Det är 2xHenrik.
Henrik Lundqvist och Henrik Zetterberg.
De var de två spelare Pär Mårts hade högst på önskelistan från NHL.
I natt fick han stryka Henrik Lundqvist från VM-truppen, även om han skulle kunna bli aktuell om Rangers åker ut i fyra raka matcher i Stanley Cup-slutspelet. Men det tror jag inte.
Zäta och hans Detroit har också ena benet i slutspelet, även om de har en tuff bortamatch kvar mot Dallas i morgon natt.
Columbus möter avsågade Nashville hemma och det finns faktiskt en stor risk att Detroit missar slutspel om Columbus vinner den matchen, samtidigt som Detroit tappar poäng. Så tight är det.
Nu har de visserligen även Minnesota bakom sig på åttondeplatsen, men Wild har två matcher kvar och möter bottenlagen Edmonton och Colorado.
De lär knappast missa den chansen.
• • •
Nåja, det blir några spännande sista dygn av NHL-säsongen.
Å andra sidan känner jag att det inte får komma för många NHL-spelare den här gången.
Det ska vara spetsspelare i så fall.
Annars stör det harmonin i laget.
Det är en svår balansgång som jag hoppas Mårts hanterar med känsliga fingrar den här gången.

Jag sitter här i Jönköping och väntar på matchen mot ryssarna i kväll.
Mötte just Linus Klasen som var tvungen att byta rum, då rums- och klubbkompisen Johan Fransson blivit magsjuk.
Luleå hade ju problem med magsjuka under SM-slutspelet, men nu tycks det handla om en räckmacka av mindre god kvalitet.
Men det hindrar inte Fransson från att spela mot Ryssland.
Men Joel Lundqvist får vila i kväll.
Mest för att ge andra chansen att visa upp sig, då Joel redan är VM-klar.
Tre spelare ska strykas ur truppen efter matchen i kväll.

Kanadas general manager Steve Yzerman har redan börjat skicka ut förfrågningar till de spelare som redan missat Stanley Cup-slutspelet.
Och stjärnor som Steven Stamkos (Tampa) och Matt Duchene (Colorado) har redan meddelat att de ställer upp.
Däremot har poängligeledaren Martin St Louis meddelat att han inte har någon större lust att spela VM.
Men VM-coachen Lindy Ruff kommer ändå att få ett hyfsat lag, trots att Kanada inte planerar att plocka in några spelare från de slutspelsklara lagen och vänta ut första slutspelsomgången.
De har ändå lyxen att kunna välja från omkring 160 spelare från de 14 lag som missar slutspel.
Däribland många unga stjärnor som vill slåss om en plats i OS-truppen till Sotji nästa år.
Kanada kommer också att satsa ungt i VM och och har massor av spelare att välja på.
Taylor Hall och Jordan Eberle i Edmonton, Eric och Jordan Staal i Carolina kommer att få förfrågningar.
Kanada hoppas också på att kunna locka backen Shea Weber till VM, men han har redan fått klartecken att spela OS och kan välja bort VM utan att riskera OS-platsen.

Eller Lasse Anrell Trophy som det egentligen heter.
Ett slutspelspris som bara hann bli två år gammalt, då Anrell valde att pensionera sig.
Åtminstone från Sportbladet.
Men jag håller hyfsat regelbunden kontakt med hr Anrell och har märkt att det kliat i fingarna nu sedan Skellefteå gick och tog hem SM-guldet.
Han skulle gärna vilja dela ut den där chockrosa bucklan i år igen.
Därför har jag efter moget övervägande bestämt mig för att offentliggöra hans val 2013.
Och piset går till….
Martin Lundberg, Skellefteå.
Motiveringen lyder:
”För ett hjärta större än Västerbotten och en förmåga att alltid stå upp för sina lagkamrater. I alla situationer och i alla lägen. En spelare som aldrig kan tänka sig att spela för någon annan klubb. Ett klubbhjärta som pumpar blod i svart och gult.”
Typ.
Jag vet inte riktigt om jag uppfattade allt rätt, men andemeningen var åt det hållet.
En värdig vinnare i alla fall.

De ska träffas här i Jönköping idag.
Det känns lite oroväckande.
Fotbollslandslaget har två raka 0-0-matcher i bagaget.
Tre Kronor behöver mål.
Fotbollslandslaget stänger dörrar och isolerar sig.
Allt det som hockeyn inte står för.
Nej, jag hoppas att Hamrén lär mer av Mårts, än Mårts lär av Hamrén.
Annars är hockeyn mer illa ute än den redan är.

