Ja, jag var inne på att han var självskriven i ett tidigare blogginlägg.

Är man sjua på världsbästalistan är det ju självklart att man har en chans att konkurrera om en åttondeplats i OS, som är ett av SOK:s krav.

Den placeringen gör det ointressant att han är åtta centimeter från SOK:s officiella kvalgräns som är 5.80.

Och nivån i herrarnas stav har inte nått samma nivå som de siffrorna baserades på.

Däremot kan jag köpa att Philip Nossmy och Mattias Jons fick nobben.

Philip Nossmys 13.47 på 110 häck är visserligen bara två hundradelar från OS-kvalgränsen, men det är en tid som bara räcker till en 50:e plats i världen i år. Mattias Jons släggkast på 76.12 räcker till en 41:a.

Det gör att båda hade ett helt annat utgångsläge inför SOK:s slutgallring. 

Visserligen försvinner många av de som ligger framför Nossmy, då varje nation bara får ställa upp med tre deltagare i OS. Men det tar inte upp honom så många placeringar att han hamnade i samma division som Alhaji Jeng.

Och att diskuskastaren Niklas Arrhenius och stavhopparen Malin Dahlström inte ens blev nominerade av förbundskapten Stefan Olsson förstår jag också. Deras bästa resultat har kommit i småtävlingar och i Dahlströms fall på uppbyggda banor i Tyskland.

I EM i Helsingfors för bara en dryg vecka sedan var ingen av dem i närheten att ta sig till final. Mot betydligt blygsammare motstånd än i OS.