Tommy Salo sparkar de amerikanska bröderna Jack och Chris Connolly och det gör han förbannat rätt i.
De har varit helt osynliga sedan de kom till Leksand och efter bara fem matcher var de snubblande nära att bli ett fall för Missing People. Jag såg i alla fall inte röken av dem på de två matcher jag såg dem spela och nu behöver jag inte leta längre.
De här killarna kostar en hel del och även om de kommer fortsätta att kosta så länge de inte hittar någon ny klubb, så tror jag Leksand mår bättre av att slå in på ett annat spår.
Nu plockar de upp junioren Fredrik Forsberg i laget i stället, lillebror till Nashville-spelaren Filip Forsberg.
Där finns det både hjärta och talang som är det jag tror att Leksand behöver mest av just nu.
För Leksand har en lång resa innan det är riktigt lugnt i föreningen igen.
Det blev visserligen seger senast mot Örebro (3-2) hemma, men leksingarna behöver komma in i ett stim och vinna flera matcher på raken om det ska hända något i tabellen.
Samtidigt har de ett tufft program med HV71 (h), Växjö (b) och Frölunda (h) i de tre närmaste matcherna.
Tre lag som alla tippas som topplag den här säsongen.
Men det behöver inte vara en nackdel.
Leksand kan slå ur underläge och ha allt att vinna och inget att förlora.
Just att bryta förbannelsen med alla raka förluster tror jag var det viktigaste för att få arbetsro.
• • •
Märkte när jag skrev här på bloggen senast upptäckte jag inte direkt att rättstavningsprogrammet ändrar ordet leksing till ”leasing”.
Men jag blev påmind om det av en hel del arga leasingar, äh, förlåt, leksingar.
Rättstavningsprogrammet fortsätter på det spåret, så det gäller att se upp.
Men lite roligt är det naturligtvis.
Speciellt en dag som denna då Tommy Salo sagt upp leasingkontrakten med de två sina utländska spelare.
För det är ju trots att vad det handlar om i dagens elithockey.

Ja, det ser ut som William Nylander hamnar i Modo när han nu kommer tillbaka till Sverige.
Jag tror det är bra både för Modo och William.
Andreas Johansson och HV71 var ju intresserade tidigare, då Andreas hade Nylander i Södertälje förra säsongen där båda gjorde succé.
Men var var innan HV fick klart med Mattias Tedenby och Teemu Laine och det blev bestämt att Kevin Fiala återvänder ”hem”.
HV kan gödsla med forwards just nu och ska de värva någon mer spelare, så tror jag de prioriterar en back.
Nej, Modo är den perfekta miljön med flera andra unga talanger som Adrian Kempe och Gustav Possler.
Där tror jag också han får betydligt mer speltid.
Men jag tror det kan vara en räddning för SHL och de vikande publiksiffrorna att några av världens största juniorstjärnor spelar i SHL i vinter.
Jag var inne på det redan innan säsongen startade. När så många etablerade spelare försvunnit, är det den typen av unga talanger som måste marknadsföra ligan.
Nu är både William Nylander, Kevin Fiala och Jakub Vrana tillbaka i svensk hockey, tre spelare som gick högt i första rundan i sommarens NHL-draft – 8, 11 och 13.
Även Modos Adrian Kempe gick i första rundan, som nummer 29.
Det här är några av SHL:s mest attraktiva spelare, i alla fall i mina ögon.
Det håller absolut världsklass i sin åldersgrupp.
Det är precis vad SHL behöver just nu, när publiksiffrorna dalat och ligan är mer sluten än den någonsin varit tidigare.

