Först förlust borta mot jumbon Rögle med 3-4.
Sedan beskedet att Kristian Huselius tvingas sluta med hockeyn.
Där dog allt hopp om ett nytt slutspel för AIK.
Det hade i och för sig krävts ett mindre mirakel även med en frisk Husse i laget, men han var ändå den offensiva kraft som kunde gjort det möjligt.
Jag kan bara lida med AIK-fansen och framförallt Kristian Huselius själv.
Han hade ju knappt spelat en match på två säsonger, då han gjorde sin sensationella comeback i AIK.
Men höften höll bara för knappt fem matcher.
Och svensk hockey är en artist mindre.
Kristian Huselius var ju alltid en publikfavorit med sin klubbteknik och skridskoåkning.
En sann representant för det Hammarby som inte finns längre och som spottat ur sig lirare.
Nils Ekman är en annan produkt av samma skola och även Gabriel Landeskog, även om han inte är riktigt samma typ av spelare.
Kristian Huselius var en supertalang och värvades snabbt till Färjestads juniorer.
Men det var först när han kom till Frölunda som det stora genombrottet kom.
Han dominerade elitserien totalt 2000-01, då han vann alla individuella titlar.
Skytteligan (mål), poängligan (67), flest matchavgörande mål (8), flest power play-mål, (10) och flest mål i numerärt underläge (5).
Få har dominerat en serie som Husse gjorde den säsongen.
Det var väl något liknande som AIK hoppades på när de lyckades värva honom mitt i krisen.
Kristian Huselius var kung den korta tid han spelade i Elitserien, men karriären blev kort då NHL naturligtvis norpade stortalangen.
Där blev det 662 matcher i Florida, Calgary och Columbus.
Hur högt han värderades där syns i hans sista fyraårskontrakt med Columbus, som gav honom 4 750 000 dollar per säsong – drygt 30 miljoner svenska kronor.
• • •
Nej, det här var en tungt besked.
Inte bara för AIK, utan även för Elitserien.
Husse var en spelare som drog publik även på bortaplan.
Svenska profiler på hemmaplan är en bristvara i dessa tiden.
Jag kan bara önska Husse lycka till i hans nya liv.