AMSTERDAM. Susanna Kallur tog sig inte till EM-final, men hon bevisade ytterligare en sak för sig sjölv och för andra.
Kroppen håller för två tuffa lopp på två dagar.
Hennes leende sa allt när hon kom ut till mixade zonen efter loppet.
Hon var halvvägs till Rio kändes det som.
– Ja, ta ut mig. Jag kommer, sa hon innan hon försvann hem till man och barn och släkt och vänner.
Det finns all anledning till fest.
Nu fick hon tiden 12.96 och var två tiondelar bakom vitryskan Alina Talay som är sexa i världen just nu.
Dessutom hade hon åttonde bästa tid av de 24 tjejer som sprang i de tre semifinalheaten och hade oturen att hamna i det absolut tuffaste.
Nu har hon inte fler chanser att övertyga SOK.
Om de de nu behöver övertygas.
Jag tror inte det.
De måste plocka ut Sanna eftersom hon har en klar chans att komma bland topp åtta, som är ett av de viktigaste uttagningskriterierna.
Nu ska SOK fatta ett slutgiltigt beslut på måndag och blir det inte ja kan de lägga ner verksamheten.
De kommer att få allt och alla mot sig i annat fall.
Då är det bara att avgå.
Susanna Kallur har ju dessutom över en månad till sin OS-start och den här comebacken fick stressas fram med minimalt med häckträning i ryggen.
Nu har hon tid att både träna och bättra på känslan och då kommer hon kapa tiondelar på de tider hon gjort på sina fyra lopp hittills.
Jag pratar inte OS-guld, jag pratar inte ens medaljer, men jag pratar om en chans att ta sig till en OS-final.
Bara det är en bragd i så fall.