Jag vet inte varför.
Men vita skridskor har en förmåga få blicken att dras till just skridskorna och få mig sittar och reta upp mig.
Därför blir jag beklämd då jag ser Bauers nya modell inför nästa säsong:

Det var som när jag satt på läktaren på Stadio Olimpico i Turin och följde det klassiska fotbollsderbyt mellan Juventus och Torino för en månad sedan.
Två spelare hade självlysande gröna skor och det var omöjligt att slita blicken dessa vedervärdiga fotbeklädnader.
Otroligt irriterande.
I klass med Lasse Anrells foträta italienska skor han hittat i någon garderob och nu går omkring med i slutspelet.
Även om de är diskret ljusbruna är de så våldsamt fula att det skapar ett irritationsmoment, speciellt som Anrell börjat envisas mig med att mms:a bilder på sina skor stup i kvarten.
Bara för att retas.
För mig finns några gyllene regler:
Fotbollskor ska vara svarta.
Skridskor kan möjligen vara silvriga, men nyansen ska ändå vara åt det mörka hållet.
Diskreta.
Absolut inte skrikiga.
Jag stör mig till och med på Emil Kåbergs vita handskar.
De borde förbjudas.
Vart tog den enhetliga klädseln vägen inom idrotten?

Mitt under brinnande SM-final har jag blickat bakåt för att hitta de bästa mästarlagen sedan elitserien startade 1975/76.
Ett ganska tufft jobb – och väldigt subjektivt naturligtvis.
Vi har alla våra favoriter.
Men noterbart är att inget av HV 71:s tre mästarlag platsar på min lista och att Färjestad bara får med ett.
SEX BÄSTA SM-VINNARLAGEN SEDAN 1975-76
1. Frölunda 2005
Kommentar: Inga slutspelslag har varit bättre än lockutsäsongen 2004-05. Och Frölunda var bäst. Henrik Lundqvist och kedjan med Daniel Alfredsson, Samuel Påhlsson och Per-Johan Axelsson var grymma i finalserien mot Färjestad.
2. Brynäs 1977
Kommentar: Brynäs vann SM-guld elitseriens två första år 1976 och 1977. Men jag väljer -77 för inget lag har varit så överlägset i en SM-final. Brynäs krossade Färjestad i två raka matcher – 6-2 och 9-3. Totalt 15-5. Och Lars-Gunnar ”Krobbe” Lundberg hade en uppvisning i världsklass. Klubban gick som en elvisp på isen och Färjestads backar köpte korv i varenda byte.
3. Björklöven 1987
Kommentar: Jag följde hela finalserien mot Färjestad, där Löven avgjorde med att vinna med 6–1 hemma. Björklöven hade ett grymt lag där flera fortsatte till stjärnstatus i NHL. Björklöven hade spelare som Calle Johansson, Ulf Dahlén, Peter Sundström och målsprutan Tore Ökvist. Bara för att nämna några. Men efter SM-guldet brakade allt – och Löven har inte hämtat sig än.
4. Djurgården 1990
Kommentar: Det finns många djurgårdslag att välja på, men jag har fastnat för mästarlaget 1990. Kanske för att det är det enda slutspel Mats Sundin fick spela i Djurgården, innan han försvann till NHL. Djurgården hade en annan tung center i hemvändande Kenta Johansson – numera tränare i HV 71.
5. Färjestad 1981
Kommentar: Första SM-guldet för Färjestad med spelare som Håkan Loob, Thomas Runddqvist, Thomas Steen, Lars Zetterström och Tommy Samuelsson. Och guldhjälten Hannu Lassila i mål. Ett fantastiskt lag som startade en värmländsk epok.
6. AIK 1984
Kommentar. AIK ställdes mot regerande mästarna Djurgården och det förväntades ett väldsamt krig på isen. Det blev det väl också. Men på resultattavlan var AIK överlägset. Seger i tre raka matcher (5–2, 2–0 och 4–1) och Per-Erik Eklund var den stora stjärnan. Och Leif Boorks guldår som tränare var över innan de ens börjat.

