LIBEREC. Välkomna till Liberec och öppningsmatchen i det som numera heter Czec k Hockey Games.
Nedsläpp alldeles nyss med Jaromir Jagr på isen i en kedja med Peter Cajanek och Jakub Klepis.
Stefan Liv i Sveriges mål och de ryska finalspelarna Marcus Nilsson, Johan Åkerman och Tuny Mårtensson är ombytta, men uppsatta i en fjärdefemma.
Vi får se om de kommer in så småningom,

LIBEREC. Är på plats i ett rekordvarmt Tjeckien.
Jag flög ner i går kväll på samma plan som Rysslandsproffsen Tony Mårtensson, Marcus Nilson och Johan Åkerman.
Men rubelmiljonärerna flög turistklass.
– Det är förbundet som betalar flygbiljetterna, som de sa.
Den stora matchen i matchen, när Sverige öppnar mot hemmanationen Tjeckien i kväll, blir den mellan målvakten Stefan Liv och comebackande Jaromir Jagr.
Om Liv ska slippa att bli tredjkemålvakt i VM måste han vinna den kampen.
Jag kommer att liveblogga från matchen i kväll, så glöm inte att logga in.
Jag kommer att specialgranska just Jagr och Liv hela matchen.
Det kommer att bli mycket intressant att följa.

Jag har en stark känsla av att Vancouver kan slåss om Stanley Cup, trots att de flesta bara ser dem som en outsider.
Men efter Suddens mardrömsstart och en förlustrad på åtta raka matcher – som tog slut den 31 januari – har Vancouver varit lika dödligt effektiva som den späckhuggare de har som klubbmärke.
På säsongens 32 sista matcher tog Canucks 1,5 poäng i snitt per match.
Utslaget på en hel säsong på 82 matcher motsvarar det 123 poäng.
Hade Vancouver spelat hela säsongen som de avsutade den, hade de toppat hela NHL, där nu San José var bäst med sina 117 poäng.
Men talar vi dagsform är Vancouver bäst.
Bröderna Sedin är bättre än någonsin och målvakten Roberto Luongo är precis så bra som en målvakt måste vara för att ett lag ska vinna Stanley Cup.
Så mitt tips blir Vancouver.
Washington och Chicago är också två starka outsiders, med unga skridskoskickliga lag. Det finns många som kan röra om i grytan och ställa till det för favoriter som Detroit, Boston och San José.
Här är mina tips inför åttondelsfinalerna:

EASTERN CONFERENCE

Boston Bruins v/s Montreal Canadiens
Tips: Boston vinner med 4-1 i matcher
Kommentar: Bruins är tillräckligt bra för att vinna Stanley Cup. Montreal har tappat fart på sistone och det här blir en lätt matchserie för Boston. Och det finns ingen jag unnar en Stanley Cup-seger mer än Per-Johan Axelsson. NHL:s mest underskattade svensk.

Washington Capitals v/s New York Rangers
Tips: Washington vinner med 4-2 i matcher
Kommentar: Härligt svenskmöte. Henrik Lundqvist mot firma Ovechkin/Bäckström. Henke är Rangers enda hopp, men inte ens han kan stå emot Washingtons offensiv. Även om Rangers spelat upp sig och blivit mer stabila sedan John Tortorella tog över som coach, tror jag Henrik Lundqvist är ledig lagom till VM-starten i Bern. Vill Henke spela, kan Bengt-Åke gödsla med målvakter.

New Jersey Devils v/s Carolina Hurricanes
Tips: Carolina vinner med 4-3 i matcher
Kommentar: Jag tror på en liten skräll här och Carolina visade ruskig form på slutet. Devils är alltid svårbedömda. Martin Brodeur kan ensam vinna matcher åt dem, men jag tror inte det räcker den här gången. Dessutom vann Hurricanes tre av de fyra mötena i grundserien.

Pittsburgh Penguins v/s Philadelphia Flyers
Tips: Pittsburgh vinner med 4-3 i matcher
Kommentar: Det är här den åttondelsfinal jag själv kommer att följa närmast. Det derby som kallas ”Battle of Pennsylvania”. Historiskt har det varit stentuffa matcher mellan de här två lagen. Philadelphia blev av med sin hemmafördel då de sjönk ner till femteplatsen efter förlusten i sista matchen mot Rangers. Det tror jag var avgörande. Flyers har bättre bredd, men Penguins har matchvinnarna i spelare som Sidney Crosby och Evgenij Malkin.

