Det blev ny förlust för Djurgården i HockeyAllsvenskan och nu närmar sig stockholmarna det nedre kvalstrecket.
Björklöven vann hemma med 4-3 inför ett kokande T3 Arena i Umeå.
Det var 5.007 åskådare som jublade över hemmalaget vändning i tredje perioden, då de gick från 2-3 till 4-3.
Då hade Djurgården först vänt matchen i den andra, då de gick från 0-2 till 3-0 och vann skotten med 15-2.
Då var jag helt säker att djurgårdarna skulle vända förlusttrenden.
Men Björklöven är ett av HockeyAllsvenskans hetaste lag just nu och slog tillbaka i den tredje.
Dilemmat, då?
Jo, Björklöven spelade som om den här matchen kunde avgöra hela säsongen.
De var lika taggade som storpubliken på läktarna.
Det var första gången som Björklöven tog emot Djurgården på väldigt länge, en klubb de slogs mot när de själva var ett topplag i dåvarande elitserien på 80-talet.
Djurgården får betala priset för att vara en storklubb och det lag alla andra lag vill slå på sin hemmaplan.
Det är knappast någon hemlighet för alla djurgårdare och ingen ursäkt heller.
Men det kräver mer av spelarna, som måste tagga till det där lite extra till i varenda match de spelar på bortaplan.
Det är inte så lätt som det låter.
Men Djurgården är i ett jobbigt läge nu när snart halva serien är spelad.
De har sju poäng upp till det övre kvalstrecket och 14 poäng efter serieledande BIK Karlskoga.
Dessutom har de tre lag bara en poäng bakom sig i trion Björklöven, Rögle och Asplöven.
• • •
Häromveckan skrev jag att Karlskronas styrka är att de inte förlorat två matcher i rad.
Nu har de gjort det.
Först 0-2 borta mot Almtuna och idag 0-1 borta mot Mora.
Inte ett enda mål på två matcher av seriens målgladaste lag.
Är det början på säsongens första svacka?

Örebro spelar som på den gamla goda tiden (läs början på oktober) och slår Modo med 2-1 på bortaplan i Fjällräven Center.
En jätteskräll naturligtvis, men jag är inte förvånad.
Det är så här lag ofta reagerar när det blir tränarbyten.
I kväll såg Örebro ut som de gjorde första halvan av säsongen, då de var SHL:s skrällgäng.
Jag såg även matchen mot AIK, då Örebro blev fullkomligt mosade och föll med 1-7.
Den match som fick Ross att ge upp hoppet.
Hade närkingarna inte haft samma tröjor på sig den här kvällen hade jag trott att det var två olika lag.
De kom ut och spelade som om det vore sista matchen för säsongen, gav hundra procent i varje byte och plötsligt fungerade allt igen.
Frågan är bara hur länge.
En annan erfarenhet är att tränarbyten brukar ge en omedelbar effekt, som sedan mattas av med tiden.
Nu har ju inte Örebro bytt tränare än, men effekten blev densamma efter Patrik Ross avhopp.
De assisterande tränarna Roland Sätterman och Håkan Åhlund har tagit över med värmlänningen Sätterman som huvudansvarig och om det sedan bara är tillfälligt återstår att se.
Det har i alla fall börjat bra och det känns som Örebros general manager Pontus Gustafsson inte längre behöver stressa fram ett nytt namn i båset.
Starkt också att vända matchen i tredje perioden då 0-1 blev 2-1 på en minut och 53 sekunder.
Först fick Martin Johansson ett friläge och la pucken mellan benen på Anton Forsberg i Modo-målet.
Vid 1-2 var det Modo som såg ut som Örebro har gjort den senaste tiden.
Noll markering då Tim Wallace fick stå helt ren framför Forsberg och slå i 2-1 direkt efter tekning och med 5.30 på klockan. Bara 1.37 efter kvitteringen.
Anders Forsberg tvingades ta en time out efter 7.17 för att försöka väcka sitt lag.
Det gick inte.
De satt redan på Mamma Mia, eller var nu Modo-spelarna sitter en fredagskväll nuförtiden.
Nej, Örebro vann det här helt överlägset.
• • •
I kvällens andra match sänkte Växjös stekhete Ryan Lasch Frölunda med en perfekt straff som gav seger 3-2.
Första förlusten för Frölunda efter fem raka segrar.
Men det hade känts som rena rånet om Frölunda åkte hem med en ny vinst från Växjö, där hemmalaget vann skotten med 16-0 i sista perioden.

