Att USA redan är borta från slutspel skulle jag vilja kalla en av de största knallarna i JVM-historien.

Amerikanarna förlorade med 2-5 mot Tjeckien natten mot nyårsafton och efter den tidigare förlusten mot Finland (1-4) innebär det att USA redan är borta från slutspel.

USA:s enda hopp var att Danmark skulle spöa finländarna i morse, men det var lika sannolikt som att Sverige ska vinna forbolls-EM.

Nu spelar det ingen roll hur det går i den tilltänkta gruppfinalen mot Kanada och JVM är redan blåsta från sin drömfinal med kanadensiska och amerikanska ögon.

Inbördes möten avgör och därför är både tjeckerna och finländarna före USA i gruppen, hur det än går i deras inbördes möte i sista omgången.

Det är en jätteknall, då USA tillhörde guldfavoriterna hos många inför turneringen.

Och Sverige är bara att gratulera.

Efter 9-1 mot Slovakien i natt är Småkronorna klara för slutspel och nu handlar det bara om man ska bli etta eller tvåa i gruppen.

Det avgörs i sista matchen mot Ryssland i nyårsdagens gryning mot Ryssland.

Seger och svenskarna går direkt till semifinal – förlust och det blir en kvartsfinal mot antingen Finland eller Tjeckien.

Jag tror jag föredrar den där kvartsfinalen och en härdande seger inför ett troligt semifinalmöte med hemmafavoriterna Kanada.

• • •

Annars tycker jag det är jobbigt att JVM flyttat till västra Kanada. Det tar bort lite av intresset här hemma, där de flesta inte orkar sitta och nattvaka, även om svenskarnas matcher går tidigt lokal tid.

Det skiljer åtta timmar till Calgary och det är det som ställer tilll det. Tv:s genomslagskraft ska inte underskattas, men samtidigt har det blivit villervalla där också nu då Svt och Viasat delar på kalaset.

Att matcherna hittills startat en halvtimme före midnatt har jag kunnat stå ut med, men då är jag en priviligierad jäkel med rätt till långa sovmorgonar.

Men gruppfinalens start kl 04.00 på nyårsnattens morgon tror jag inte många kommer att följa. Tv-mässigt är det rena mardrömmen. Jag tror inte ens de som vill hålla sig vakna orkar med det en nyårsnatt.

Det enda rekord som kan slås den natten är hur många som somnar in i tv-soffan och snarkar sig igenom flimret från tv-rutan.

Ja, det är vad känner.

Att Perra får gå förvånar mig inte ett dugg och borde skett för länge sedan.

Men att spelarna går ut och kräver tränarnas avgång känns stenålder. Speciellt om man spelar i Timrå och presterat som man gjort så här långt in på säsongen.

Timrå har varit ett fuskbygge i ett par år nu, men aldrig värre än inför den här säsongen. Medelpadingarna är elitseriens svar på Malmö – miljoner har kastats i sjön till egen nytta och bara på ”namn”. När Fredrik Bremberg blev tillgånglig på marknaden var det bara Timrå som vågade erbjuda honom ett kontrakt för reste av säsongen. Det säger det mesta.

Panik har präglat hela den här säsongen och hela laguppbyggnaden. Ingen tanke, ingen spelidé.

Där får Perra Johnsson ta på sig en hel del av ansvaret och jag har inget att invända mot att Timrå och Perra nu bestämt sig för att gå skilda vägar.

Men sätter det sköttes på var allt annat än snyggt.

Och jag hoppas att spelarna kan vakna upp och se sig själva i spegeln i dag, även om jag misstänker att det inte gäller alla.

Ja, ryssarnas 14-0 mot Lettland säger väl både hur bra de regerande juniorvärldsmästarna Ryssland är även i år och hur usla letterna är.

Sverige vann ju premiären mot Lettland med 9-4, men idag framstår det som en gåta hur letterna kunde få göra fyra mål i den matchen.

När Ryssland vann JVM i fjol var det en liten skräll. Den här gången har ryssarna ett ännu bättre lag på papperet. Lagkaptenen Jevgenij Kuznetzov kan redan vara JVM:s största stjärna efter sina nio poäng (tre mål och sex assist) mot letterna. Det var på håret att Peter Forsbergs JVM-rekord på tio poäng i en match (mot Japan 1993) stod sig.

Men det är bakåt ryssarna imponerat mest. Eller läs målvakten Andrej Vasilevski som hållit nollan i de två matcher han stått. 17-åringen har varit sensationellt bra så här långt.

På de tre första matcherna i turneringen har de en målskilland på 20-1.

Nu spelar det inte så stor roll om svenskarna vinner den väntade gruppfinalen mot Ryssland. Då är det ändå Sverige som vinner gruppen, förutsatt att de inte tappar poäng mot Slovakien.

