Jag vill inte se en förlorare
avAIK vinner mot Tingsryd med 2-1 och de här har blivit det hockeykrig jag alltid trodde det skulle bli.
En sådan där matchserie där man inte vill se någon förlorare.
Nykomlingen Tingsryd som krigar i varje byte.
Och utdömda AIK som rest sig från de döda och är på väg mot SHL-kval igen.
Det här var ju HockeyAllsvenskans två största knallar, tillsammans med de negativa överraskningarna Västerås och Björklöven
Jag minns HockeyAllsvenskans upptaktsträff då alla tränare och ett gäng experter tippade vilket lag som skulle vinna till slut.
Så här föll rösterna:
Västerås 10, Björklöven 7, Leksand 5, BIK Karlskoga 2. Asplöven 1, Almtuna 1 och AIK 1.
Tingsryd fick alltså inte en enda röst, AIK en.
Nu gör de här två nderlagstippade lagen upp i en final som har bjudit på enorm dramatik.
Inte minst i den här tredje matchen på Hovet.
Det var grinigt, jämnt, matchstraff, tufft och tätt.
En match där ett enda misstag av backjätten Drew Paris avgjorde matchen, då han skänkte bort pucken till AIK:s Emil Lundberg i power play.
Jag tyckte nästan synd om kanadensaren, som varit Tingsryds bästa back i vinter.
Han var helt oattackerad i AIK:s zon då pucken bara stack ifrån honom på den nyspolade isen i början av tredje perioden.
I spel fem mot tre dessutom.
Några sekunder senare var den här matchen avgjord.
Det visste ingen då och slutet blev en rysare för hemmapubliken på Hovet när smålänningarna jagade en kvittering i spel sex mot fem slutminuterna.
Nu leder favoriterna AIK med 2-1 i matcher och kan avgöra i Nelson Garden Arena på måndag.
Men jag skulle inte ta ut något i förskott om jag vore AIK:are.
Hemmaplan har betytt allt i de här tre första matcherna och Tingsryd är ett lag som aldrig viker ner sig.
Själv sätter jag mig i bilen på måndag och kör mot de småländska skogarna.
Jag ville inte missa upplösningen på det här dramat.
Inte för allt smör i Småland.
• • •
Sedan är det ju en smärre skandal att inte de här matcherna har två huvuddomarna.
Hur tänker förbundet?