Leksand vinner sensationellt borta mot Skellefteå med 2-1.
Och det är lagets två stora matchvinnare som avgör den här gången också.
Målvakten Oscar Alsenfelt tar 32 av 33 skott och backen Patrik Hersley pangar in det så viktiga 1-0.
Två skåningar som blivit Siljansbygdens stora hjältar.
Och två spelare med väldigt mycket gemensamt.
Båda är late bloomers, båda är fostrade i Malmö och båda SHL-debuterade i Modo.
Där blev det ingen succé.
Hersley spelade bara elva matcher för Modo 2011-12 innan han först lånades ut till Sundsvall och sedan hamnade i Leksand.
Oscar Alsenfelt fick stå åtta matcher i Modo i fjol, innan han lånades ut till Leksand och gjorde braksuccé i Kvalserien.
Den här säsongen är han Leksands spelare och har fortsatt storspela.
Leksand har levt mycket på de två skåningarna den här säsongen.
Patrik Hersley har bara växt sedan han kom till Leksand och i kväll gjorde han sitt fjortonde mål och är tvåa i SHL:s skytteliga.
Han har gjort 28 procent av Leksands samtliga mål den här säsongen.
Mer än vart fjärde.
Det är sjuka siffror för en back.
• • •
Nej, nykomlingen Leksand är raka motsatsen till Örebro.
Ett lag där alla jobbar för varandra och ger 100 procent i varje byte.
Det har gett utdelning.
Leksand är uppe på tredje plats nu, den placering som Örebro hade efter tio omgångar innan det stora raset började.
Både sportchefen Tommy Salo och tränaren Andreas Appelgren har gjort ett fantastiskt jobb.
• • •
Luleå tar sin första trepoängare sedan den 24 oktober efter 5-1 hemma mot Brynäs.
Men när det gäller Luleå har jag aldrig varit orolig för en längre svacka.
Det var bara frågan när det skulle vända.
• • •
Linköpings ”Svarta November” bara fortsätter.
Ny förlust hemma mot Färjestad med 2-4 och östgötarna har bara tagit två av arton möjliga poäng den här månaden.
En seger på övertid mot Luleå (3-2) och fem förluster.
Och vips är Linköping bara tre poäng från den kvalplats som HV71 ligger på just nu.
Bara en av många märkliga svängningar i årets SHL.
• • •
Däremot är ju Färjestad uppe ur sin svacka.
Tre raka segrar.

