LONDON. Det här kändes inte som ett misslyckande i mina ögon.

Hon har redan haft sin peak den här säsongen då hon tog EM-guld och satte svenskt rekord i Helsingfors med 51.13.

Den tiden visar hennes verkliga kapacitet och hade lätt räckt till en semifinal här i OS.

Nu kommer hon officiellt att sluta på 30:e plats i OS-debuten, men det här var lärpengar inför framtiden. Det är inte lätt att ladda om mentalt efter den chock det var att ta EM-guld i Helsingfors, som var det stora målet den här säsongen.

Hon drog även på sig en förkylning efter EM – den andra allvarliga förkylning hon haft i sommar – och det blev tydligen en för mycket.

Hon missade en hel del värdefull träning och även om hon är lättränad, går det inte att ha hur många träningsavbrott som helst. Inte mot det här motståndet.

Vill man vara lite kritisk kan man väl påstå att hon inte hade rätt fokus inför OS. Att hon tog lite för lätt på den här förlusten och mest skrattade bort den efteråt.

Å andra sidan är hon inte riktigt van vid de här situationerna och var väl bara ärlig antar jag.

Men hon fick ändå känna skillnaden mellan ett av många bojkottat EM och ett OS.

I EM blev det guld – här var hon nummer 30.

Det är också de här tjejerna hon måste utmana i Rio i fyra år och då måste hon ha sänkt sina 51.13 med en sekund. Helst en och en halv. I så fall är hon med i den absoluta världstoppen.

Men det tar sin tid och under den tiden har hon ett VM i Moskva nästa sommar, EM i Zürich 2014 och VM i Peking 2015 att härdas på.

Det var ingen skräll att hon fick en reaktion här i OS.

Jag hoppas bara att det inte blir fler när Michel Tornéus hoppar längdkval senare i kväll.