Men visst blir man imponerad av ryssarnas målexplosion och målvaktsspel.

Satt och såg på nattens JVM-match mot Schweiz och precis som jag varnat för blev schweizarna tuffare än de flesta trodde.

Ändå gjorde Sverige en mycket bättre match än i öppningen mot Lettland.

Men några frågetecken finns kvar:

Är målvakten Johan Gustafsson den vägg som krävs för att gå hela vägen?

Jag tycker han borde tagit Dean Kukans kvittering till 3-3, då han var alldeles för otät vid sin högra stolpe. Eller också hade Kukan – som spelar i Gustafssons Luleå – läst sönder sin klubbkompis. Det såg alldeles för lätt ut i alla fall och Gustafsson har släppt in sju mål på 40 skott så här långt. Det är inga höjdarsiffror direkt.

Hur mycket kan det här svenska laget växa?

Det är ju ett lag utan riktiga fixstjärnor, även om jag är imponerad av Mika Zinabajeds skott och Max Fribergs prickskytte (han måste ha varit fruktansvärt felmatchad i Timrå i höst). Lagkaptenen Johan Larsson har haft problem med skador, men spelade hela matchen mot schweizarna och är förhoppningsvis på väg upp.

Svenskarna måste spela som ett lag, där alla bidrar till 100 procent. Vi får inte glömma att Sverige är en outsider den här gången och långt ifrån lika bra på papperet som de lag som tagit sig långt i tidigare JVM. Och enda gången svenskarna varit favoriter i en turnering var inför mästerskapet i Ottawa 2009.

Samtidigt är det väldigt mycket slump och tillfälligheter i en JVM-turnering och det gäller att ha marginalerna med sig när allvaret börjar. I mina ögon är svenskarna redan klara för minst en kvartsfinal, då de spelar i en grupp som är betyligt lättare än den på andra sidan.

Det är ryssarna man ska slå för att gå direkt till en semifinal och slippa kvarten, även om jag inte anser att det är livsviktigt att gå den vägen. En kvartsfinal kan vara nyttig och stärka laget i stället för tvärtom.

Ja, för mig är det en gåta att det kan skilja så mycket på spelet hemma och borta.

Frölunda är elitseriens bästa hemmalag och det är enda anledningen till att man var ett topplag långt in i säsongen. Men nu sjunker man som en gråsten och efter storsmällen 2-6 mot AIK är paniken nära.

Sett till de senaste tio omgångarna är Frölunda elitseriens sämsta lag med bara åtta poäng och har under samma tid sjunkit från serieledning till en sjätteplats i tabellen.

Anledningen är främst det usla bortaspelet. Samtidigt som Frölunda är bäst hemma, är man lika överlägste sämst på bortaplan. För mig är det en gåta att det kan skilja så mycket i spelet hemma/borta men det står helt klart att Scandinavium är göteborgarnas främsta segervapen.

Nu är Frölunda bara fem poäng från en plats under slutspelsstrecketoch det är inte bara formen som talar för att de kommer falla ytterligare. De har nämligen spelat tre matcher fler hemma än borta och borta verkar det inte bli några poäng.

Nej, det ser mörkt ut för Frölunda och ett missat slutspel vore en katastrof för att lag som gått back med 65 miljoner kronor de senaste tre åren.

Med det resonemanget vill jag inte nedvärdera AIK. Jag tror att AIK blir vårens lag i elitserien. Det känns som Roger Melin och Gunnar Persson har mycket mer att plocka ut ur laget.

• • •

HV 71 lyckades spräcka nollan borta mot Skellefteå, men det blev bara ett mål och ny förlust med 1-5.

HV:s elände började i samband med utematchen och förlusten (0-1) mot Frölunda och blev bara ett bevis på att alla utematcher borde skrotas.

Skellefteås seger gör att de behåller serieledningen och jag ser en klar trend som pekar rakt norrut just nu.

Det känns som de tre Norrlandslagen SAIK, Luleå (5-3 mot Färjestad) och Brynäs är på väg att rycka lite i toppen.

Skellefteå och Luleå möttes i en stenhård SM-semifinalrysare i våras. Jag blir inte förvånad om de möts i en final den här gången.

• • •

Det enda som känns säkert inför vårsäsongen är att Timrå hamnar i kvalserien.

Hardy Nilssons Djurgården krossade medelpadingarna med 7-3 på bortaplan. Djurgården som jag också tror blir ett av vårens lag. Där finns mycket kvar att hämta.

Jag har landat i tv-soffan efter en längre semestertripp till USA och det är därför bloggen varit inaktiv ett tag.

Om nu någon undrat.

Men nu är jag igång igen och tänkte börja med det mest aktuella – JVM i ishockey.

