, då Sverige spelade strålande och knappt lånade ut pucken.

Skönt också att Viktor Stålberg fick göra två mål. Chicago-forwarden har ju varit lite ifrågasatt efter de två första matcherna, men nu visade han varför han är uttagen.

Kul också att backen Jonas Brodin fick göra sitt första VM-mål. Han hade förmodligen aldrig fått det om inte Henrik Zetterberg sagt till att det inte var han som styrde upp Brodins backsott i Frederik Andersens vänstra kryss. Pucken gick på en dansk klubba och in och målet var Brodins.

Pucken också, som Zäta plockade upp efter målet och gav till den 18-årige värmlänningen.

Stort av Zäta, som än en gång gjorde en fantastisk match.

Vilken lirare – och stor människa – det är.