Patrik Ross väljer själv att avgå som tränare i Örebro och med omedelbar verkan.
Gårdagens 1-7 mot AIK blev droppen och i morse meddelade klubben att Ross hoppar av.
Och där står alla vi som trodde, gissade, tippade att Patrik Ross skulle bli den tränare som fick sparken först i SHL den här säsongen.
Nu valde han själv att lämna laget som inte gjorde en enda sak rätt i matchen mot AIK och då går det inte heller att definiera det hela som en sparkning.
Eller?
Men det fanns ingen annan utväg efter 1-7 mot AIK och ett Örebro som gjorde tvärtom mot vad Patrik Ross sagt att de skulle göra.
Enligt uppgifter från Örebro och Ross själv, hade han fullt förtroende från styrelse och ledning och i så fall måste jag säga att det är oerhört starkt att själv ta det här beslutet.
Å andra sidan vet ingen vad som hänt bakom kulisserna och att det här bara är en omskriven variant av ett entledigande.
General managern Pontus Gustafsson är ju mediavan och både slipad och jag tror ju inte att Ross avstår från sin lön resten av säsongen.
Det blev nog någon form av avgångsvederlag skulle jag gissa.
Och blev det inte det måste jag att Patrik Ross är unik både som människa och hockeytränare.
Men situationen var ju ohållbar efter tolv raka förluster och en av SHL-historiens värsta djupdykningar genom tiderna.
Örebro har inga möjligheter att göra som HV71 och sparka och värva nytt.
De har inte det egna kapitalet.
Enda vägen till snabb förändring var att byta ut huvudcoachen.
Nu tar assisterande tränarna Håkan Åhlund och Rolle Sätterman över i båset och det blir ju inte den lättaste starten med Modo borta i morgon, men någon effekt på spelarna måste Ross beslut ändå ha.
Det brukar bli så.
Samtidigt lär väl Örebro jaga en ny huvudcoach de närmaste dagarna.
Det finns ju några lediga namn på marknaden.
Jag skulle nog kalla det ett drömjobb med tanke på förutsättningarna.
Allt att vinna och inget att förlora.

Jag minns att västeråsklacken brukade skrika ”Krossa Kexen” under derbyna mot Örebro.
En anspelning på stans gamla kända kexfabrik.
Men igår var det AIK som krossade närkingarna.
I det som på papperet såg ut som en stenhård bottenfinal var allt över innan det ens börjat.
Det blev 7-1 till AIK till slut och nu är Örebro ett lag i allvarlig kris.
Laget som låg trea efter tio omgångar och var SHL:s verkliga poplag har inte vunnit en match sedan den 10 oktober och förlorat tolv raka.
Jag beundrar Emil Kåberg som vågade vara så frispråkig i en periodpaus och antydde att alla i laget inte gör sitt jobb.
Att de känner sig för säkra på sina platser.
Den typen av intern kritik är ovanlig, men pekar väl på de verkliga problemen.
Örebro såg stundtals ut som ett pojklag mot AIK, vilket naturligtvis även berodde på att AIK gjorde en bra match.
Björn Melin var tillbaka och laget var komplett igen.
Men något måste hända i Örebro.
Även om raset inte kan fortsätta då laget ligger sist, så ökar avståndet till kvalstrecket.
Igår vek man ner sig fullständigt.
Nu är klubben i ett läge där det finns två vägar till en förändring:
•Göra som HV71, öppna plånboken och köpa in ett koppel klasspelare.
•Sparka tränaren Patrik Ross.
Patrik Ross som var det överlägset vanligaste svaret på den obligatoriska frågan ”vem får sparken först?” inför säsongen.
Nu verkar det bli så också eftersom det är alternativ två som känns troligast.
Perra Johnsson finns bara en timme bilresa bort och det finns flera andra lediga tränare att fråga.
Nej, det är nog bara en tidsfråga innan Ross får gå.
• • •
HV:s alla nyförvärv hjälpte inte mot Frölunda borta.
Smålänningarna dominerade första halvan av matchen och ledde med 1-0.
Men sedan fick man ett återfall i virrigt försvarsspel och förlorade andra halvan med 2-5.
Och då AIK vann ramlade HV ner under kvalstrecket igen.
De är fortfarande sårbara och det kommer att ta tid att ta sig upp på fast mark igen.
Men Frölunda – oj, vad de imponerar.
De har redan tillräckligt många poäng för att kunna sitta lugna även när halva laget (nåja) sticker till JVM.
• • •
Jeff Tambellini har sett till att även Modo börjat vinna på straffar.
Nu har han avgjort två raka straffläggningar för Modo, då han satte båda sina straffar mot Örebro för några omgångar sedan och gjorde det igen mot Växjö igår.
I stort sett identiska straffar.
Ett rappt skott på första straffen och sedan en backhandsdragning på den andra.
Och Modo vann med 2-1 mot ett skadedrabbat Växjö.

