Brasiliens störste
avOSLO. Har precis kommit hem från Diamond League i Oslo och läste i norska Dagbladet om min stora fotbollsidol Manoel Francisco dos Santos.
Eller kort och gott:
Garrincha.
Vilken lirare.
Jag är ju född på 50-talet och det var i VM i Stockholm 1958 och i Chile 1962 som Garrincha dominerade och blev min stora idol.
Pelé?
Nej, jag tyckte han var för skolad och för förutsägbar för att platsa i samma kategori som Brasiliens svar på Nacka Skoglund.
Bara namnet.
Garrincha.
Det var som hämtat ur någon av de västernfilmer som sändes på tv när jag var ung och då det fanns en enda kanal. En enda.
Det gjorde allt som sändes gigantiskt.
Jag grät mig till sömns vissa kvällar, då jag inte fick se ett nytt avsnitt av ”Bröderna Cartwright”.
Att ta ifrån en ung man dagens Iphones eller PS3:or är en viskning jämfört med det.
Missade man ett enda avsnitt av en tv-sänd succéserie på den tiden var man totalt avsågad från snackisen dagen efter.
Nu läser jag om min gamla idol Garrincha som numera ligger under en vit gravsten i hembyn Pau Grande. Minnesplattan är så sliten att det knappt går att uttyda det en gång så berömda smeknamnet.
Jag blir nästan tårögd när jag läser om det.
Han var en fantastiskt fotbollspelare. Ett geni. En spelare som gjorde vad som föll honom in och under en tid då allt inte var uppstyrt av den taktiska tvångströja lagsporterna består av idag.
Nej, den typen av idrottsgenier finns inte numera, men på samma gång gick Garrinchas begåvning i samma tragiska fälla som Nacka Skoglunds.
Kärleken till alkoholen blev till slut större än den till fotbollen och brassen som gjorde mina barndoms somrar så skimrande dog redan som 47-åring.
Då hade levern gett upp, men kvar fanns 14 barn varav ett i Sverige.
Han hann med det också under en uppvisningsturné i Sverige med sin klubb Botafogo 1959.
• • •
Nu är jag ju mer involverad i ishockeyn, men Garrincha glömmer jag aldrig.
Han ensam gör att kärleken till fotbollen aldrig bleknat helt.
Världen har kanske glömt honom idag när öppningsmatchen spelas i VM.
Men för mig är han en evig stjärna.