Djurgården förlorar igen och har inte skuggan av en chans borta mot Skellefteå.
De får snarare vara glada att det stannar vid 2-5.
Men Djurgårdens formsvacka kommer ändå i rätt läge på säsongen. De har redan spelat ihop tillräckligt med poäng för att ta sig till PlayIn och slippa kvala.
Nu har inte Leksand spelat än, men att de ska ta poäng borta mot Växjö är lika sannolikt som att Djurgården skulle göra det borta mot Skellefteå.
Djurgården har fortfarande sju poäng ner till kvalstrecket med fem matcher kvar att spela.
Jag tror det räcker.
Jag tror inte ens det krävs en enda poäng till.
Att det inte blev någon mot Skellefteå var ingen överraskning, även om västerbottningarnas formkurva inte heller var lysande inför matchen.
Men nu verkar det som om serieledarna kommit upp ur sin svacka (nedtränade) och det var samma mördande tempo som knäcker de flesta lag.
Det var en uppvisning och 42-10 i skott.
Anledningen till att Djurgården hängde med målmässigt inför sista perioden (2-2) var att Janne Pesonen bjöd Djurgården på 1-1, då han tappade pucken i egen zon och bjöd Mikael Ahlén på ett friläge.
I tredje var det spel mot ett mål, 18-1 i skott och 3-0 i mål till Skelleftå.
Och Janne Pesonen – som jag anser är SHL:s bästa importspelare – tog revansch på sig själv då han krutade in 3-2 och sedan spelade fram Andrew Calof till ett öppet mål och 4-2.
Imponerande, minst sagt.
• • •
I eftermiddagens andra match förlorade HV71 hemma mot Linköping med 2-4, efter att ha lett matchen med 2-0.
En ny imponerande uppvisning av östgötarna som vann sista perioden med 3-0.
Och oj, vad jag unnade backen Daniel Rahimi att bli matchhjälte.
Han gjorde inte bara säsongens första mål, när han pricksköt viktiga 1-2 i slutet av andra perioden. Han satte även helt avgörande 4-2 i tom kasse.
Det var han värd.
En av de trevligaste hockeyspelare jag träffat.