Ny förlust för Djurgården i HockeyAllsvenskan och nu med 3-5 hemma mot Karlskoga.
Det är inte det som är sjukt.
Det är Djurgårdens oförmåga att vinna matcher vid full tid.
Den 17 oktober slog man Rögle hemma med 1-0.
Sedan dess har man spelat nio matcher och bara vunnit en enda vid full tid.
Det gör att Djurgården fått en ny kristämpel på sig, trots att stockholmarna förlorat minst matcher av alla i HockeyAllsvenskan.
Och då talar vi efter tre perioder.
Förlusten mot BIK Karlskoga igår var bara den fjärde på hela säsongen.
Serieledarna Karlskoga som åkt på fem förluster vid full tid, precis som skuggande Karlskrona där i toppen. Men de två lagen har vunnit tretton matcher var vid full tid.
Djurgården skulle också legat med där i toppen om de haft förmågan att avgöra matcherna innan förlängning och straffar, då det blir lite mer lotteri över det hela.
Men det har bara blivit sex segrar och hela elva matcher har slutat oavgjort.
Det kostar.
• • •
För övrigt tycker jag det varit ovanligt många både svackor och segerrader i svensk hockey den här säsongen.
Två bröts igår då Växjö vände och vann (0-2 till 5-2) mot Leksand.
Ryan Lasch imponerade med sitt hat trick.
Växjö verkar inte passa leksingarna i SHL. Senast de förlorade mot full tid var mot just Växjö borta den 26 oktober.
• • •
Karlskrona fortsätter att imponera.
Jag trodde de skulle göra säsongens första djupdykning då de låg under hemma mot Troja med 1-2 efter två spelade perioder.
Då small det bara till i sista perioden.
Fem raka mål, seger med 6-2 och tre mål av Jesper Jensen som gjorde både 2-2, 3-2 och 5-2.
Nej, Karlskrona är precis så bra och stabila som de visat hela säsongen.

Ja, jag ska inte fördjupa mig i Bert Robertssons utbrott längre, det som gjorde Skellefteå till Skällefteå.
Jag tror jag nöjer mig med att säga att jag tror att båda parter talar sanning i det här fallet.
Sin sanning.
Anders Forsberg har säkert pratat framtid med några spelare under sin tid i Skellefteå, men utan att på minsta sätt se det som några värvningsförsök. Värvningar sköter sportchefer och agenter numera.
Men Skellefteå har förmodligen uppfattat det annorlunda – och gjort sin egen tolkning.
Därmed lämnar vi det ämnet och övergår till det jag var på väg att skriva om innan Robertsson hade sin enmansföreställning i Fjällräven Center.
Skellefteås fullkomliga överlägsenhet just nu (oavsett vem som verkar stå i båset).
Är de till och med SHL:s/Elitseriens bästa lag genom tiderna?
Ja, inte än kanske.
Men sett över en enskild säsong känns det som de är på väg att bli seriens mest överlägsna lag någonsin. Om det slutar med SM-guld och rekordpoäng i grundserien.
Jag har gått igenom SHL/Elitseriens mest överlägsna seriesegrare genom tiderna och den ser ut så här:

Säsong Segrare Poäng Marginal till tvåan (poäng)
2001-02 Färjestad 118 25
1998-99 Modo 103 22
2004-05 Frölunda 112 15
2007-08 HV71 107 15
2012-13 Skellefteå 114 12