WESTERN CONFERENCE

San José Sharks v/s Anaheim Ducks
Tips: Sharks vinner med 4-1 i matcher
Kommentar: Det är klasskillnad mellan lagen och Anaheim och var så även i grundserien där Sharks vann fyra av de sex mötena mellan lagen. Sharks är kompletta. Bra bredd och fysiska spelare som brukar kliva fram i ett slutspel. Fårgetecken för ryska Nabokov i mål. Men spelar han som i VM förra året går Sharks långt. De har kapacitet att gå hela vägen.

Detroit Red Wings v/s Columbus Blue Jackets
Tips: Detroit vinner med 4-2 i matcher
Kommentar: Det var oväntat jämnt mellan de här lagen i grundserien. Tre segrar för Detroit, två för Columbus och en oavgjord på sex möten. Men Detroits offensiva kraft räcker för att slå ut Blue Jackets. Det känns inte som Huselius och Nash räcker för att rubba Red Wings. Enda frågetecknet i Detroit är målvakten Chris Osgood. Kan han höja sig i ytterligare ett slutspel? Jag sätter ett stort frågetecken där.

Vancouver Canucks v/s St Louis Blues
Tips: Vancouver vinner med 4–2 i matcher
Kommentar: Jag hoppas att Bengt-Åke håller en plats öppen för Patrik Berglund i St Louis. För jag tror han bli utslagen i god tid för att ansluta till VM-truppen. Just den spelare jag vill se i VM-laget – ung och under kraftig utveckling och en av de som ska ta över i Tre Kronor i framtiden. Har gjort en kanonsäsong som rookie. Vancouver avslutade grundserien som ett absolut topplag och dagsformen gör att jag tror de går hela vägen. St Louis tror jag blir en munsbit på vägen fram. Det blev två segrar var på fyra matcher i grundserien, men dagsformen talar för Vancouver.

Chicago Blackhawks v/s Calgary Flames
Tips: Chicago vinner med 4-3 i matcher
Kommentar: Chicago varnade jag för redan innan säsongen började. De har byggt på sig en väldigt talangbank senaste åren med spelare som Jonathan Toews och Patrick Kane. Ett av NHL:s mest skridskostarka lag och fart dödar. Jag har alltid gillat Chicago, men klubben självdog under ett par decennier, då gamle envise ägaren Bill Wirtz vägrade att lägga pengar på klubben. Det gav halvfyllda läktare och skrala resultat. Men när Bill dog 2007, tog sonen Rocky Wirtz över. Ett passande förnamn, för sedan dess har Chicago gått på knock. Nu är det utsålt varenda match och nysatsningen har gett ett sagolikt drag i Chicago. Kul.

Elva år i Detroit.
Johan Franzén fick sitt rekordkontrakt i går och det är värt 44 miljoner dollar, eller 352 miljoner kronor.
Helt makalöst.
Handen på hjärtat – vem trodde att Johan Franzén skulle bli en superstjärna i NHL när han flyttade över för tre år sedan.
Inte jag i alla fall.
Men ”The Mule” som han kallas i Detroits omklädningsrum – det var dåvarande lagkaptenen Steve Yzerman som döpte honom – har motbevisat alla.
Det är för övrigt ett otroligt bra smeknamn på en forward som bara går och går och aldrig backar för någon.
I Sverige var Johan Franzén aldrig någon stjärna.
Det var ständigt underskattade tränaren Torgny Bendelin som hämtade honom till då allsvenska Tranås mitt under säsongen 1999-2000.
Då hade 19-åriga Franzén inlett säsongen i division 3 i småländska Boro/Vetlanda.
Där var han skyttekung och öste in mål.
Efter en säsong i Tranås hamnade Franzén i LInköping och det var samma Bendelin som tog med honom dit.
Där blev han en defensiv rollspelare och de kvaliteter han visat som målskytt hemma i Boro/Vetlanda (sista säsongen där hann han göra 23 mål på tio matcher, innan Bendelin tog honom till Tranås) utnyttjades aldrig.
Men i Detroit har han hittat ”hem” igen.
Ingen är gladare än jag.
Det är få spelare man unnar sådan framgång som Johan Franzén.
Jag älskar dessa ”late bloomers” som kommer från vischan och bestämt sig för att aldrig ge upp.
Franzén har aldrig varit i närheten av ett svenskt juniorlandslag, men tjurighet och småländsk urkraft drev honom vidare mot stjärnorna.
Nu är han där.
Vore jag kommunalråd i Landsbro – eller vilken kommun det nu tillhör, mina kunskaper om kommunindelning är inte klockrena, men de tillhör förmodligen Vetlanda kommun – skulle jag betälla en staty av Franzén och ställa på torget.
Jag har träffat honom i Detroits omklädningsrum flera gånger och han har passat in på något sätt, på sin plats just till vänster efter korridoren som leder in till det allra heligaste i Detroit.
Detroit har alltid haft en förmåga att hitta rätt karaktärer.
Tomas Holmström och Mikael Samuelsson går under samma kategori som Franzén.
Nästan utdömda som juniorer, men med psyken som kan försätta berg.
Johan Franzén har inte varit i närheten av en svensk OS-trupp tidigare.
Men i Vancouver kommer han att var given.
Och en av lagets största stjärnor.
• • •
Det deppas en del i HV 71 i dag.
De skrev ju kontrakt med Franzén inför säsongen 2005-06 och betalade hans lön hela sommaren.
Franzén hade rätt att bryta kontraktet om han fick ett erbjudande från NHL, men ingen trodde riktigt på det.
Men det fick han.
Restren är ett stycke svensk hockeyhistoria.