Vita Hästen vinner seriefinalen mot Mora med 1-0 och fortsätter att skrälla i HockeyAllsvenskan.
Och i ett toppmöte som var lika mycket en match mellan två av bästa målvakter, så var det knallen Johannes Jönsson sog tog hem den titeln.
Även om han mest öppnat dörren åt Axel Brage den här säsongen, har han skaffat sig seriens bästa räddningsprocent på de matcher han stått.
Det här var första gången jag såg överraskningslaget Mora live den här säsongen
Och jag blev inte imponerad av någon mer än Dan Bakala i målet.
Målvaktsfyndet räddade Mora i första perioden, då Vita Hästen skapade massor av öppna lägen och vann skotten med 12-7.
Bakala som var i stort sett okänd i hockeyvärlden och spelade hockey i skotska Dundee förra säsongen.
Moras kanadensiska coach Jeremy Colliton var en av få som sett honom spela och såg väl något som ingen annan såg.
Men så här långt in i säsongen har han gjort braksuccé i Mora – trots förlusten idag.
I den andra perioden tog Mora över och då var det Vita Hästens målvakt Johannes Jönsson som klev fram.
Dalalaget vann skotten med 17-7, men det var Vita Hästen som gjorde enda målet.
I en kontring skickade Daniel Åhsberg iväg en perfekt passning till Adam Schmidt som kunde styra in pucken i tom kasse. Där hann inte ens Bakala med.
Det blev också matchens enda mål.
Mora vann skotten med 42-30 till slut och då förstår alla hur säker Jönsson var där i målet.
• • •
Men oj, vad imponerad jag är av Vita Hästen. Laget kom igen direkt efter den knappa förlusten hemma mot Rögle (2-3) senast.
Nu toppar de tabellen igen och efter tio spelade matcher. Det motsvarar 20 procent av säsongen och de har redan sex poäng ner till Rögle som ligger trea och närmast det övre play off-strecket, där de två lagen gör upp om en direktplats till SHL.
Det är dags att ta norrköpingslaget på allvar.
Det har ett målvaktspar som imponerat enormt så här långt och Johannes Jönsson har vunnit samtliga tre matcher han fått stå.
Jönsson som lånades ut till Vita Hästen av SHL-laget Örebro, då Julius Hudacek värvades av närkingarna.

LEKSAND, Det blev inget nytt SHL-rekord för Leksand.
De lyckades vinna säsongens åttonde match med 3-2 hemma mot Örebro.
Och de vann helt rättvist.
Det gick nästan att ta på lättnaden från spelarna där nere på isen då slutsignalen gick.
Nu kom också målen på hemmaplan.
Backdebutanten Linus Hultström bröt måltorkan hemma, då han gjorde kvitterade till 1-1 efter Örebros tidiga ledning.
Det var ett riktigt drömmål, där han drog bort en back och hängde upp pucken i närmsta krysset.
Örebro tog ledningen på nytt i första perioden, men finländaren Veli-Matti Savinainen svarade med att kruta in 2-2 i power play innan första perioden var över.
Och Jens Bergenströms 3-2 var ett sådan där flaxmål som Leksand haft emot sig så många gånger den här säsongen.
Ett skott menat som en passning styrdes på en örebroklubba och ställde Julius Hudacek.
Efter det kändes det som om varenda leksing fick tillbaka det självförtroende som varit som bortblåst tidigare. Passningarna gick rätt och pucken studsade med i stället för emot.
Jag vill särskilt lyfta fram backen Linus Hultström som Tommy Salo blixvärvade från Linköping.
Han gjorde en sensationell debut och var snudd på felfri hela matchen.
Precis den spelande och skridskostarka backtyp som Leksand behöver.
Nej, nu får leksingarna arbetsro.
I alla fall fram till nästa match mot HV71 hemma på torsdag.

Rögle låg nere vid kvalstrecket efter 3-4 hemma mot AIK för en dryg vecka sedan.
Nu ligger man trea efter fyra raka segrar och har rusat genom tabellen.
I dag krossade skåningarna Södertälje med 6-2 och är ett lag att räkna med igen.
Annars ser tabellen knappast ut som någon hade räknat med från början.
Och mest illa ute är Västerås som var favorittippade tillsammans med Malmö innan serien startade.
Nu fick de stryk av Karlskoga som vann med 5-2.
Mest anmärkningsvärt i Västerås var att Conny Strömberg gjorde båda målen för västmanlänningarna.
Och Peter Gradin-effekten i AIK varade bara i en match.
Efter säsongens första trepoängare hemma mot BIK Karlskoga senast blev det 0-2 borta mot Björklöven idag.
Mora och Vita Hästen toppar fortfarande tabellen och Mora har hela sex poäng ner till trean Rögle.
Dalkarlarna som möter Vita Hästen hemma i morgon.
En tidig seriefinal som inte många hade räknat med på förhand.
Men inget lag i HockeyAllsvenskan är lika avsågat som Leksand är i SHL. Det är jämnt i tabellen och Rögle har visat vad några segrar i rad kan göra.
• • •
Det finns mer som överraskar i HockeyAllsvenskan.
I poängligan tillsammans.
Just nu toppar två backar och det är tre försvarare bland de fyra första. Moras Kevin Mitchell har gjort åtta poäng i de två senaste matcherna och är HockeyAllsvenskans hetaste spelare.
Han toppar på 15 poäng (4+11) före SSK:s back Robin Press på 13 (5+8).

