SOK ska precis ta sitt slutgiltiga beslut om det blir några fler friidrottare till OS.

Stavhopparen Alhaji Jeng, släggkastaren Mattias Jons och stavtjejen Malin Dahlström.

Ska man se till form, kapacitet och var de ligger på världsbästalistan som borde Alhaji Jeng vara given. Han är delad sjua på världsbästalistan efter sina 5.72 i Heusden i går.

Det placerar honom skyhögt över alla de nio svenskar som redan är OS-klara.

Han delar visserligen sjundeplatsen med tretton andra hoppar, men är man sjua i världen tre veckor före OS-friidrotten startar, så har man bevisat att man kan slåss om en plats bland de åtta bästa.

Malin Dahlströms 4.50 är över IAAF:s A-kvalgräns till OS, vilket gör att hon också kan bli nominerad, men i hennes fall är jag mer tveksam.

Och varken Alhaji eller Malin gjorde någon större reklam för sig själva i EM i Helsingfors.

Mattias Jons, då?

Många anser väl att han ligger närmast en OS-plats med sin stigande kurva, men samtidigt räcker hans nysatta pers på 76.12 ”bara” till en 41:a plats bland världens släggkastare i år.

Jag är glad att jag slipper ta de besluten.