Bengt-Åke Gustafsson har presenterat sin trupp till Ceska Pojistovna Cup i Tjeckien nästa helg.
Och den här gången ska mycket avgöras.
Intressantaste frågan:
Vem ska vara förstemålvakt i VM?
Både Jonas Gustavsson, Stefan Liv och Johan Holmqvist är uttagna.
Matcherna mot Tjeckien, Ryssland och Finland tror jag avgör vem som kommer att få stå i VM och jag gissar att Bengt-Åke låter de tre svenska toppmålvakterna stå varsin match.
Det är ju mycket ovanligt att man tar ut tre målvakter till den här typen av träningsturnering, vilket visar att beslutet blir tufft.
Men sett till dagsform och spelet under säsongen är mitt val självklart:
Jonas Gustavsson.
Även om han överlägset mins internationell erfarenhet, har han störst potential att växa ytterligare ett snäpp i VM.
Det går egentligen inte att spela bättre än ”Monstret” gjorde i SM-slutspelet, men även Stefan Liv spelade så bra att han måste vara aktuell för att för en gångs skull bli förstemålvakt i en VM-trupp.
Och sett till säsongen som helhet hamnar 2006 års VM-hjälte Johan Holmqvist bara trea på min lista för närvarande.
Han har i och för sig mest internationell erfarenhet och har bevisligen storspelat i Tre Kronor tidigare.
Men ska gamla meriter slå färskvara?
Det beslutet kan avgöra hur det slutar för Sverige i VM.
• • •
Annars var det inga större överraskningar i truppen.
Kul att både Linköpings Niklas Persson och Brynäs-backen Lasse Jonsson kom med och att Kenny Jönsson kan spela.
Harju/Omark ser jag som ett givet radarpar i VM, även om Bengt-Åke har en tendens att hålla fast vid gamla favoriter, hur tungt det än gått för dem i seriespelet.

Bröderna Abbott hamnade som väntat i Luleå.
Där ska de ersätta Omark och Harju.
Glöm det, säger jag.
Abbottarna kommer inte att vara i närheten av det Linus Omark och Johan Harju presterade i vintras.
Så enkelt är det.

Nej, det är inte sant.
Det är en lek med ord.
Men var hamnar Abbottarna?
Luleå eller Modo – det är frågan.
Annars är jag heligt trött på alla övergångar i elitserien.
På senare år har de ju blivit så att hälften av alla spelare skriver ettårskontrakt med sina klubbar.
Och hälften av alla kontrakt går ut efter varje säsong.
Det blir en flyttkarusell som inte fanns för femton, tjugo år sedan.
Då var en övergång en övergång.
En senastion i klass med då Pekka Lindmark gick till Malmö från Färjestad.
Percy Nilsson åkte upp till Karlstad med en fet cigarr och en ännu fetare plånbok och Pekka var såld.
Idag är alla sportchefer som Percy.
Toppklubbarna köper de spelare som varit bäst i de inte lika framgångsrika klubbarna.
Det är nästan en förbannelse att vara underdog och överprestera, eftersom det alltid leder till att ”The Big Five” plockar russinen ur kakan.
Som de kanadensiska bröderna Abbott som Rögles sportchef Roger Hansson hittade i Norge och som kostade vad Jörgen Jönsson har i månadslön för en hel säsong.
Jag gillar sånt.
Sportchefer som hittar pärlor.
Men lyckan varar aldrig längre än en säsong.
Titta bara nu, då toppklubbarna plockar de bästa spelarna från lagen på nedre halvan av årets elitserietabell.
Hur kul är det?
• • •
Samtidigt förstår jag spelarna.
Vem vill inte uppleva det jag och alla andra upplevde i Färjestad i går?