Jag har hört att Rögletvillingarna Abbott är klara för Luleå nästa säsong.
Från en relativt säker källa.
Jag ringde Luleås sportchef Lars ”Osten” Bergström för att kolla uppgifterna och han kunde varken bekräfta eller dementera, som det brukar heta och då vi journalister drar den självklara slutsatsen att uppgifterna stämmer.
– Men skulle vi ha klart med alla de som nämnts de senaste veckorna skulle vi kunna ställa tre lag på isen nästa säsong, säger Osten.
– Men jag kan erkänna att vi tittat på bröderna Abbott. Men det är inget jag vill kommentera förrän säsongen är över för de båda.
Luleå behöver ett nytt radarpar då både Johan Harju och Linus Omark försvinner till nästa säsong.
Skullle jag utse årets MVP i elitserien skulle jag nog låta Harju och Omark dela priset den gångna säsongen.
De gjorde 104 poäng tillsammans, varav 50 mål.
Det var en tredjedel av alla mål Luleå gjorde i grundserien.
I slutspelet hade de ännu större procentandel.
Tio poäng ihop och fyra mål av de totalt nio som Luleå gjorde.
Den luckan kan inte ens Chris och Cam Abbott fylla.
Men de kanadensiska – inte amerikanska som jag skrev först – tvillingarna har varit elitseriens sämst betalda spelare den här säsongen sett till vad de uträttat.
300.000 var i årslön är ungefär vad en landslagsmässig junior tjänar i topplagen.

KARLSTAD. Ta inte rubriken bokstavligt, men magkänslan säger att Färjestad vinner den här andra SM-finalmatchen ganska komfortabelt.
HV stoppade en rad på femton raka utan förlust för värmlänningarna senast och jag tror inte de förlorar två matcher i rad.
Samtidigt har HV Stefan Liv.
Jag är full av beundran för den killen, som haft förmågan att hela tiden växa, gå vidare och utvecklas.¨Han har haft ett fantastiskt slutspel.
Jag har tippat 5-1 till Färjestad.
Jag tror hemmaplan kommer att betyda massor i den här finalserien och HV vann ju med 4–1 hemma senast.
Det där med 7–1 i rubriken var bara en lek med HV:s egen sifferkombinatiion.
Dessutom saknas Johan Davidsson hos smålänningarna och lagets skadeproblem borde slå tillbaka snart – även om andra kliver fram och höjer sig i match efter match.
Om ett par timmar vet vi.

KARLSTAD: Jag måste ge Rickard Wallin rätt om Martin Thörnberg.
HV-spelaren är en mästare på att filma.
Men han är också SM-slutspelets bäste målsskytt.
Därför finns det naturligtvis ett bestämt syfte med Färjestadskaptenens utspel.
Han vill både störa Thörnberg inför matchen i kväll och få domarna att kasta ett extra öga åt Thörnbergs håll de gånger han faller.
Det kan ge värmlänningarna den lilla, lilla fördel som kan avgöra en match.
Thörnberg filmar ju inte jämt.
Men tillräckligt ofta för att reta upp spelarna i motståndarlagen.
Dessutom är Thörnberg inte världens snällaste spelare själv.
Han anmäldes till disciplinnämnden efter en bentackling på Timrås back Kimmo Lotvonen i SM-kvarten.
Det var många som snackade om den bentacklingen och tyckte den var oerhört ful.
Men Thörnberg friades av nämnden.
Annars är det uppfriskande med lite påhopp så här mitt i ett SM-finalspel.
Det har varit lite väl välkammat så här långt.
Samtidigt vet ju både Wallin och Färjestad att Martin Thörnberg är den spelare de måste stoppa om de ska vinna den här finalserien.
Även om Jonas Gustavsson kanske borde ha tagit hans 1–0 senast, kan man inte komma ifrån att det var ett ruskigt bra skott.
Nästan i klass med farsan Owe Thörnberg.
Owe – också gammal HV-profil –  var känd för sin bössa, en kanon som ekade långt över länsgränsen.

Som jag skrev redan efter förra kvalserieomgången:
Det är här är långt i från avgjort.
AIK:s seger borta mot Leksand (2-1) bäddar för en ny rysaravslutning och ett utsålt Hovet på måndag då samma AIK tar emot Södertälje.
Precis som alltid.
AIK kan sätta ruggig press på Södertälje om de vinner hemma mot sörmlänningarna i nästa omgång.
I så fall skiljer två poäng då AIK åker för att möta avsågade Västerås, samtidigt som Södertälje tar emot Leksand hemma i sista omgången.
Leksand som egentligen bara gjort sig känt som jättedödare de senaste åren, genom att slå ut ”givna” elitserielag i sista omgången.
Jag minns Skellefteå 2004, som fick spaghettiben och förlorade sista matchen mot Leksand 2004 och missade avancemang.
Eller Malmö både 2007 och 2008.
Ska samma öde drabba SSK?
Jag vet inte, men jag vet att Kvalserien fortfarande lever och att AIK har all anledning att förbanna två tappade poäng i öppningsmatchen mot Västerås och förlusten mot SSK borta i andra omgången – då man skapade mest, men ändå förlorade.
Det vore onekligen intressant om den här kvalserien hölls levande ända in på mållinjen.
Jag tror det blir så också.
Det går aldrig att räkna ut något scenario i kvalserien, hur omöjligt det än ter sig på papperet.
Det är det som är tjusningen.

