Irene Ekelund tar ett historiskt JVM-silver på 200 meter och visar att hon har förmågan att vara bäst när det gäller.
Sveriges första JVM-medalj någonsin på sträckan.
Jag är enormt imponerad.
Och mest över att 17-åringen från Karlstad än en gång lyckas lyfta sig och pricka formtoppen perfekt till ännu ett mästerskap.
Det var samma sak i fjol, när Irene kom till UVM i Donetsk i Ukraina och åkte hem med guldet på 200 meter.
Hon kom till JVM i Eugene med ett årsbästa som inte ens skulle ha räckt till en final.
Nu tog hon silvret på tiden 22.97 med bred marginal ner till trean Angela Tenorio från Equador.
Skönt för Irene också som haft lite problem tidigare i somras och bytte tränare precis innan JVM.
Man ska också komma ihåg att hon tävlar i de två grenar (100 och 200 meter), där det är störst konkurrens av alla i friidrotten.
Den är mördande jämfört med samtliga teknikgrenar som höjd, längd, spjut osv.
Det är bara titta på tjejen som vann, amerikanskan Kaylin Whitney.
Hon var överlägsen etta på 22.82 och är ett år yngre än Irene Ekelund i ett mästerskap där man får vara upp till nitton år.
Amerikanskan fyllde 16 år den 9 mars, medan Irene fyllde sjutton den åttonde.
Kaylin Whitney vann på 22.82 och var aldrig hotad.
En tjej som satt inofficiella världsrekord på både 100 och 200 meter tidigare i sommar med 11.10 respektive 22.49.
Tiden på 200 meter gör henne fortfarande till åtta i världen i år på seniorlistan.
Men det gör bara Irene Ekelunds lilla bragd ännu större.
Nästa stora mästerskap för värmländskan blir nu debuten i ett seniormästerskap i EM i Zürich som startar 12 augusti.
Vi får se om hon kan få en andra formtopp, även om konkurrensen där tuffare.
Men som Irene sprang i Eugene i morse kan hon ta sig till sin första EM-final.
Men framförallt har hon skingrat allt tvivel om att hon stannat upp i utvecklingen efter fjolårets makalösa genombrott.