För er som vill se allt från hockey VM, har Internationella Ishockeyförbundets mediapartner Infront en egen YouTube-kanal under VM.
Där kommer alla 64 matcher att visas live och det går också att se matcherna i efterhand. Dessutom bjuder man på alla höjdpunkter dagligen.
Adressen?
Alla som har en bra och snabb uppkoppling är bara att gratulera.
Det har blivit en jäkla uppståndelse över att det finns några tusen biljetter kvar till Sveriges VM-premiär mot Norge.
Men betyder det att publiken sviker?
Ja, på arenan.
Men framför tv-apparaterna?
Aldrig.
Jag kan förstå att många stannar hemma i tv-soffan och bunkrar upp med någonting att äta och någonting att dricka istället för att ta sig till Globen och betala 795 spänn för en match mot Norge.
Lägg till parkering, en läsk och ett par korvar och vips så har du passerat en tusenlapp.
Det är inte billigt att gå på hockey och vilka vanliga hockeyfans har råd att slänga iväg en tusenlapp varje gång Sverige spelar? Sverige kommer ju att spela sju matcher i Globen och jag tror helt enkelt att folk hellre lägger perngarna på att se annat motstånd.
De som har råd är sponsorer och företag och den typ av publik som brukar släntra in på läktarna sju, åtta minuter in i varje period efter att ha smörjt kråset i olika VIP-avdelningar.
Däremot är jag övertygad om att det blir en miljonpublik framför tv-apparaterna.
Ja, det börjar kännas nu.
Värmen har kommit, solen skiner och alla björkpollen får näsan att rinna och ögonen att klia.
Jag är inte van vid svensk vår.
Jag har inte upplevt vare sig Valborgsmässoafton eller 1 maj på hemmaplan sedan 2002, då VM gick i Sverige senast. Men då på Sveriges baksida.
Därför har jag också sluppit den här värsta pollenexplosionen här hemma.
Men det är det värt.
Det känns i alla fall skönt att VM spelas i Stockholm och Globen. Det är på tiden. Det har inte varit VM i Globen sedan 1995 – det är sjutton år sedan.
Den här uppdelningen mellan Sverige och Finland tycker jag också är genial. Det borde nästan vara obligatoriskt i framtiden. Sverige spelar hemma två år i rad och Finland gör samma sak.
Det garanter publiksuccé och nu kommer jag få se Tre Kroror inför fullsatta läktare två VM-turneringar i rad.
Jag vet inte hur många av Sveriges VM-matcher jag varit på genom åren, där det inte varit mer folk är när Karlskrona spelar division I-hockey. Kring 3000. Ibland färre.
I länder som Schweiz, Tyskland och Tjeckien är det bara hemmalaget som lockar.
Det är naturligtvis samma sak här hemma.
Men nu hoppas jag att folk går och tittar på de andra lagen i Globen också. Det är kanske att hoppas för mycket, men jag skulle i alla fall kunna se Ryssland sju gånger i veckan. Så bra är de. Och så roliga att titta på. De är verkligen värda entrépengen – även mot lag som Italien och Tyskland.
Jag måste medge att det var en liten skräll att Johan Harju skrivit på för två år med Brynäs.
Men efter en stunds eftertanke förstår jag varför.
Det är den perfekta platsen för en omstart för Harju efter den taktiska tvångströjan i Luleå.
Och det säger jag utan att ha något ont att säga om Jonas Rönnqvists sätt att se på hockey.
Men det är ingen miljö för individualister att blomma i. Eller för att vända på det. Sämre spelare blir två klasser bättre i Jonas Rönnqvist regi, men bättre spelare får inget utrymme att utnyttja sin fulla kapacitet.
Det får man i Brynäs.
Därför tycker jag att Gävlelaget skulle vara den perfekta platsen även för Linus Omark att få en omstart. Omark är ju grymt bitter på allt och alla efter petningen ur VM-truppen. Och då kom den innan ytterligare sex spelare petades i går. Så han var inte ens i närheten av att ta en VM-plats.
Det var helt rätt beslut av Mårts. Omark var inte i närheten av att vara den spelare han var innan han lämnade Sverige och Luleå, sedan spelar det ingen roll vad han själv tycker sitt på sitt numera uppmärksammade Twitter.
Omark försökte lära sig mycket av Peter Forsberg som spelare när han växte upp, men han glömde det viktigaste:
Foppa tyckte oftast att han varit värdelös, när alla andra tyckte att han varit bäst på isen.
Omark tycker oftast att han varit bäst isen, när alla andra tycker att han varit värdelös.
Ungefär så.
Men Brynäs skulle vara den perfekta miljön för en omstart för Omark. I sina bästa stunder är han en underbar hockeyspelare, värd entrépengen nästan själv.
I sina sämsta stunder är han bara bitter.
Men om Calle Järnkrok blir kvar i Brynäs skulle jag gärna se en kedja med honom, Harju och Omark.
Då luktar det guld igen i Gävle.
Det är katastrofstämpel på Tre Kronor bara tre dagar innan VM-premiären i Globen.
