Ja, förlust i bronsmatchen mot Slovakien med 2-4 och jag satt och skruvade på mig där i tv-soffan.
Och det var faktiskt pinsamt att se ett svenskt lag som inte verkade bry sig när pucken släpptes, inte ens ta i och se ut som de redan satt på planet hem till Sverige.
Och så stod det också 0-2 redan efter 3.22
Sverige var i brygga från start och de reste sig aldrig.
Svenskarna lyckades visserligen hämta in till 2-2 innan första perioden var slut, men sedan var det som all energi försvann.
Sedan bjöd backen Julius Bergman slovakerna på fem minuter numerärt överläge, då han fult crosscheckade en slovak i huvudet på slutsignal i andra perioden.
Ett hjärnsläpp av många av backarna i den här turneringen.
Det avgjorde matchen.
Slovakerna gjorde 3-2 i början av tredje och sedan satt jag och väntade på en sista svensk forcering som aldrig kom.
Nej, Sverige gjorde sin sämsta match i turneringen när de spelade om medalj och sin näst sämsta när de spelade om att ta sig till final mot ryssarna.
Svenskarna fick soppatorsk. De var kraftlösa när allt skulle avgöras.
Ett svenskt lag som blev överkört att ryssarna i semifinalen orkade inte ens hitta någon energi eller hunger med en bronsmedalj dinglande framför näsan.
Få verkade bry sig och absolut inte de ledande spelarna som naturligtvis vet att de får en ny chans nästa år, då alla är födda 1996.
Förbundskapten Rickard Grönborgs plan var att Sverige skulle bli bättre och bättre i den här turnering.
Det blev nästan tvärtom.
Det höll i fem matcher, även om svenskarna hade en hel del tur som överlevde kvartsfinalen mot Finland.
Jag vet inte om svenska juniorlandslag lägger alltför mycket energi på gruppspelet, men jag får alltid en känsla av det.
Nu menar jag inte att man ska gå ut och lägga sig medvetet, men Ryssland lyckades verkligen lura alla efter sina fyra gruppspelsmatcher, där de tappade poäng mot Danmark och förlorade mot både Sverige och Tjeckien.
Men när det var dags för slutspel var de helt annat lag.
De hade alla krafter kvar.
De var bäst när det gällde.
• • •
Nu var det här ingen av Sveriges starkaste årgångar och en fjärdeplats är väl ungefär där de var på rankingen inför den här turneringen.
Men det går att förlora på många sätt.
En del snyggare än andra.
Och det här var ingen snygg sorti, tyvärr.
Det är väl det som svider mest i ett hockeyhjärta.