Sverige har gått till elva raka semifinaler i JVM.
De har oftast spelat strålande och målats ut som favoriter.
Men det blir nästan alltid platt fall.
Sämst när det gäller.
Precis som mot Kanada i natt.
Det här är inte bara ett problem för juniorlandslaget, men det är särskilt tydligt där.
Sverige är pest när det gäller.
Jag har gått igenom de senaste elva åren, då svenskarna spelat om medaljer varje gång.
Av tio medaljmatcher har de bara vunnit två.
Finalen mot Ryssland 2012 då svenskarna tog sitt andra JVM-guld genom tiderna och det första på 31 år och bronsslakten mot Schweiz i Saskatoon 2010, då jag knappt hann med att liverapportera medan målen bara rasade in.
Men något är fel när Sverige har ett så magert facit i de matcher som gällt mest i varje JVM.
Jag kan tycka att svenskarna lägger allt för mycket kraft på matcher som inte gäller något.
Sverige har vunnit 36 raka gruppspelsmatcher i JVM.
Ett enormt facit.
Men vem fan bryr sig när resultaten i medaljmatcherna sett ut så här:
2017 – 2-5 Kanada, semifinal
2016 – 3-8 USA, bronsmatch
2015 – 2-4 Slovakien, bronsmatchen
2014 – 2-3 Finland, final
2013 – 1-3 mot USA, final
2012 – 1-0 Ryssland, final
2011 – 2-5 USA, bronsmatch
2010 – 11-4 Schweiz, bronsmatch
2009 – 1-5 Kanada, final
2008 – 2-3 Kanada, final
2007 – 1-2 USA, bronsmatch
Facit medaljmatcher i JVM 2007-2016
10 2 0 9 27-41
Samtidigt gäller samma sak Tre Kronor.
Senaste exemplet är World Cup-turneringen, där ett svenskt Dream Team åkte ut mot Team Europa i semin. Inte ens med våra absolut bästa spelare på isen kunde Sverige vara bäst när det gällde.
Och i VM har Tre Kronor blivit krossade i två raka kvartsfinaler.
Jag har skrivit det förr och jag skriver det igen.
Det är kris i svensk hockey.
Vi har en enormt hög lägstanivå, men de där riktiga vinnarna saknas.
Det finns ingen vinnarkultur.
Det är en utbildningsfråga någon måste ta tag i snarast.