Skellefteå har just nu 50 poäng efter 22 spelade omgångar.
De har snittat 2,27 poäng.
Fortsätter de så resten av säsongen kommer de sluta på 125 poäng.
Då slår det Färjestads gällande rekord på 118 poäng från 2001-02.
Den vinter värmlänningarna också hade största marginalen någonsin ner till tvåan i tabellen (Modo) med 25 poäng.
Och de följde upp överlägsenheten i slutspelet, där de inte förlorade en match på vägen fram till SM-guldet.
Återstår att se om Skellefteå kan kopiera även det.
De var nära redan i fjol, då deras 114 poäng var nära och näst flest poäng av en seriesegrare genom tiderna..
Men idag är chansen är stor att de slår både poängrekordet och marginalen till tvåan, som just nu är nio poäng ner till Frölunda.
Vilka ska stoppa dem?
• • •
Observera att jag inte brytt mig om att räkna om segermarginalerna eller slutpoängen från gamla tvåpoängsystemet. Dessutom spelades ju bara 36 omgångar i SHL:s ungdom.
De har funnits många överlägsna lag.
Men få så överlägsna som Skellefteå är just nu.

Ja, Färjestad krossar Brynäs borta med 6-2 och HV71 vinner i sudden i smålandsderbyt hemma mot Växjö (4-3).
Smålänningarna tar sig äntligen över kvalstrecket som ju också är ett slutspelsstreck numera.
Och jag kan inte låta bli att tänka på HV:s General Manager Ola Thorwalls och hans ord på upptaktsträffen som kan sammanfattas:
– Finländarnas tid är förbi i HV71.
Inget kunde vara mer fel.
Det dröjde bara en dryg månad innan både backen Anssi Salmela och forwarden Toni Rajala fanns med i laguppställningen.
Blixvärvade för att rädda HV71.
Det har de gjort också och HV71:s finländska tradition fortsätter.
Salmela och Rajala har varit lagets bästa spelare sedan de kom.
Och HV71 har bara börjat klättringen känns det som.
På de tio matcher som Toni Rajala spelat har HV vunnit sju och finländaren har avgjort de flesta. I går fick han två nya poäng (1+1) och är uppe i totalt 12 (7+5) på de tio matcher han hunnit spela.
Rajala som nästan redan spelat till sig kultstatus i HV:s finländska historia.
Anssi Salmela kom senare, men hade visat redan i Modo att han är en av SHL:s bästa backar.
Samtidigt har Färjestad vaknat efter sin väldiga svacka.
Men det är bara gratulera tränare Leif Carlsson och Andreas Johansson.
De har behållit lugnet och jobbat på.
Nu vet jag av tradition att Färjestad alltid är starka i motvind. Nu har de två senaste matcherna varit rena målexplosionerna med totalt elva mål framåt.
Det har lossnat just där det behövdes som bäst.
• • •
Men visst känns det lite trist att AIK och Örebro ligger under strecket nu.
Det var ju vad de flesta tippade innan serien drog igång.
Det var lite extra krydda när de två jättarna låg där, det måste jag säga.
Men just att de rett upp sina kriser, visar väl varför de är två av SHL:s största och mest etablerade klubbar.
• • •
Modo-SKellefteå 0-3
Det blev ingen ”revansch” för Anders Forsberg den hr gången heller.
Och Skellefteå känns nästan för bra för SHL, även om Frölunda fortsätter att hålla avståndet på nio poäng från sin andraplats.
Göteborgarnas 6-2 mot AIK på Hovet var ytterligare ett styrkebevis från Roger Rönnbergs eget ”dagis”.