Tolkar jag signalerna från Toronto rätt verkar William Nylander på väg tillbaka till svensk hockey för ytterligare en säsong.
Han imponerade i de första träningsmatcherna för Toronto, men nu verkar det som om klubben vill avvakta med att satsa på honom redan den här säsongen. Det handlar inte bara om hur bra William Nylander är eller hur mycket klubben tror på honom.
Får han spela fler än nio NHL-matcher träder hans rookiekontrakt i kraft och det är något de flesta NHL-lag vill undvika om de är osäkra. Då kan de skjuta upp en monsterlön i ytterligare ett år den dag rookiekontraktet går ut.
Jag lyssnar på hockeyexperten Jonas Siegel som bevakar Toronto för TSN och där låter det som om Toronto vill att 18-åringen får ett år till i svensk hockey.
– Han är inte redo får NHL och jag tror bästa lösningen är att han spelar i Sverige en säsong till, säger Sigel.
– Dels för att komma ifrån uppmärksamheten här i Toronto och dels för att utvecklas mer.
Ingen tvekar om att Nylander är en framtida stjärna, men frågan är hur han ska nå dit så snabbt som möjligt.
Han har farten, skickligheten och spelförståelsen för att spela i NHL redan nu. Det som fattas är styrka och storlek.
Den stora frågan är var William Nylander spelar om han återvänder till SHL.
Hans gamla klubb Modo har massor av jämnåriga talanger och kan säkert erbjuda massor av istid i en familjär miljö.
Samtidigt har HV:s tränare Andreas Johansson uttryckt intresse, men han har ett överflöd av forwards just nu.
Och pappa Michael har kontrakt med AIK i Stockholm som är familjens bas.
Djurgården?
Ja, ingenting är omöjligt om han återvänder till svensk hockey. Det har pappa Michael redan bevisat.

Nu är jag tidigt ute, men jag vet att många redan oroar sig för ett kommande kval för Leksand.
Och Leksands mardröm heter Mora.
Jag har skrivit om det tidigare – SHL är numera en så gott som stängd liga och jag tror inte för ett ögonblick att de SHL-lag som kommer elva och tolva i vinter kommer att åka ur.
Det har visat sig både i Finland och Schweiz som har liknande system.
Men skulle det bli Leksand-Mora i ett play off om en plats i SHL nästa säsong, då snackar vi osäkerhetsfaktor.
Då är det plötsligt en helt annan sak. Ett av Sveriges hetaste derbyn, där det handlar lika mycket om känslor som idrott. Då är jag inte lika säker längre.
Men nu ska jag inte gå några händelser i förväg.
Leksand kan börja vinna och klättra i tabellen.
Det är åtta poäng upp till en plats ovanför kvalstrecket just nu och det är bara tre segrar á tre poäng på en säsong där det är 48 omgångar och 144 poäng kvar att spela om.
Men i dagsläget tror jag varje leksing får hoppas att Mora håller sig på en av de två första platserna.
Då kan det aldrig bli Mora i play off för Leksand.
Det är kanske är dags att påminna om reglerna i årets kvalspel.
Så här går det till:
1. Lag 1 och 2 i HockeyAllsvenskans sluttabell spelar ett direkt play off i bäst av fem matcher, där vinnaren går direkt till SHL nästa säsong.
2. Lag 3-8 spelar något som kallas Slutspelsserien.
Det lag som vinner den serien möter förloraren under punkt 1 i ett play off i bäst av sju.
3. De två sista lagen i SHL spelar mot lag 2 och 3 i Slutspelsserien i bäst av sju matcher. Just nu spelar alltså Leksand mot det lag som blir tvåa där.
Mot den bakgrunden finns alltså ingen anledning till panik, så länge Mora håller sig på en av de två första platserna i HockeyAllsvenskan.
Å andra sidan vore det naturligtvis ett drömsscenario om Leksand och Mora möttes i ett direkt play off till SHL framåt vårkanten. Vilken matchserie det skulle bli.
Och i nuläget är frågan vilket lag som är bäst.
Det som leder HockeyAllsvenskan överlägset eller det som ligger tvärsist i SHL?
Jag lutar åt det förstnämnda.
• • •
Men krisen i Leksand är lite överdriven. Det här är rätt säsong att vara ett bottenlag.
Å andra sidan är problemet att intresset snabbt blir noll för ett lag som är avsågat i förtid den här säsongen.
Publiksiffrorna är redan en katastrof och Leksand är ett av de lag som har tappat mest.
Börjar de inte vinna och skapa minsta spänning, så lär publiksiffrorna sjunka ännu mer.
• • •
Uppmärksamheten kring Leksands kris är ingen överraskning.
Den borde snarare ses som ett bevis på det enorma intresse som finns för klubben i hockey-Sverige.
Leksand väcker känslor mer än något annat lag i SHL.
Inget lag synas hårdare, inget lag skapar sådana rubriker, inget lag lockar fler läsare.
Bättre betyg går inte att få.
• • •
Idag möts Leksand-Örebro.
Minns jag inte fel fick närkingarna flest röster som jumbo tillsammans med Modo i experttipsen inför den här säsongen.
Men idag är läget ett annat.
Örebro är skyhöga favoriter.
Det kommer alla motståndare vara innan Leksand tar sin första seger.
På söndag är det seriefinal i HockeyAllsvenskan mellan Mora och Vita Hästen.
Då är Mora favoriter att dra ifrån ännu mer i toppen.
Det är onekligen hett kring Siljan.

