Ja, man undrar ju varför just den klubben alltid hamnar i den här typen av soppor.

Nu drar sig Hugo Stenbeck ur satsningen på Mif efter bara ett år och lämnar efter sig ett virrvarr av obetalda skatter och löneutbetalningar.

Nye styrelseordföranden Tommy Qvarfort har haft jobbet i bara två månader när han kastas in i en av klubbens största kriser genom tiderna. Lönebudgeten ska snabbbantas från 30 till 18 miljoner och frågan är hur många stjärnor som finns kvar när det är klart. Är Linus Klasen beredd att gå med på en lönesänkning? Tveksamt.

Som sagt.

Vilken soppa.

Och så typiskt Malmö.

Klubben som byter ledare lika ofta som en vanlig klubbdirektör byter skjorta.

Och så Hugo Stenbercks entré inför den säsong som gick, där han enligt uppgift pumpade in 61,8 miljoner i skåneklubben. Det måste vara den största enskilda investering som någonsin gjorts i en svensk hockeyklubb. Men det slutade med fiasko, missad kvalserie och samma visa som alltid.

Jag vet inte vad som ska hända för att det ska bli ordning på detta Malmö, som har alla förutsättningar att vara ett elitserielag. Nu väntar en ny rekonstruktion och ingen vet vad det slutar. Det blir förmodligen att börja om från noll igen med en lågbudgetsatsning till nästa säsong.

Gör om, gör rätt är det enda jag har att säga.

Det här är inget annat än en fars och såpa, som är så pinsam att det nästan blir komiskt.

Och jag undrar vad Rögles ledning hade åstadkommit med Malmös resurser de senaste åren.

Då hade det förmodligen firats ett par SM-guld i Ängelholm…

Ja, i alla fall jämfört med andra förbundskaptener när det gäller att plocka NHL-spelare till VM.

Ingen nation har procentuellt så många spelare i Stanley Cup-slutspelet och Pär Mårts tvingas vänta in första slutspelsomgången innan han kan spika en VM-trupp.

Av de 25 bästa svenska poängplockarna den här säsongen, är 21 i slutspel.

Däremot kan han kalla hem en av de hetaste NHL-svenskarna redan nu.

Gabriel Landeskog som är på väg att bli Årets Rookie i NHL.

Han säkrade segern i poängligan för rookies i natt och slutade på 52 poäng (22+30). Dessutom hade han +22 och jag har svårt att se att någon ska hota honom att ta titeln som Årets Rookie. I så fall blir han tredje svensk någonsin att ta hem Calder Trophy. Senast det hände var 16 år sedan, då Daniel Alfredsson tog hem titeln 1996. Och året innan hade Peter Forsberg blivit första svensk att röstas fram som Årets Rookie i NHL.

Landeskog är naturlgitvis självskriven i en VM-trupp. Han kan bli en riktig publikfavorit i Globen. Det är hemmaplan för Landeskog som är hockeyfostrad i Hammarby där han spelade 2002-06 innan han värvades till Djurgården.

Men han gjorde bara två säsonger i Djurgården innan han stack över till Kanada för att spela juniorhockey i Kitchener Rangers.

Jag är oerhört imponerad av Landeskog, som kan bli samma lyft i Tre Kronor som han blivit för Colorado i NHL.

Herrarnas SM-guld är ju det enda som återstår att dela ut den här säsongen. Men det har redan delats ut fyra SM-guld som visar bredden i svensk hockey.

Och delar jag ut poäng 4-3-2-1 till de fyra bäst placerade lagen i slutspelet för damer, U16-pojkar, J18 och J20 så hamnar Rögle,Linköping och Brynäs i topp, alla på 6 poäng.

Men det är ju redan klart att Brynäs kommer att vara Sveriges bredaste hockeyföreningen då SM-slutspelet är över. Brynäs är redan i final och är redan överlägsen segrare rent breddmässigt med totalt 9 poäng på min hemmagjorda skala.

