BRATISLAVA. Jag har följt Alexander Ovechkin i fyra matcher nu.

VM:facit efter fyra spelade matcher:

Mål: 0

Assist: 0

Plus/minus: –2

Det efter att ha blviit utslagen av Tampa Bay Lightning i fyra raka matcher i andra rundan av Stanley Cup-slutspelet.

Ovechkin är ju en spelartyp som lever helt på sin energi och inställning och när det inte finns där har han inget att falla tillbaka på. Han är en power forward och ingen elegant centertyp som kan leva på spelsinne och mjuka handleder.

När motorn inte driver som den ska finns inga reserver att ta till.

Ryssen siffor har sjunkit fyra år i rad i NHL.

Hans poäng de fyra senaste säsongerna är 112-110-109-85.

Och så poänglös i en VM-turnering för första gången.

Han är fortfarande en superstjärna, men ändock en dalande stjärna.

Jag är orolig för ”Ovies” framtid.

BRATISLAVA. För en svensk och en finländare är drömfinalen naturligtvis Sverige-Finland i final.

Men här nere i Bratislava pratar folk redan om bataljen Ryssland-Tjeckien.

Stan är redan invaderad av tjecker och när jag tog en morgonpromenad mötte jag stora horder av tillresta tjecker. De var redan i gång och laddade inför matchen mot Sverige.

Det kommer att bli en riktigt tuff bortamatch för svenskarna.

Dels är tjeckerna officiellt hemmalag efter att ha gått rent så här långt i turneringen och vunnit alla sina sju matcher.

Dels kommer läktarna att vara ett hav av tjecker.

Det är bara några mil till tjeckiska gränsen och det är enkelt att ta sig till Bratislava med tåg eller bil.

Nej, tjeckerna har alla fördelar i eftermiddag.

Hemmaplan ger ju faktiskt ganska stora fördelar även på papperet, framförallt då hemmalaget för byta in sina spelare sist.

Tjeckernas coach Alois Hadamczik kan välja vilken svensk femma han vill att Jaromir Jagr ska spela mot och Pär Mårts har inte lyxen att matcha vissa spelare mot den tjeckska stjärnan. Han vill väl helst ha Niklas Persson på isen när Jagr spelar, men det kan han inte välja själv.

Sedan återstår att se hur mycket Hadanczik kommer att utnyttja den fördelen.

BRATISLAVA. Jaromir Jagr, 39.

Vilken lirare han fortfarande är.

Han sänkte USA i första kvartsfinalen här i VM med sitt hat trick mot USA, som bäddade för tjekernas seger med 4-0. Det ser ju ut som han tycker det är roligare än någonsin att spela hockey.

Han är en av de största hockeyspelare jag någonsin sett.

Jagr & Co som Sverige får möta i semifinalen om de slår tyskarna i kväll.

NHL-scouterna måste sitta och dregla över honom här i VM. Jagr har ju inte bestämt var han ska spela nästa säsong, utan tar det beslutet efter VM.

Men det ryktas att han kan vara på väg till Pittsburgh Penguins i NHL. Jagr, Sidney Crosby och Evgenij Malkin i samma lag i så fall alltså. Det blir garanterat hett.

Jagr för fyra år sedan i OS i Turin. Då blev det storstryk i semifinalen mot Sverige (3-7). Foto: Mats Wennerholm

Han har vunnit allt som går att vinna och har tagit hem Art Ross Trophy som NHL:s meste poänggörare fem gånger, inklusive fyra gånger i rad 1997-2001.

Det gjorde honom till NHL:s bäst betalde spelare.

Totalt tjänade han makalösa 98.038.851 dollar – drygt 600 miljoner svenska kronor med dagens dollarkurs.

Men kursen var betydligt högre under Jagrs storhetsår.

Plus tre säsonger i ryska Avantgard Omsk som gett sju skattefria miljoner dollar per säsong.

Det går ingen nöd på karln.