Linus Omark och Johan harjus kontrakt med Dynamo Moskva är en seger för KHL.
Ett bevis på att de även kan locka unga spelare till ligan och en nödvändighet om de ska kunna ta upp kampen med NHL i framtiden.
Nu får Omark och Harju i omkring en skattefri miljon dollar i lön per näsa – vilket motsvarar cirka åtta miljoner kronor.
I NHL är 900.000 dollar maximiersättning för rookies och hade Omark skrivit på för Edmonton hade han tvingats binda upp sig för två år.
Då fanns också risken att skickas till farmarlaget och bara tjäna en tiondel av lönen – eller 90.000 dollar per säsong.
I det senare fallet hade han i så fall haft bättre betalt i Luleå.
Jag tycker faktiskt inte att Omark och Harju säljer sig för pengar.
KHL är ett steg uppåt i kvalité och ryska ligan har massor av stjärnor.
KHL:s stora fördel gentemot NHL är att de kan erbjuda skattefria pengar.
Ingen av lulespelarna hade tjänat ens hälften i NHL – hur bra de än gjort i från sig.
Lönerna i NHL är före skatt och skatten ligger mellan 35-50 procent beroende på var man spelar.
Jag tycker de gör rätt.
Gör de några bra säsonger i ryska ligan kan de sticka till NHL när de är 24-25 och slippa alla restriktioner för rookies som finns i NHL:s kollektivavtal.
Jag tror fler unga spelare kommer att följa Omark och Harjus exempel.

Det blev som väntat.
Rögle och Södertälje stannar kvar i Elitserien 2009/10.
Rägle var ju klart sedan tidigare och SSK säkrade sin plats efter 6–2 mot AIK på Hovet i går.
Siffrorna ljuger en aning, då det var AIK som hade spelövertaget större delen av matchen. Men Södertälje var kyligare och hade ”väggen” Henrik Karlsson i målet.
Det avgjorde matchen.
Nu tror jag att både Södertälje och Rögle är dömda att spela i kvalserien även nästa år.
De är lilleputtar i elitseriesammanhang och det brukar inte hålla i längden.
Det är som Mora som fick vara med och leka några säsonger, innan allt blev som vanligt igen.
Frågan är dock vilka lag i allsvenskan som har råd och orkar satsa vidare.
För både Malmö och Leksand slutade säsongen med katastrof och det är två stukade lag som ska nysatsa.
Ingen vet i vilken form det blir, men det blir inte samma miljonrullning som det varit de senaste åren.
Jag tror AIK ligger närmast att slåss om en elitserieplats och har en känsla av de går upp nästa år.
Satsningen fortsätter och man har en bra stomme att bygga vidare på.
Kvalserien har varit en publik succé, där AIK haft 5.500 åskådare i snitt på hemmaplan.
Det borde ha runnit in några friska miljoner till klubbkassan.
Om AIK slår Västerås i nästa omgång – eller Leksand förlorar sin match borta mot SSK – blir AIK trettonde lag i det svenska seriesystemet.
Det är så nära elitseriens det går att komma.
En placering till så är AIK tillbaka i elitserien.
Det är dit man siktar.

Jonas Gustavsson har anbud från 16, 17 NH-klubbar.
Men svenskklubben Detroit finns inte bland spekulanterna trots att det kan tyckas att de är i behov av en målvakt.
Jag är på Hovet i Stockholm för att se AIK-Södertälje i Kvalserien och träffade Detroits svenske scout Håkan Andersson innan matchen.
Han meddelade att Gustavsson inte var aktuell.
– Nej, vi kommer att satsa på Chris Osgodd nästa säsong och plocka upp Jamie Howard från farmarlaget. Problemet med Gustavsson är att det bara går att skriva ettårskontrakt med honom. Hade det gått att skriva ett längre kontrakt hade det varit en annan sak, säger Håkan.
Nu behöver inte Jonas Gustavsson bekymra sig över det.
Han har tillräckligt många anbud ändå att fundera över då säsongen är över.
Men visst hade det känts ganska cool med en svensk målvakt i Detroit.
Alla svenskar har ju en förmåga att växa i den klubben.