Ja. äntligen medalj för Michel Tornéus och jag tror det här kan bli hans stora genombrott som längdhoppare.

Att allting äntligen släpper nu efter EM-bronset här i Helsiongfors.

Tidigare har han ju fått stämpeln på sig att vara sämst när det gäller. Som när han åkte ut i kvalet i VM i Daegu förra året och gjorde om samma sak i inomhus-VM i vintras.

Han var sjua i inne-EM i Paris 2011 och nia i EM-finalen i Barcelona sommaren innan.

Enda gången har snuddat vid en mästerskapsmedalj var vid junior-EM 2005. Det är sju år sedan.

Sedan dess har det varit ständiga besvikelser.

Fram till nu.

Det här var precis vad han behövde. En enorm skjuts framåt och en hel sandgrop full av självförtroende. Det syntes ju också att han har större längder i kroppen. Jag tror inte att Mattias Sunneborns svenska rekord på 8.21 överlever sommaren, ett rekord som fyllde 18 år den 27 juni.

Michel har hunnit bli 26 år så det var dags att ta det här steget från talang till stjärna. Han har fått vara relativt skadefri de senaste åren och har ökat för varje år sedan han var över åtta meter första gången 2009.

Sedan dess har utveckligen varit 8.11-8.12-8.19 och nu 8.17 så här långt in på säsongen. 

Eller rättare sagt kort, för den har ju precis börjat.

Michel Tornéus är självklart klar för OS i London nu, det kan jag garantera då han är en av bara sex friidrottare som ingår i SOK:s topp- och talangprogram.

Jag hoppas verkligen att han inte skadade sig allvarligt i det där femte hoppet, då han sprang igenom och haltade genom gropen. Han stod över i sista omgången, men det såg inte så farligt ut.

Jag kan bara säga grattis till första mästerskapsmedaljen.

Det kan vara början till fler.

• • •

Phlip Nossmy stod också för en knall den här dagen. Hans 13.47 i semin och sjundeplats i finalen imponerade på mig. Vi får se om SOK blir lika imponerade när de plockar ut de sista friidrottarna på tisdag.