Modos nye general manager Markus Näslund säljer kåken i Gullvik utanför Ö-vik.

Sommarkåken, alltså.

Det gamla sommarhuset i Gullvik är mindre än Näslunds nya garage.

Näslunds garage till den 750 kvadratmeter stora nybyggda villa han flyttat in i är på 215 kvadrat.

Sommarkåken han nu säljer  i Gullvik är på 186.

Å andra sidan finns det allt man kan önska sig av lyxigt boende. Egen pir och sandstrand, spaavdelning, utomhusjacuzzi och dubbelgarage.

En dröm för nästa hemvändande NHL-proffs från Ö-vik.

BRATISLAVA. Ja, det är dags för det här VM-laget att visa vad de går för nu.

Jag vill se full fart från start mot tyskarna, för svenskarnas skridskoåkning och speed är ett dödligt vapen mot den här typen av motstånd.

Dessutom vill jag se fler mål.

Avsluten har varit för mesiga och ett grundkrav är att träffa mål, något som även gjorde Pär Mårts upprörd på träningen i går.

Annars är det en underbar sommardag här i Bratislava.

Jag var ute och tog en promenad i morse och stötte på Mats Hallin, Anders ”Masken” Carlsson och gamle storspelaren Michel Goulet på terrassen utanför deras hotell.

Dessutom mötte jag Boorks kompis Ken Hitchcock, Kanadas coah, som var ute på lite power walking i svart t-tröja och svarta shorts.

Han gick med bestämda steg ner mot Donau.

Hockeyvärlden är liten.

Bratislava är heller ingen jättestad, utan centrala delen är ganska kompakt.

Tv visar fortfarande repriser av Slovakiens matcher i VM. Det är det enda de har kvar att visa av hemmalaget.

Tyvärr.

KOSICE. Nu har jag varit på turné i över tre veckor med Tre Kronor.

Först Czech Hockey Games med start i Malmö och sedan nästan två veckors gruppspel i VM.

Nu är det dags för examen.

Har Tre Kronor vuxit under den här perioden?

Nja, jag tycker fortfarande att det här laget gjorde sin bästa match när de slog tjeckerna med 4-2 i sista matchen i Czech Hockey Games.

Då hade inte ens VM startat och ingen VM-match har slagit den.

Det är Viktor Fasth som nästan ensam räddat den framgång VM varit hittills.

Nu är det dags för vinna eller försvinna, men samtidigt har svenskarna fått rena drömlottningen inför slutspelet. Det är ingen lottning formellt sett, men det känns ändå så.

Tyskland i en kvartsfinal och sedan tjeckerna i en semifinal känns inte som några oövervinnerliga hinder – och ännu mindre oövervinnerliga om USA skräller och slår tjeckerna.

Nej, Sverige brukar ha matjord i fickorna och det är inte bara skicklighet som tagit Sverige till tio raka semifinaler i VM.

KOSICE. Jag har just vaknat här i Kosice av den brutala väckningssignalen från mobilen.

Väckning: 07.15

Det är militär disciplin här i journalistlägret, efter en natt som slutade första strax före 03.

Då var jobbet klart efter segern mot Kanada, för även om det blev förlust med 2-3 så kändes det så.

Sveriges matcher här i VM börjar ju väldigt sent och det är tv-bolagen som styr starttiderna efter folks tv-vanor där hemma.

Annars förekommer starttiden 20.15 knappt någon annanstans i världen när det gäller ishockey.

Nu ska vi åka de 45 milen till Bratislava där slutspelet avgörs. Det är med visst vemod jag lämnar stålstaden Kosice, som varit en fantastisk VM-värd. Hockeyintresset har varit enormt, trots att hemmanationen Slovakien inte satt sin fot här. Det har varit riktigt bra med folk på matcherna och sista matchen mellan Kanada och Sverige drog 7.633 åskådare. Det var så gott som utsålt.