Mike Helber slutar som klubbdirektör i Linköping och det känns som en bomb slagit ner så här bara sju omgångar in i SHL-säsongen.
Jag trodde aldrig han skulle lämna en klubb som han tillhört i drygt 22 år som spelare och ledare.
Han ÄR Linköping.
Han kom dit redan som 22-åring då han lämnade collegelivet i USA för att spela div II-hockey i Sverige, ett år efter att Linköping tvångsnedflyttats en division efter en ackordsuppgörelse.
Debuten kom säsongen 1992-93.
Den ettrige amerikanen, han var inte populär hos många av motståndarna, var sedan med och spelade upp Linköping till ettan och vidare till dåvarande elitserien 1999-00.
Då som lagkapten.
Han följde med laget ner i allsvenskan efter en katastrofsäsong, men bara för att ta sig upp direkt igen. Och sedan den säsongen, 2001-02 har Linköping aldrig varit ur högsta serien och etablerat sig som en storklubb.
Och Mike Helber gick direkt från en karriär som spelare till rollen som klubbdirektör 1992, tio år efter spelardebuten.
Där har han varit en av de mest drivande för klubbens utveckling.
Ja, jag skulle vilja säga att Linköping aldrig varit där de är idag utan Iron Mike.
Det är värt all respekt.
Jag har haft mina duster med honom, då han alltid sett till Linköpings bästa och kanske inte vad som är bra för svensk hockey i stort.
Men det har varit hans jobb också.
Han har vuxit till en stark ledarprofil i svensk hockey och det är en epok som nu är över.
Det blir tufft för Linköping att hitta en lika drivande och energisk klubbdirektör efter honom och framförallt någon med samma gigantiska hjärta för Cluben.
Jag kan bara säga tack för allt, Mike.
Tröjan med nummer 16 hänger redan i taket i Saab Arena.
Nu kanske det är dags att skicka upp direktörssviden i taket också.
För han har kanske betytt ännu mer som ledare än spelare.
Om det nu är möjligt.

JÖNKÖPING. Djurgården förlorar sin tredje match vid full tid den här säsongen och det känns som en repris på de två första.
Resultatet har blivit detsamma varje gång:
1-2, 1-2, 1-2 och samtliga gånger på bortaplan. Först Frölunda, sedan Linköping och nu HV71.
Och apropå slutsiffrorna:
Djurgården har vunnit två av sina matcher med 2-1 och det har blivit samma siffror i fem av sju spelade matcher.
Den här kvällen blev Mikael Samuelsson oturlig syndabock.
Han tog en väldigt onödig utvisning med knappa fyra minuter kvar.
Det avgjorde matchen.
Ted Brithén kunde slå in matchavgörande 2-1 på en underbar passning från Erik Christensen och djurgårdarna fick åka hem med en ny, bitter förlust.
När segermålet kom var Samuelsson visserligen tillbaka på isen, men Djurgården var fortfarande tillbakatryckta i egen zon och kom aldrig ur det grepp som HV skapat med en man mer på isen.
Och Djurgården är precis ovanför kvalstrecket nu, på bättre målskillnad än Färjestad.
• • •
När Teemu Laine gjorde sitt första mål – och poäng – för säsongen trodde jag att HV71 skulle vinna det här ganska komfortabelt.
De var klart bättre i första perioden.
Men Djurgården spelar ett väldigt bra försvarsspel och Mikael Tellqvist är alltid stabil i målet.
Och efter en hel del giftiga kontringar, kunde Sebastian Lauritzen göra mål direkt i SHL-debuten i Djurgården. Väldigt snyggt framspelad av Steve Saviano som la en riktig macka i djupled.
Då stod klockan på 6.19 i andra perioden och efter det tog Djurgården över.
Kedjan med Mikael Samuelsson, Joakim Eriksson och Marcus Sörensen var klart giftigast framåt och egentligen den enda som kunde etablera tryck i HV71:s zon.
Det kändes som det här var på väg mot förlängning, när Mikael Samuelsson kom åt Erik Ersberg med ena benet och fällde HV-keepern.
Det var inget att säga om den utvisningen, även Micke hade oflax i det läget. Men han kunde ha tagit en vidare sväng runt Ersberg.
• • •
Djurgården är ändå lite av vad Leksand var i fjol.
En nykomling där alla jobbar stenhårt i varje byte och med en målvakt som håller kvar laget i matcherna.
Alla förluster hittills har kommit med uddamålet och djurgårdarna har alltid varit med i matcherna. Men just nu känns väl alla uddamålsförluster mer som en förbannelse för fansen.
• • •
Leksand tillbringade torsdagen med sen träning och tränaren Andreas Appelgren blev kallad till ett så kallat krismöte med nye kubbdirektören Kjell Kruse efteråt.
Kruse började nya jobbet som vd i går och jag tror inte att han räknat med den här starten på den nya arbetsplatsen.
Det är kris vart han än vänder sig.
• • •
Örebro vände och vann borta mot Växjö och det var kvällens knall.
Hemmalaget ledde med 2-0 inför sista perioden, då plötsligt allt lossnade för närkingarna.
Och toppen av tabellen tightades till ytterligare. Det är bara fyra poäng mellan serieledande Skellefteå och sexan Örebro. Det är bra för serien om inte annat.