De har redan tagit hem ett SM-silver för damer, ett SM-brons i U16 och en fjärdeplats i J18-SM.

Så här har det slutat:

Dam-SM

1. Modo

2. Brynäs

3. Linköping

4. Munksund-Skuthamns SK

(Ingen bronsmatch spelad, så paceringen i grundserien avgjorde platserna 3 och 4)

U16-SM

1. Djurgården

2. Frölunda

3. Brynäs

4. Södertälje

J18-SM

1. Rögle

2. Skellefteå

3. Frölunda

4. Brynäs

J20-SM

1. Linköping

2. HV 71

3. Rögle

4. Modo

Ja, nu är även kvalserien till Hockeyallsvenskan avgjord.

Karlskrona och Borås blev klara för allsvenskan nästa säsong i kväll och Norrlandsfönstret åkte igen med en smäll.

Det innebär att Mora blir allsvenskans nordligaste lag. Och Mora ligger inte speciellt långt norrut. Drygt halva Sverige ligger ovanför. Och Dalarna tillhör Svealand, så hela Norrland är avsågat. Det känns inte bra, men å andra sidan har man fem lag i elitserien.

Sundsvalls sista chans försvann när de fick storstryk hemma mot Karlskorna (2-6).

Och Borås blev klara trots förlust hemma mot Olofström med hela 1-5. Då Sundsvall blev utan poäng, blev boråsarna klara med automatik.

Det innebär billigare resor för de allsvenska lagen och Djurgården får smidiga avstånd till bortamatcherna.

Här är de 14 allsvenska lagen 2012/13:

Djurgården, Leksand, Malmö, Bofors/Karlskoga, Örebro, Västerås, Oskarshamn, Mora, Södertälje, Troja, Almtuna, Tingsryd, Borås och Karlskrona.

Jag är helt säker på att de allsvenska publiksiffrorna kommer öka även nästa säsong och lätt passer miljonstrecket totalt. Elitserien får se upp – Hockeyallsvenskan växer med rekordfart publikmässigt medan elitserien står och stampar på samma ställe.

Så är det också hos Hockeyallsvenskan som nytänket finns.

Det finns också många klubbar som siktar uppåt och som redan börjat bygga starka lag inför nästa säsong. Här har Djurgården ett klart handikapp, som fick starta jakten på nya spelare bara för ett par dagar sedan.

Men visst ser Hockeyallsvenskan intressant ut?

En premiärmatch mellan Malmö-Djurgården i Malmö Arena skulle ju vara smart att planera in redan nu. Då blir det fullt hus direkt.

Linus Thörnblad har bestämt sig med att helt lägga av med friidrotten.

Höjdhoppskarriären tog honom högre än de flesta, men hade ett pris.

Linus gick in i väggen och ramlade ner i ett stort svart hål. All ork och motivation försvann.

Nu är han på väg att kravla sig upp igen, sakta, men säkert, men har bestämt sig för att inte utsätta sig för pressen som världsfriidrottare igen.

Jag tycker det är både ett klokt och starkt beslut. Hälsan går före allt annat och mår man inte bra av att idrotta, så finns det massor av annat att syssla med i den här världen.

Samtidigt vet jag av erfarenhet hur svårt många idrottare har att sluta, trots att de ser slutet komma och bäst före-datumet gått ut för länge sedan. Det är inget lätt beslut att ta.

Det tråkiga är att Linus lämnar ett enormt tomrum efter sig. Herrar höjd har varit Sveriges starkaste friidrottsgren i massor av år och där Stefan Holm tog över efter Patrik Sjöberg och där Linus tog över efter Holm. Men nu finns ingen som kan ta över.

Linus var en extrem talang som upptäcktes som femtonåring, när han provade på ett höjdpass. Han såg inte ut som en höjdhoppare. Han är bara 180 cm lång och knappast byggd som en höjdhoppare.