KOSICE. Rick Nashs tackling på Mikael Backlund skapade en del turbulens efter matchen mot Kanada i går.

Kanadas lagkapten själv sa:

– Jag tyckte det var en schysst tackling. Axel mot axel.

Ja, vad skulle han säga.

Själv tyckte jag det såg ut som Backlund blev överkörd av ett godståg. Visserligen var han formellt fortfarande puckförare, men hade gjort sig av med pucken en evighet innan drygt 100 kilo Nash kom flygande.

Nu var inte Backlund den som gnällde efteråt.

Det var faktiskt Leif Boork som var mest upprörd och på presskonferensen efteråt uttryckte han sina känslor så starkt att Kanadas coach Ken Hitchcock reste och gick.

Det var en ganska underhållande presskonferens ur det perspektivet.

– Jag tyckte det var en ”blind side”-hit, sa Boork.

– Jag tycker inte det, svarade Hitchcock.

– Jag tycker det, sa Boork. Är inte det dålig attityd från en lagkapten?

– Det är därför du jobbar som journalist och jag är coach. Jag tyckte det var en bra tackling, du att den var dålig. Jag tänker inte debattera det med dig. Ställ en annan fråga.

– Tror du disciplinnämnden kommer att granska det, frågade Boork.

– Domarna gav honom två minuter. 

– Skulle han göra samma sak mot Sidney Crosby, frågade Boork.

Här bröt Kanadas presschef in och avbröt Boorks utfrågning.

– Det här är inte frågor, det är åsikter. Vi svarar på frågor här.

– Du är tyst när jag pratar, sa Boork.

– Ok. Tack för allt. Presskonferensen är över.

Sedan reste sig Hitchcock och gick.

Det intressanta som jag ser det i den här debatten är att Boork inledde sin karriär som hockeytränare i ett av de brutalaste svenska lag som stått på en is.

Djurgården årgång 1982-84.

Boork hade inga direkta invändningar mot  att Mats Albas näsa förvandlades till mos av Håkan Södergrens rallarsving med klubban i SM-finalen mot AIK 1984, eller att Håkan Loob blev totalt massakerad i SM-finalen 1983.

Hade liknande saker hänt här i VM hade det blivit långa – och då menar jag lååånga – avstängningar.

Rick Nashs tackling var en smekning i det sammanhanget.

Men när Fan blir gammal, blir han religiös.

KOSICE: Helt rätt att kasta in David Rundblad och Andreas Jämtin i VM-truppen.

Tiden har runnit ut för fler NHL-förstärkningar.

Men backsidan ser fortfarande tunn ut, framförallt defensivt sedan Niklas Grossman tvingats åka hem med sitt skadade knä.

Mårts har dessutom bara sex backar till förfogande.

Jag saknar en back som Jonas Frögren.

Att han inte fick en VM-biljett är en gåta i mina ögon.

KOSICE. Då talar jag inte om spelet på isen, utan om vågen av rån på spelarhotellen.

Man trodde ju att säkerheten skulle stramas upp sedan hemmastjärnan Pavol Demitra fått sitt hotellrum i Bratislava tömt på värdesaker redan innan VM började.

När de egna hemmahjältarna drabbas brukar ju folk reagera.

Men icke.

Nu blev danskarna av med i stort sett allt av värde samtidigt som de rånade Tyskland på segern i går efter straffar.

Hotellsäkerheten i det här landet kan inte vara den bästa.

Nu har båda incidenterna inträffat i Bratislava.

Här i Kosice har jag inte hört att någon skulle vara drabbad av hotelltjuvar.

Det värsta som hänt här är att någon upptäckt en mus i badrummet, men det var väl en mer oskyldig inkräktare.

Men att ingen märker att några personer travar i väg med en trave datorer och Ipods och andra lättsålda varor är en skandal.

Nu har danskarna fått polisbevakning på sitt hotell.

Men det är så dags nu….