Timrå slår Djurgården med 6-0 och det är dagens stora skräll i hockey-Sverige.
Och Djurgårdens i särklass största förlust sedan de hamnade i HockeyAllsvenskan.
Jga undrar hur sportchefen Challe Berglund kände sig, då sonen Emil Berglund spelade fram till två av Timrås mål.
Där kan man snacka om blandande känslor.
Nej, det är var en skräll.
Jag trodde Djurgården skulle komma tillbaka med en stark tredjeperiod, som de gjort så många gånger tidigare den här säsongen.
Men Timrå fortsatte bara att öka på den ledning (4-0) de hade efter två perioder.
Nu hade Djurgårdens målvakter ingen stor kväll.
Adam Reideborn bytte ur efter 0-3 i andra perioden, men ersättaren Johan Mattsson tvingades släppa in lika många.
Ändå är det uppseendeväckande stora siffror.
Och Djurgården verkar vara inne i en svacka just nu. Även om de vunnit några matcher på övertid och straffar är de uppe i sju raka nu utan seger vid fullt tid.
Det är massor av poäng som försvunnit.
Det är dags att vara allvarligt oroad över stockholmshockeyn just nu.
Djurgården dalar i tabellen och AIK åkte under kvalstrecket efter 2-6 hemma mot Förlunda.
Mörker.
• • •
Djurgården passerades av Västerås i tabellen, då västmanlänningarna slog Karlskrona hemma med 3-1.
Det gör att BIK Karlskoga behåller serieledningen, en poäng före blekingelaget som dock har två matcher färre spelade.
Även Malmö ryckte ifrån Djurgården ovanför kvalstrecket.
De vann med 6-3 mot Södertälje i en match som bröts tillfälligt sedan Malmös back Anton Blomqvist fått en skridsko i nacken och blivit liggande livlös på isen.
Blomqvist kördes till sjukhus i ambulans, men enligt de första rapporterna ska det inte vara någon större fara med honom.

HV71 och Färjestad vinner och Örebro bara fortsätter att förlora.
Kvällens 0-5 gör att närkingarna är sist i tabellen nu.
HV71 hemmaslog Luleå med 3-2 och kunde lämna sistaplatsen för första gången på en evighet.
Örebro är ny jumbo och har förvandlats till en askhög efter den blixtrande starten på säsongen.
Det är över en månad sedan nykomlingarna vann en SHL-match senast.
Den 10 oktober slog man Brynäs hemma med 3-2 efter sudden.
Sedan dess har det blivit tio raka förluster, varav fyra på övertid och straffar.
Resultatet?
Botten är nådd.
I kväll var man med i halva matchen och ledde skotten borta mot Skellefteå med 21-18 efter två perioder.
Men västerbottningarna exploderade och gjorde fyra mål på lite drygt sex minuter andra halvan av andra perioden.
Då avslöjade de Örebros svaghet.
Målvaktsspelet.
Laget läcker som ett såll.
De är uppe i 14 insläppta mål nu bara på de tre senaste matcherna.
Nu blev Tim Sandberg utbytt efter andra perioden och Henrik Lundberg kom in.
Jag trodde att Örebro skulle värva en ny målvakt under landslagsuppehållet för att avlasta Sandberg och kanske låna ut Lundberg.
Men det skedde aldrig.
Samtidigt är det inte lätt att hitta bra målvakter i det här skedet av säsongen.
Men något måste hända. Snart.
• • •
Linköping är ett annat lag som luften pyst ur.
Det blev femte raka förlusten mot Färjestad (2-5) och det har bara blivit en av 15 möjliga poäng på de matcherna.
Det gör att även östgötarna blivit indragna i bottenstriden.
Luleå är också inne i en svacka, men kan lättare förklaras då lagets båda bästa backar varit skadade.
Janne Sandström gjorde comeback mot HV, men Jonas Fransson saknas fortfarande något oerhört.
• • •
Backen Patrik Hersleys högerbössa har räddat Leksand mer än en gång.
I kväll avgjorde hans kanon mötet med AIK.
Det enda mål som gjordes i matchen.
Och Oscar Alsenfelt visade än en gång vad en bra målvakt betyder.
• • •
Och vilken målexplosion av Färjestad som hade gjort minst mål i SHL inför kvällens omgång.
Färjestad hade snittat 2,15 mål framåt på de tidigare 20 matcherna.
Ny blev det drygt det dubbla hemma mot Linköping.
Och två mål av Per Åslund. Han dubblade sin målskörd, efter att kanske varit största målsumparen i hela SHL tidigare.
Lossar det nu?