Ändå var han över 2.30 redan som 18-åring och utomhursperset på 2.34 kom vid EM i Göteborg 2006, då han fortfarande bara var 21 år gammal. Ett resultat som oftast leder till medalj, men som nu ”bara” gav en fjärdeplats.

Inomhus klarar Linus världshöjden 2.38 i en ursinnig duell mot Stefan Holm vid inomhus-SM 2007.

Och blev bara tvåa.

Det var lite av Linus öde. Även när han hoppade bra blev han alltid slagen av någon annan som hoppade bättre.

Och han hade en förmåga att misslyckas på mästerskapen. I början hade han inte tävlingsrutinen och tappade fokus när det verkligen gällde.

Men han har trots allt tagit två EM-medaljer inomhus (brons 2006 och silver 2007) och tog guld vid U22EM 2007.

Och en kille som hoppat 2.38 måste man bara beundra.

Jag hoppas han når samma höjder i det civila livet som startar nu.

Det är han värd.

Att laget gick upp i elitserien var naturligtvis en sensation.

Men ingen slump.

Rögle är ett lag som ligger i framkant i svensk hockey och de blev svenska mästare för bara fyra dagar sedan, då J18-laget tog SM-guld efter finalseger mot Skellefteå med 4-3.

Och J20-laget tog SM-brons så sent som i söndags efter seger mot Modo med 4-2.

De framgångarna på juniorsidan är nyckeln till framgång.

De flesta klubbar har insett att de måste satsa stenhårt på juniorveksamheten för att få fram egna spelare, Inte minst av ekonomiska skäl. Men det är också vägen till framgång.

Titta bara på Brynäs där klubbens egna juniorkullar dominerar och har tagit laget till SM-final för första gången på tretton år.

Så även om Rögle kommer att tappa en del spelare från årets succélag – spelare som gjort klart med andra klubbar innan det var klart att de skulle gå upp – så ser framtiden ljus ut.

De har en fantastisk organisation, som med små medel och ett mindre upptagningsområde än de flesta andra gjort ett enormt jobb. Det är klubbar som Rögle som är svensk hockeys ryggrad.

Vore jag ledare i Malmö skulle jag nog åka till Rögle och göra ett studiebesök.

Elitserieplatsen är säkrad efter efter 4-2 mot Leksand hemma och Timrås genomförande av den här Kvalserien är bland det mest imponerande jag sett i kvalsammanhang.

De gick in i serien krafitgt nederlagstippade och nedtrycka ända under skridskoplösarna efter en säsong som ständig jumbo.

Men på något sätt fick de ihop de. De började spela som ett lag, Jocke Lundström såg ut som den förstamålvakt han inte varit under hela elitseriesäsongen och de ifrågasatta värvningarna levererade.

Fredrik ”LInkan” Bremberg slog sina målgivande passningar och Max Murley gjorde avgörande poäng i nästan varje match. Framförallt i går då han gjorde både 1-0 och helt matchavgörande 4-2 i tom kasse.

Timrå gick från att vara absolut sämst i power play, box play och målvaktsspel i elitserien, till att vara överlägset bäst i alla tre grenarna i kvalserien.

Timrås box play har i stort sett varit felfritt och de har bara släppt in ett enda mål i numerärt underläge på de nio matcher de spelat.

De har verkligen fötjänat sin plats i elitserien.

För Leksand blev det samma återtåg som vanligt. Det vill säga tillbaka till Hockeyallsvenskan igen. Men jag känner på mig att det kan vara leksingarnas tur nästa år. De har en ung superkedja som kommer vara ett år äldre nästa säsong och Tommy Salo har fingertoppskänsla i sina värvningar.

Det tror jag gör Leksand till ett ännu bättre lag nästa säsong.

• • •

Jag säger naturligtvis grattis till Rögle också. De har skrivit historia som det första lag som gått till elitserien efter att ha fått kvala sig till kvalserien. Jag har alltid varit imponerad av hockeykulturen i Rögle. De tar inte bara fram egna spelare via sin juniorverksamhet, de har också en förmåga att värva in utvecklingsbara spelare och få dem att utvecklas ännu mer.