Efter 2-3 mot USA här i Gävle är Pär Mårts VM-bygge uppe i sex raka förluster i rad – varav tre på hemmaplan.
Det finns ingen statistik tillgänglig över alla Sveriges landskamper genom tiderna, men jag undrar om det någonsin hänt i modern tid att ett svenskt seniorlandslag i hockey förlorat sex raka.
Det går ju att hävda att Sverige fortfarande bara spelar med b-laget och att de NHL-spelare som hoppade in i går led av jetlag och i vissa fall var matchotränade.
Å andra sidan var det här första matchen USA:s VM-lag spelade tillsammans efter bara två träningar här i Europa.
Större delen av det svenska landslaget har ändå varit samlade sedan förra måndagen och borde hitta varandra vid det här laget. Jag vet inte om det är alla inflygande NHL-spelare som satt ner humöret, men något är det som uppenbarligen inte stämmer.
Nu fanns det ju ändå några få glädjeämnen.
”Guldkedjan” med Jakob Silfverberg, Calle Järnkrok och Johan Larsson var strålande, framförallt i första perioden. Sveriges klart bästa kedja och definitivt mest samspelt. De gjorde dessutom ett riktigt snyggt mål i spel fyra mot tre, då Silfverberg hittade Larsson som smackade in pucken i tom kasse.¨
Och Pär Mårts time out efter halva matchen vid 0-3 blev lyckad, då han vaskade om i kedjorna och spetsade till laget. Men längre till att snygga till slutsiffrorna till 2-3 räckte det inte.
Men publiken var inte i närheten av den stämning som rådde under SM-finalerna här i Gävle. Nu buade de till och med ut Tre Kronor efter Kyle Okposos 3-0, då han helt omarkerad fick stå framför Viktor Fasth och slå i 3-0 6.39 in i andra perioden.
Svenskarna fick heller aldrig till någon riktig focering i tredje perioden när de jagade kvittering.
Hade laget här i Läkerol Arena varit Sveriges slutgiltiga VM-trupp tror jag ingen i landslagsledningen hade sovit gott om nätterna.
Jag hade definitivt inte gjort det.
Men nu står det en som alla vet hel hög med NHL-stjärnor och stampar i kulisserna.
Och de kan bi ännu fler de närmaste dagarna om fler svenskar åker ut Stanley Cup-slutspelet.
Så det går ändå inte att vara alltför orolig inför VM.
Det är väl målvaktssidan som känns lite skakig, där varken VIktor Fasth eller Jhonas Enroth imponerat så här långt. Och där finns heller inga alternativ, så lägne Henrik Lundqvist spelar vidare med sitt NY Rangers.
Men om det blir en sjunde förlust på raken, då blir jag orolig på allvar.
Nästa motståndare heter nämligen Norge i VM-premiären på fredag.
Det känns plötsligt så.
Efter att ha följt ett iskallt Tre Kronor i ett stekhett Brno – det var 30 grader varmt på söndagseftermiddagen här nere – kände man knappast någon VM-feber.
Samtidigt visste ju både jag och spelarna i det här Euro Hockey Tour-laget att det satt en hel businessavdelning med NHL-stjärnor på flyget över Atlanten.
Jag tror det var framförallt det som sänkte laget här i Tjeckien. Det var ett lag med tappade sugar.
Så här efteråt, när man fått lite distans till turneringen, kan jag tycka att både jag och många andra varit lite för tuffa mot det här svenska laget. Jag har försökt hålla igen, men den avslutande matchen mot Finland var ingen höjdare.
Både Tjeckien, Finland och Ryssland har haft i stort sett kompletta VM-lag. Det är väl ryssarna som kan räkna in fem, sex man efter finalen i KHL inklusive Pavel Datsyuk och Evgenij Malkin från NHL. Men Ryssland är Ryssland.
När man hoppar jämfota över Sveriges förstärkningar, känns det som ryssarna blir svagare för varje storstjärna som kommer. Det är bara ytterligare en vilja som ska dra åt sitt eget håll.
I Sveriges fall är jag inte ett dugg orolig för att det inte ska bli ett lag av det här. I och med att detroitkillarna inte spelar mot USA på tisdag och Daniel Alfredsson inte hinner hem så blir första riktiga ”träningspasset” i öppningsmatchen mot Norge på på fredag. Men jag tror det räcker.
Svenska spelare är så välutbildade och vana att sköta sina roller att det kommer att klicka ganska omgående.
Stackars Norge, säger jag bara.
Men även om jag har en lusekofta hemma i garderoben – impulsköpt för svindyra norska kronor en sommardag i Bergen för flera år sedan – tänker jag inte lova att gå omkring i den resten av VM om Norge skulle upprepa knallen från Kosice från i fjol.
S Å korkad är jag inte.
Och även om Oscar Wilde en gång myntade att ”det enda vi lär av oss av historien är att den upprepar sig”, så kan jag meddela att den här gången kommer även han att ha fel.
Ja, det finns inget annat ord för tre raka förluster här i KAJOTbet Hockey Games i Brno,
Sverige dök från första plats och blev sist i säsongens Euro Hockey Tour och blev helt utan prispengar i turneringen.