JÖNKÖPING. Har precis klivit in från vårsolen utanför Kinnarps Arena och gått igenom laguppställningarna inför kvällen första SM-final.
Och det känns nästan omöjligt att skilja de här två lagen ut.
Det ser jämnstarkt ut rakt igenom.
Men jag tror värmlänningarna är fräschare och skräller direkt med seger här i Jönköping.
Fråga mig inte varför, men det känns som Färjestad måste ha en fördel av att ha fått vila och träna i nästan två hela veckor medan HV spelat tuffa slutspelsmatcher.
Rent fysiologiskt måste det vara så.
Därför tippar jag att det här slutar 1–3.

Vilket race det blir om slutspelsplatserna i Eastern Conference.
Och New York Rangers har ett stentufft program kvar.
Det finns en stor risk att de missar Stanley Cup-slutspelet och att målvakten Henrik Lundqvist i så fall blir tillgänglig för VM i Bern.
I så fall kan det skapa problem för förbundskapten Bengt-Åke Gustafsson.
Då måste han förvandla någon av Johan Holmqvist eller Jonas Gustavsson till tredjemålvakt i VM.
Det blir inget lätt beslut.
Men tillbaka till Eastern Conferences infernaliska avslutning.
Så här är läget just nu efter nattens matcher då både jaganade Montreal och Florida vann., Plats 4-9

4. Philadelphia Flyers  92 poäng
Matcher kvar: 7
Spelschema:
Toronto b
Toronto h
Ottawa b
Florida h
Rangers b
Islanders b
Rangers h

5. Carolina Hurricanes  91 poäng
Matcher kvar: 5
Spelschema:
Rangers h
Pittsburgh h
Islanders h
Buffalo h
New Jersey b

6. Pittsburgh Penguins 90 poäng
Matcher kvar: 6
Spelschema:
New Jersey h
Carolina b
Florida b
Tampa b
Islanders h
Montreal b

7. New York Rangers 89 poäng
Matcher kvar 5
Spelschema:
Carolina b
Boston b
Montreal h
Philadelphia h
Philadephia b

8. Montreal Canadiens 88 poäng
Matcher kvar: 6
Spelschema:
Islanders b
Toronto b
Ottawa h
Rangers b
Boston b
Pittsburgh h

9. Florida  87 poäng
Matcher kvar: 5
Spelschema:
Atlanta h
Pittsburgh h
Philadelphia b
Atlanta b
Washington h
• • •
Hopplöst att tippa?
Det är bara förnamnet.
Men som alla kan se har Rangers en tung avslutning med tre tuffa bortamatcher och Montreal och Philadelphia hemma. Det blir inga gratispoäng där.
Jag tycker att det har det tuffaste programmet av alla lag och det är Henke Lundqvist som kan rädda Rangers till slutspel.
Ingen annan.
Både Carolina och Montreal har en match mer att spela än Rangers och Philadelphia två.
Carolina har fyra av sina fem avslutande matcher på hemmaplan.
Florida har ett dubbelmöte mot bottenlaget Atlanta på sina fem kvarvarande matcher.
Allt saker som talar mot Rangers.
Men det känns som det här inte kommer att avgöras förrän i sista omgången som spelas 12 april.
Då är det tretton dagar kvar till VM-premiären i Bern och gott om tid för utslagna NHL-svenskar att ansluta till Bengt-Åkes VM-trupp.
Jag har skrivit tidigare att jag inte tycker att Henrik Lundqvist behövs i årets VM-trupp, med tanke på att vi har så bra målvakter på hemmaplan och att Henke brukar vara ganska sliten i slutet på säsongerna (minns hans knäproblem i VM i Quebec i fjol).
Men samtidigt går det ju inte att tacka nej till en målvakt av Henkes klass om han vill spela VM.
Det skapar vissa problem, då Bengt-Åke tidigare uttalat att ”Honken” är hans förstaval.
Då skulle Monstret från Karlstad – Jonas Gustavsson – få följa VM från läktaren.
Det kommer garanterat att skapa debatt i så fall.
• • •
Jag kommer inte att tippa utgången i Eastern Conference, mer än att jag är tämligen säker på att Flyers, Hurricanes och Penguins tar sig till slutspel.
Det känns som sista platsen står mellan Rangers, Canadiens och Panthers.
Missar Florida kommer man att jubla i Tjeckien.
Då blir målvakten Tomas Vokoun tillgänglig för tjeckernas VM-lag, Vokoun som varit en av NHL:s bästa målvakter i vinter och som skulle vara ett jättelyft för den tjeckiska truppen.
Den som lever får se.

