Ja, jag vet inte vad jag ska säga efter Malmös 2-5 hemma mot Rögle idag.
Matchen de bara skulle vinna.
Matchen där de fick alla chanser, då Rögles Jakob Lilja tog ett idiotiskt matchstraff i första perioden som gav Malmö 1-0 i power play.
Och där backen Almen Bibic bjöd Malmö på ett nytt numerärt överläge en bit in i andra halvan av matchen som gav 2-0.
Sedan rasade allt på ett sätt som jag sett så många gånger förr.
Det blev 2-1, 2-2, 2-3, 2-4 och till slut 2-5.
0-4 i sista perioden.
Det ska inte kunna hända.
Men att Malmö får möta det sargade lag som förlorar den allsvenska finalen ser jag redan som uteslutet. De tre bonuspoängen från seriestart är ingenting värda, då Rögle gick upp till fem och serieledning.
Jag tror inte de tappar den.
Nu tror jag inte att Malmö kommer att sjunka så lågt att de missar chansen till ett play off mot antingen Leksand eller Modo.
Men det är inte omöjligt.
Det är nästan sjukt hur Malmö ständigt faller på mållinjen, trots nya lag, nya tränare och ny ledning.
Det är som en förbannelse.
Nu har de den största chansen någonsin att ta sig tillbaka till SHL, men ändå känns det som allt är på väg att raseras. Igen.
Det behöver inte bli så, men alla pilar pekar ditåt.
Avslutningen i grundserien och den här hemmapremiären i Slutspelsserien, där det fanns en chans att rycka direkt.
Nej, det är obegripligt.