Jag såg första matchen mot Lettland och blev väl inte direkt imponerad av svenskarna. Framåt är det naturligtvis godkänt med nio mål, men defensiven måste upp flera snäpp om det här laget planerar att ta sig långt i turneringen.

Letterna – ett av  JVM:s sämsta lag – tilläts göra fyra mål på bara tretton skott och förstörde direkt målvaken Johan Gustafssons chanser att vinna målvaktsligan i räddningsprocent. Det blir en enda lång uppförsbacke i den statistiken med procentsiffran 69,23 efter en enda match.

Gustafsson hade ingen större hjälp av backarna, även om han såg långt ifrån så tät ut som han gjort i Luleå. En storspelande målvakt är ju en förutsättning för att gå långt i den här typen av turnering.

Jag är faktiskt lite orolig inför nattens match mot Schweiz. Schweizarna förlorade visserligen premiären mot Ryssland med 0-3, men vann skotten med 40-30. Det blir det första stora riktiga testet för svenskarna.

Tur dock att Johan Larssons skada inte var så allvarlig. Han är det här JVM-lagets absolut viktigaste spelare tillsammans med Gustafsson.

• • •

Malmö har inte rest sig under tiden jag varit borta och jag förstår inte vad de sysslar med där nere.

De skulle självklart tagit in Harald Lückner i båset samma dag han fick sparken från Mora. Taavola/Sylvegård förändrar ingenting.

Men sportchefen Stefan Nyman kanske är rädd för en för stark huvudcoach?

Vad vet jag. Men Redhawks verkar bara fortsätta vara en löddrig såpa som det aldrig blir någon ordning på. Hur många miljoner som än pumpas in.

Nu när Guldpucksjuryn börjat utse fyra kandidater under säsong, verkar en förbannelse ha drabbat priset.

Alla tre kandidater hittills har har drabbats av svåra skador i samband med sina utnämningar.

Kandidat nummer tre kom idag – fredag – och blev Brynäs Jacob Silfverberg. Två dagar efter att han axelskadats svårt i senaste matchen mot Djurgården och ser ut att missa tio matcher.

När första kandidaten Carl Söderberg fick priset hade han en fingerskada som visade sig så svår att han tvingades vila större delen av hösten.

Och kandidat två Joel Lundqvist fick käken avslagen bara två dagar efter att han nominerats.

Frågan är vad som kommer hända med kandidat nummer fyra?

Ja, vilken raket värmlänningarna har varit och efter kvällens 6-3 hemma mot AIK är de bara tre poäng från serieledning.

Och vilken scenförändring sedan Jörgen Jönsson klev in i båset till matchen mot Frölunda den 15 oktober.

Då var Färjestad sist i tabellen och hade följande facit:

11    0  7  4  17-30    9

Inte en enda seger på de elva inledande matcherna och nästan total måltorka framåt med hockeymått mätt – bara 1,54 mål framåt per match.

Och så här ser det ut efter kvällens seger mot AIK (6-3) och de nitton matcher Jörgen Jönsson funnits med som pådrivare – och ansvarig för lagets forwards – i båset.

19  12  3  4  53-40  40

Det är en extreme makeover. Målsnittet framåt är uppe i fina 2,79 och Färjestad har vunnit tolv av de senaste nitton matcherna och bara förlorat fyra. Och värmlänningarna ser ut som ett mästarlag igen.

• • •

Om Färjestad är hetast så är Modo inte långt efter. Ny seger hemma mot Linköping (2-1 i sudden) i kväll och Modo är på slutspelsplats för första gången sedan omgång fyra. Jag tror bara det är början. Med de senaste värvningarna och Dick Axelsson tillbaka från skada ser Modo ut som ett helt nytt lag. Och så Nicklas Danielsson på det. Han gjorde två nya mål i går och är säsongens största positiva överraskning i mina ögon.

Linköping lyckades i alla fall spräcka den långa, även om det krävdes att Mikael Tellqvist själv petade in Calle Söderbergs stolpskott med högra benskyddet. Den enda poängen räckte också för att lämna över näst sista kvalplatsen till Växjö.

Kvällens skräll:

Jumbon Timrå slår serieledarna Skellefteå på bortaplan med 2-0 och Fredrik Bremberg blir stor matchhjälte med ett mål och en assist. Det resultatet spräckte väl 95 procent av allt spel på Lången och Power Play den här kvällen. Och det verkar inte gå att räkna ut Timrå riktigt än.

Senast handlade det om de roligaste lagen i elitserien och allsvenskan.

Nu har turen kommit till de tråkigaste att titta på.