Jag hade inte mycket nedskrivet på pluskontot efter förlusten (1-4) mot Finland här i eftermiddag, mer än forwarden Jonas Andersson som jag tycker var klart godkänd i de två matcher han spelade. Han skapar mycket med sin speed.
Calle Järnkrok var också en positiv överraskning totalt sett, även om han inte gjorde något väsen av sig mot Finland. Han kan i alla fall göra det oväntade och skapade många lägen förutom målet i första matchen mot tjeckerna.
Förbundskapten Pär Mårts måste ändå har fler frågor än svar, när han sätter sig på planet hem från Brno i kväll.
Han ska peta i stort sett hela truppen, även om vissa kommer överleva även till landskampen mot USA på tisdag.
Ingen av målvakterna har imponerat och Jhonas Enroth skulle naturligtvis ha tagit Ville Peltonens 2-0 i andra perioden. Han hade fri sikt och skottet kom från så långt håll att han borde tagit den pucken.
Inte heller Tuomas Kiiskinens 3-1 efter 9.06 i den tredje såg direkt ottagbart ut, ett skott ur dålig vinkel där Enroth borde tätat bättre.
Viktor Fasth släppte också in en enkel puck mot ryssarna, men av de två svenska målvakterna ser jag ändå Viktor Fasth som klar etta. Jag tror den kampen avgjordes i den här turneringen, mer på att Enroth svajade än att Fasth storspelade.
Men nu måste Mårts satsa på Fasth som förstemålvakt i VM. Det finns inget annat alternativ.
Jag tror inte det blir någon Henrik Lundqvist tillgänglig i tid, då det känns som NY Rangers kommer gå vidare även från andra slutspelsrundan.
Därför är Viktor Fasth Sveriges förstemålvakt i den här VM-turneringen också. Förra gången i Slovakien var han strålande ända fram till tredje perioden i finalen mot Finland. Men det var långt ifrån bara hans fel.
Alla vet vilken nivå han håller och det är dags att ge honom förtroendet rakt ut även nu.
Nej, den här turneringen blev inte mycket att skriva hem om, men också svår att ta riktigt på allvar. Det svenska fallet mildras av att tio nya spelare ansluter till VM – ingen VM-trupp är i närheten av den påfylllningen så nära turneringsstart.
Så det känns inte som den katastrof det kunnat vara, om det var samma killar som skulle spela i VM.
Jag tror också det påverkade de svenskar som var här, Många såg uppgivna nu, som om drömmen om VM redan var krossad på förhand.
En inte obetydlig psykologisk faktor.
Det var inte så mycket som hände i den andra perioden, mer än att det svenska förfallet fortsatte. Finland vann skotten med 12-7 och veteranen Ville Peltonen utökade Finlands ledning till 2-0.
Ett väl annonserat skott på vänsterkanten, där svenske målvakten Jhonas Enroth hade fri sikt.
En målvaktstavla i mina ögon.
Nej, det finns inte mycket som talar för att Sverige ska vända på det här.
Nej, ingenting faktiskt.
Svenskarna verkade redan ha gett upp innan matchen började känns det som.
Bedrövligt.
Finland leder över Sverige med 1-0 efter en förstaperiod som är Sverige klart sämsta här i Brno.
Finland inledde matchen med att göra mål redan efter 1.28 och vara nio sekunder in i matchens första power play (Jonas Frögren åkte ut för interference).
Men sedan fick svenskarna fyra raka power play, varav 18 sekunder i fem mot tre, utan att åstadkomma ett smack framåt.
Riktigt uselt.
Sverige förlorade dessutom skotten med 8-9, trots att de spelade i numerärt överläge i nästa åtta minuter.
Skärper sig inte svenskarna kommer de att komma sist i Euro Hockey Tour totalt.
När turneringen startade här i Tjeckien var de etta.
Jonas Enroth står i Sveriges mål i sista matchen mot Finland här i tjeckiska Brno.
Och Gabriel Landeskog vilar efter skadan mot ryssarna i går. En ren försiktighetsåtgärd, enligt landslagsledningen.
Pär Mårts gör en hel del ändringar i laget.
Linus Omark och Johan Harju byter plats och Omark tar platsen bredvid Joel Lundqvist och Fredrik Pettersson, medan Harju spelar i en helt ny kedja med Niklas Persson och Jesper Fasth.
Här är det kompletta laget:
Målvakt
1. Jhonas Enroth
Förstafemman
4. Staffan Kronwall – 14. Mattias Ekholm
19. Patrik Zackrisson – 26. Niklas Olausson – 71. Jonas Andersson
Andrafemman
24. Jonas Frögren – 25. Mattias Karlsson
67. Linus Omark – 20. Joel Lundqvist – 12. Fredrik Pettersson
Tredjefemman
51. Jonas Ahnelöv – 5. Daniel Fernholm
90. Johan Harju – 23. Niklas Persson – 18. Jesper Fasth
Fjärdefemman
28. Jonas Brodin – 77. Victor Hedman
22. Daniel Bång – 16. Calle Järnkrok – 10. Johan Larsson
Extra forward:
79. Patrik Lundh