Växjö och Västerås är redan avhängda i kvalserien.
AIK och Leksand har fortfarande chansen.
AIK slog Rögle med 3–1 i går och tog sista chansen.
Skräll?
Knappast.
Motivation slår oftast klass och för AIK var det här en måstematch om elitseriedrömmen inte skulle försvinna helt.
Rögle leder fortfarande serien och vet att de har kvar att möte både Västerås och Växjö hemma i Lindab Arena.
Det är nästan garanterat sex poäng och 6+16 är 22 poäng.
Det ger skåningarna en elitserieplats nästa säsong.
I Leksand måste man gråta blod över förlusten mot Växjö hemma.
Den mest givna trepoängaren skänktes nästan bort av en klantig klubbledning som skapade kaos istället för harmoni efter tre raka förluster, där ingen kan rubriceras som katastrofal.
Jag är helt säker på att tränarbytet och all turbulens runt laget gjorde att man förlorade mot smälänningarna hemma.
Leksand är redan sex poäng bakom Södertälje och har dessutom åtta plusmål att hämta in.
Det krävs ett under för att de ska gå om Södertälje.
AIK är bara fem poäng efter, vilket gör att de går om om de vinner resten samtidigt som SSK förlorar två matcher. Då har AIK kvar att möta SSK på hemmaplan.
Men allt avgörs på torsdag då Leksand och AIK möts i Ejendals Arena.
Vinner Leksand samtidigt som Söertälje slår Växjö hemma – och förmodligen med ganska många mål – då är kvalserien avgjord.
Vinner AIK finns lite spänning kvar då AIK kan krympa avståndet till bara två poäng om de slår SSK hemma.
Då väntar samma rysare i sista omgången som det blivit de senaste åren.
Det som kittlar med en sådan slutomgång är i så fall att jättedödaren Leksand möter just Södertälje i sista matchen.
Men det är långt dit.
Just nu får man vara glad att kvalserien åtminstone lever ett par dagar till.

Jag följer som alltid juniorlandslagen i hockey rätt noga och idag kom Team 19-truppen till fyrnationsturneringen i Ryssland 15-19 april.
Det är alltså de bästa spelarna födda 1990 och stommen till JVM-laget i Kanada nästa år.
Stephan Lundh har tidigare presenterat sin trupp till J18-VM och därför är det intressant att analysera var de största talangerna kommer i från.
Det här ska ju vara landets bästa juniorer och också ett mått på hur bra de olika klubbarna är på att utveckla sina talanger på hockeygymnasierna.
Jag är fullt medveten om att de flesta kommer från mindre klubbar, innan de börjar hockeygym som 15-16-åringar. Men klubbadresserna är ett mått på hur skickliga storklubbarna är på att ta tillvara talangerna som kommer dit.
Här är listan med kubbadresser på de 45 spelare som är uttagna i J18 och J19-landslagen:
6 Brynäs
6 Frölunda
5 Skellefteå
5 Djurgården
4 Färjestad
4 Luleå
2 HV 71
2 Leksand
2 Linköping
2 Timrå
1 Malmö
1 Modo
1 Mora
1 Södertälje
1 Västerås
Det är ingen överraskning för mig att två lag slagit sig in i toppen där de senaste åren – Brynäs och Skellefteå.
Båda har byggt upp en väldigt stark juniorverksamhet och Brynäs spottar ur sig mer än bara målvakter.
Frölunda är som vanligt med i toppen, men har en fördel i att de absolut största talangerna gärna söker sig dit. Samma sak med Djurgården, som har ett gigantiskt upptagninsområde i Stockholmsområdet.
Intressant är också Modos fall bland klubbarna längs norrlandskusten.
Modo kan inte kalla sig Sveriges plantskola nummer ett längre.
Det blir allt längre mellan talangerna för det hockeygymnasium nästan varenda stortalang sökte sig till på 90-talet och som fostrade en av Sveriges bästa hockeykullar med spelare födda 1973 – den med Foppa och Markus Näslund i spetsen.
Intressant också att sex klubbar står för nästan 70 procent av spelarna i de J18 och j19-landslag som tagits ut.
Brynäs, Frölunda, Skellefteå, Djurgården, Färjestad och Luleå bidrar med totalt 30 spelare.
Det visar också att Färjestads juniorsatsning med division I-laget Skåre funkat lika bra som att ha ett J20-lag.