Men innan ni kastar er över tangentborden, så kom ihåg att idrott är färskvara. Många lag kan byta ansikte över en säsong. Jag funderade på att ta med Färjestad på listan och hade gjort det efter 20 omgångar. Men sedan Jörgen Jönsson klev in i båset har värmlänningarna tagit klivet upp från skyttegravarna och börjat tänka mer offensivt. Det har man material för också och resultatet är uppenbart. Färjestad är elitseriens bästa lag de senaste tio omgångarna.

Något för lagen på den här listan att fundera över:

1. Linköping

Linköping har väl nog med sina egna problem just nu, men det hindrar inte att de toppar den här mindre smickrande listan. Men sett till den offensiva kraften i spelamaterialet har LHC verkligen fått ut noll och intet av sina investeringar. Målsnittet framåt är ynkliga 1,93 mål per match och det är överlägset sämst i hela elitserien. Ett alltför defensivt tänk har satt tvångströja på spelarna.

2. Södertälje

Jag trodde på Södertälje inför den här säsongen, men förstår nu att det finns litet hopp om kvalspel framåt vårkanten. Tappet av spelare blev för stort och nye tränaren Johan Strömberg har inte fått de nya att lyfta. Just nu ser det bara segt och oinspirerat ut.

3. Luleå

I fjol kunde jag acceptera Luleå defensiva tänk, då man spelade efter resurserna. Men den här vintern har Luleå ett helt annat spelarmaterial. Det betyder samtidigt inte att jag räknat bort norrbottningarna från en eventuell guldstrid, men särskilt roliga att titta på är de inte under den långa vägen fram till slutspel.

4. Malmö

Hur kan så många stjärnspelare (i alla fall på allsvenk nivå) spela så dåligt samtidigt? Nu har även jag börjat tvivla på ett Malmö som ser alltmer frustrerat ut och där inget stämmer i spelet. Inte ens Linus Klasen har varit rolig att se på den senaste tiden. Nej, det kryper i kroppen på en hockeyälskare. Hur kunde det bli så fel?

5. Borås

Jag gillar inte att sparka på den som ligger, men Borås har gjort minst mål av alla lag i både elitserien och allsvenskan. Eller 1,82 mål i snitt framåt per match. Nu har man varken material eller ekonomi för att spela någon topphockey, men kanske borde Borås ha klivit av frivilligt redan innan säsongen började.

Ja, halva säsongen har gått både i elitserien och allsvenskan och det är de två serierna jag bedömer. Det är totalt 26 svenska hockeylag som satsar professionellt.

Bland de lagen är det inte många som står för en offensiv och publifriande hockey.

Men det finns några. Och det finns lag som är roligare att se än andra. Extra glädjande är att det i de flesta fall lönat sig att satsa framåt.

Här är min lista på hockey-Sveriges fem mest sevärda lag just nu:

1. Örebro

Här talar vi om Sveriges mest anfallsglada lag och det enda som lyckats göra över 100 mål den här säsongen. Ja, Örebro har passerat den gränsen med råge – 110 mål hittills. Det är extra kul att den offensiva hockeyn lönar sig. Dessutom har Örebro artisten Conny Strömberg, som aldrig lämnar 3n hockeyälskare oberörd.

2. Brynäs

Unga Brynäs har helt bytt ansikte inför den här säsongen och har lämnat skyttegravarna. Tränaren Tommy Jonsson är Årets Coach så här långt in på säsongen. Brynäs Young Guns med Johan Larsson, Calle Järnkrok och Jacob Silfverberg är underbara att se.

3. HV 71

Det här är ett lag som alltid satsar framåt och som gjort mest mål i elitserien (90). Det är 36 mål fler än exempelvis Linköping – ett annat förhandstippat topplag. Det säger en del om de olika filosofier som gäller i klubbarna just nu. HV är alltid sevärda med sin ambition att alltid försöka vinna matcherna istället för att undvika att förlora dem.

4. Modo

Ja, det här är väl knallen på min lista. Men jag gillar Ulf Samuelssons hockey. Det har varit en tuff inkörningsperiod med nya spelare och nytt spel, men nu börjar det lossna. Elitseriens mest NHL-influerade hockey där man försöker gå rakt på mål och minimera ryssvängarna och besöken i sarghörnen. Det har kostat en hel del bakåt, men bara HV och Brynäs har gjort fler mål framåt.

5. Bofors

Det är väl inte alla som håller med här, men det går inte att komma ifrån att Bofors är hockey-Sveriges största sensation den här säsongen. Det finns inga direkta artister i laget, men jag är imponerad av kollektivets samlade arbetsinsats och den fysiska hockeyn. De flesta har väl satt en tråkstämpel på Bofors, men de har faktiskt gjort fyra mål fler framåt än Malmö pch bara Örebro har gjort fler.

Torsdag: Listan på lagen som spelar tråkigaste hockeyn.