Ja, VM i Sverige och Finland startar om bara en månad lite drygt och jag har redan skrivit om finländarna som kan få ett kanonlag på hemmaplan.

Men Kanada satsar och på ett Dream Team i VM.

General managern Kevin Lowe har meddelat att han satsar på att få med de bästa tillgånglinga spelarna och har satt press på dem att en OS-plats 2014 kan stå på spel. Det är också OS som är grunden för kanadensarnas VM-satsning redan i år.

Förra året åkte Kanada ut redan i kvarten mot Ryssland och sjönk till fjärde plats i Internationella Ishockeyförbundets ranking. Den ranking som kommer att gälla inför OS i Sotji 2014 och bestämmer gruppindelningen, match- och träningstider och val av omklädningsrum.

VM är sista chansen att avancera på den rankingen inför OS.

Därför blir det garanterat ett stjärnspäckat kandensiskt VM-laga. Anaheims två utslagna storstjärnor Ryan Getzlaf och Corey Perry har redan sagt att de ställer upp och Tampas superstjärna Steven Stamkos – NHL:s skyttekung – är också positiv. Lägg till redan utslagna stjärnor som Rick Nash, Eric Staal och Cam Ward. Kanada har ett hav av spelare att välja från redan från de 14 lag som missar slutspel.

Dessutom hinner de vänta in hela första slutspelsrundan i väntan på fler förstärkningar.

Kul för VM som kan bli ett av de bästa någonsin. Men den svenska publiken missar Kanada – om de inte åker till Helsingfors där kanadensarna kommer att spela hela turneringen.

Det har ju ältats om det en del redan.

Att det lag som kommit sjua i elitseriens grundserie aldrig tagit SM-guld. Den enda placering som blivit utan. Rent statistiskt talar allt för att Skellefteå vinner, nu då seriettan Luleå är borta. Men alla vet hur det är med statistik. 

Så här har det i alla fall sett ut under de 36 tidigare säsonger som elitserien funnits:

Placering i grundserien – antal SM-guld

1 – 17

2 -10

3 –  4

5-  1

6 – 1

7 –  0

8 –  1

Vad man kan läsa ut av placering/guldchans är att tabellen sällan ljuger. HV 71 är det enda lag som slutat åtta och tagit SM-guld – en resa de gjorde 1995.

Nu kan AIK bli lika historiska om de går hela vägen.

Men se det som ren kuriosa.

Djurgården är i Hockeyallsvenskan nästa säsong.

Och det är klart med två omgångar kvar att spela.

Det är den absolut största kvalserieskrällen genom tiderna. Jag har upplevt många tunga fall i kvalsseriehistorien, men inget så tungt som det jag fick se den här kvällen i Leksand.

En så stor förhandsfavorit har aldrig åkt ur elitserien och då menar jag inte bara att de var storfavoriter inför kvalserien. Inför elitseriessäsongen var det många som trodde att Djurgårdens skulle vinna grundserien och slåss om SM-guldet.

Nu är SM-finallaget från 2010 i Hockeyallsvenskan nästa säsong och det är en helt ny verklighet för storklubben. Nu tror jag ändå att det kommer mobiliseras och att Djurgården kommer göra allt för att det bara ska bli ett år utanför elitserien.

Så var det senast de var nere.

Men det är ingen lätt väg att vandra och kvalserien är en infernalisk uppfinning som kan knäcka de flesta.

Men det är alltid lättare att färdas uppåt i seriesystemet än nedåt.

Och jag tycker inte minsta synd om Djurgården. De har själva ställt till det den här säsongen och det går inte att skylla på några andra. Det lag jag såg mot Leksand här i Tegera Arena var ett lag i spillror.

Ett lag som inte hade någon extra växel när de var nere i brygga och som i princip blev utspelade av Leksand.

De förtjänade inte att hänga kvar.

Så enkelt är det.