Ja, jag undrar hur lågt Leksand kan sjunka innan den första poängen kommer i säsongens SHL.
Mot Linköping dominerade Leksand spelet i nästan två perioder.
Ända fram till att Broc Little slog in 1-0 med 57 sekunder kvar att spela av andra perioden.
I det läget tyckte jag nästan synd om leksingarna.
Det gjorde de tydligen själva också.
De kom ut till tredje perioden och släppte fram Linköping till 2-0 redan efter elva sekunder, då Jacob Micflikier kunde skicka in pucken bakom Oscar Alsenfelt.
Sedan kom 3-0 då Broc Litte gjorde sitt andra mål efter 4.05 av slutperioden.
Det var tre insläppta mål på fem minuters effektivt spel, sånär som på två sekunder.
Och en ny mental kollaps.
Nej, det krävs inte mycket för att Leksand ska falla ihop som ett korthus.
Jag såg Luleå göra 5-0 i tredje perioden, när de levererade årets leksandssmäll och vann med 8-0 i förra veckan.
Nu blev det 1-4 i slutperioden mot Linköping.
Leksand har förlorat sex av sju tredjeperioder den här säsongen och det började redan i premiären mot Färjestad, då 1-0 blev 1-2 och värmlänningarnas matchavgörande mål kom med 57 sekunder kvar att spela.
Jag såg Leksands match mot Skellefteå då 0-0 blev till 0-2 i sista perioden, den mot Luleå då 0-3 förvandlades till 0-8. Och mot Modo i lördags då en ledning med 3-2 blev till förlust med 3-5 och så matchen idag då 0-1 blev 1-5.
Det gör att Leksand har en målskillnad på 1-14 på de fyra senaste slutperioderna de spelat.
Då är något allvarligt fel.
Är det enbart mentalt är är leksingarna dåligt tränade?
Man blir ju lite fundersam.
• • •
Mera för dalkarlarna att fundera över:
Leksand vann skotten med 41-24, men gjorde bara ett mål framåt.
Målskillnaden är 7-30 så här långt och 30 insläppta mål är en mardrömssiffra som inget annat lag är i närheten av.
• • •
Kvällens två andra matcher blev betydligt jämnare.
Brynäs har två raka segrar sedan Christian Djoos kom hem från Washingtons träningsläger. I lördags spelade han tretton och en halv minut mot Linköping, samma dag han landade i Sverige. Då vann Brynäs sin andra match för säsongen efter 4-3 i förlängningen. I kväll spelade Djoos betydligt mer när Brynäs vann sin andra raka med 4-3 mot Modo. Nu på ordinarie tid. Jag tror inte att det är en tillfällighet.
• • •
Kvällens toppmöte var matchen mellan Luleå och Frölunda.
En riktigt bra hockeymatch som gick till straffar efter 2-2 vid ordinarie tid.
Förra gången det var straffar i Luleå (i premiären mot Skellefteå), gjordes ett mål på elva försök.
Nu gick nästan varenda straff in. Fem av åtta.
Och stormatchjälte med Andreas Johnson som satte båda sina straffar. Båda gånger väntade han iskallt ut Joel Lassinantti.
Snyggt och prydligt.