MINSK. Sverige vinner, men utan att glänsa.
Igen.
Efter 2-1 mot Frankrike vet jag inte som jag ska se det som en styrka eller en svaghet.
Men det känns mest som det blivit onödigt spännande i de två senaste VM-matcherna mot Norge och nu Frankrike.
Eller är årets VM-lag inte bättre än resultaten visar?
Jag vet inte än.
Jag vet bara att bästa matchen hittills var den mot Tjeckien, som är den enda toppnation som Sverige mött. Då vände svenskarna 1-3 till seger 4-3 på straffar och det såg lovande ut.
Det gör det inte längre.
Förstakedjan har fått måltorka och
Och sedan den matchen har de två givna VM-backarna Daniel Rahimi och Jonas Ahnelöv tvingats lämna den svenska truppen och fått åka hem.
Mot fransmännen låg dessutom Philadelibacken Erik Gustafsson kvar hemma på hotellet. Febersjuk.
Nej, backsidan oroar mig.
Jag undrar om Sverige någonsin haft en svagare backbesättning på papperet.
Men det går inte att gnälla för mycket på ett lag som ändå vunnit fyra raka matcher.
Och eftersom jag varit på 28 VM tidigare, vet jag att det kan se hur illa ut som helst i gruppspelet – det är kvarten VM börjar.
VM i Prag 1992 en katastrof i gruppspelet och svenskarna tog sig knappt till slutspel efter torsk mot Tyskland och 0-0 mot Italien.
Det slutade med ett VM-guld.
Men då hade Sverige Mats Sundin i laget och en 18-årig Peter Forsberg. Den typen av spelare som kunde avgöra på egen hand. Och några spelare av den klassen, eller med den utvecklingsmöjligheten, finns inte i det här svenska laget.
Vad jag vet är att Sverige måste spela betydligt bättre mot Slovakien på fredagskvällen.
Hela laget måste upp ett par snäpp, utom möjligen målvakten Anders Nilsson som fortsätter att kännas trygg och säker.
Och framförallt mot Kanada på söndag, det som kommer att bli en ren gruppfinal.
Jag såg Kanada slå Danmark med 6-1 tidigare under dagen och då såg jag ett kanadensiskt lag som är på väg att växa in i spelet på stor rink.
De aldrig ofarliga, även om de är inne i en lång svacka och inte vunnit VM-guld sedan 2007.
• • •
Fram till Joel Lundqvists styrning och 1-0 efter 15.32 av andra perioden, var svenskarna mer illa ute än jag trodde de kunde bli mot ett lag som Frankrike.
Efter halva matchen hade franmännen haft de hetaste chanserna.
Men när Oscar Möllers 2-0 kom bara bara 17 sekunder efter Joels ledningsmål, var jag övertygad om att det skulle rasa iväg.
Då hade Sverige tagit över.
Men i början av tredje perioden missade Tim Erixon ett uppspel och Stephan da Costa snodde pucken, åkte ensam mot mål och drog bort Anders Nilsson.
Och så var det match igen.
Frankrike tryckte på för en kvittering ända in i slutsekunderna, precis som norrmännen gjorde i tisdags.
Det hade ett friläge med bara sekunder kvar.
Det är inget bra tecken.
Det är inget bra betyg på Pär Mårts VM-lag 2014.
Just nu känns det som det här laget måste bli så mycket bättre att jag undrar om det ens är möjligt.