MALMÖ. Då talar jag inte om svenskarnas spel på isen, som bara stundtals varit något hurra över. Dagens 4-2 mot Finland kändes lika krampaktigt som 5-3 i premiären mot Schweiz.
Nej, jag menar publiksuccén på läktarna.
Publikrekordet för svensk juniorhockey och de 11 109 åskådare som såg första matchen mot Schweiz överlevde inte ens 48 timmar.
I dag var det fullsatt sånär som på nio platser – 11 604.
En publik som lever med, en publik som gör vågen och en publik där varannan åskådare sitter i en Tre Kronor-tröja.
Det är en perfekt start på den här JVM-festen.
På isen har den inte riktigt börjat än.
Spelet i anfallszon har varit helt okay, ja, stundtals på gränsen till briljant.
Som när Alexander Wennberg kvitterade till 1-1 mot Finland här i eftermiddag i spel fem mot tre i första perioden.
Frölundaspelaren kunde slå pucken i tom kasse efter fyra blixtrande direktpass fram till det avgörande läget.
Ett sådant där mål man skulle vilja dela ut fyra assist på.
Sveriges 2-1 var nästan lika snyggt, då den kvicktänkte Wennerberg stod bakom mål och hittade en fri Sebastian Collberg, som i sin tur skickade pucken vidare till Andreas Johnson och en ny tom kasse.
Så hade även den omtalade Frölundakedjan vaknat målmässigt.
Sveriges klart bästa kedja mot finländarna.
Alexander Wennberg gjorde ju dessutom det så förlösande 4-2 i sista perioden, då han var ända uppe på blå och bara la ner pucken mot mål. En puck som studsade in bakom en skymd Ville Husso i finländarnas mål.
Jag tycker att Wennberg var lika dominant i det svenska laget i den här matchen som Filip Forsberg var i den första.
Nu ledde Filip en ny svensk ”superkedja”, där nyinkomne Carolina-spelaren Elias Linholm tog Oskar Sundqvists plats från premiärmatchen.
Det gick sådär.
Om man ska vara snäll.
Det märktes att Elias är matchotränad och kedjan var inte alls så överlägsen som de flesta väntat sig.
Nu blev det ett mål, då Jacob de la Rose smackade in 3-1 stolpe in assisterad av Forsberg. Men då var det spel fyra mot fyra och Elias Lindholm satt i utvisningsbåset.
Elias behöver nog någon match till för att helt komma in i matchtempot och tajmningen igen.
Men det är aldrig fel med sparkapital i den här typen av turneringar, där allvaret börjar i kvartsfinalen.
Till dess måste svenska vässa spelet i egen zon och spelet framför egen kasse.
Det var dåligt – ja, på gränsen till uselt mot Schweiz – och inte mycket bättre i den här matchen.
Båda de finländska målen hade gått att undvika med bestämdare spel och större aggressivitet.