Skellefteå firade på Möjligheternas Torg idag och fick ta emot fansens jubel.
Jag åkte genom Skellefteå tidigare på dagen på väg hem till Stockholm och stan stod i alla fall kvar.
Då.
Men jag kom på något jag satt och tänkte på under den här finalserien och som jag inte fick med i dagens krönika.
Skellefteå och Barcelona.
När jag såg Skellefteås kortpassningsspel i högsta tempo var det vad som dök upp i huvudet.
Barcelonas sätt att spela fotboll.
Det finns fler likheter än så, om än i betydligt mindre förpackning.
Organisationen, sättet att tänka och den röda tråden från pojklag och upp till A-lag.
En förening där alla tänker likadant och där laget alltid är större än jaget.
De hade till och med råd att sparka sin succétränare Anders Forsberg, då han bröt mot klubbens oskrivna regler.
Bara det var unikt av en serieledare.
Men de kastade bara in näste man i turordningen, som redan visste hur klubben och laget fungerade.
Hasse Wallsson tog över stafettpinnen och sprang i mål som överlägsen vinnare.
Nej, jag har sällan varit så imponerad av en klubb.
Färjestad och HV 71 har tidigare stått för kontinuitet och den starka organisationer, men båda klubbarna har misslyckats med att se framåt och fastnat i ett sätt att spela hockey som inte lönar sig som det gjorde förr.
• • •
Nej, än en gång grattis, Skellefteå.
Spännande blev det aldrig, men jag fick njuta av säsongens bästa och mest underhållande hockey.

Skellefteå är svenska mästare i ishockey efter 4-0 i både den här matchen och i matcher totalt i den här SM-finalen.
Slutsignalen har precis gått här i Luleå och Jimmie Ericsson blir historisk som den som får lyfta SM-bucklan.
Skellefteå har väntat 35 år sedan Hardy Nilsson lyfte den första gången.
Men jag tror inte det kommer dröja 35 år till nästa.
Mitt självsäkra tips är att det bara kommer att dröja tolv månader innan Skellefteå är där igen.
De är redan favoriter till SM-guldet även nästa säsong.
Jag tror inte de gör en ”Brynäs” och faller ihop som ett korthus.
Det är organisationen och talangen i ungdomsleden för stark för.
Skellefteå är oerhört konsekventa i sitt sätt att jobba och har en spelidé som alla arbetar efter.
Det är offensiv, blixtrande snabb hockey.
Oerhört publikfriande och kul att titta på.
Precis vad svensk hockey behöver och samma sätt att spela som man jobbat med i landslagen de senaste åren.
Jag hoppas att fler klubbar tar efter den modellen.
Det märktes också att Skellefteå var ett lag som förlorat två raka SM-finaler.
Den här gången var de inte nöjda med att ta sig till final.
Målet var guld och inget annat och det syntes på isen.
Skellefteå hade sparat det bästa till sist.
• • •
Luleå, då?
De var en enorm besvikelse. Speciellt i den här sista matchen där det var vinna eller försvinna. Totalt handlingsförlamade och med blytunga fötter.
Desperationen fanns inte hos någon.
Att förlora med 4-0 i matcher är snudd på förnedring, men förklaringen är ganska enkel.
De mötte ett alltför bra lag.
Luleå behöver inte heller skämmas över sin säsong som helhet.
De vann European Trophy, de var ett topplag i serien och de slog ut båder Frölunda och Färjestad i slutspelet.
Och näst bäst i Sverige är inget dåligt facit.

Ja, jag tror Skellefteå kan lägga champagnen på kylningen redan nu, trots att det är en period att spela här i Luleå.
Det står 3-0 till västerbottningarna och Luleå måste göra tre mål i sista perioden för att ens få till en förlängning.
Samma Luleå som gjort totalt tre mål på de elva perioder som spelats i den här SM-finalen.
Och det i en match där Skellefteå är närmare 4-0 än Luleå är 3-1.
Skotten i den andra blev identiska med den första – 18-8.
Det är precis så det ser ut.
Skellefteå kunde leda den här matchen med både 4-0 och 5-0 sett till målchanserna.
I den andraperiod, där jag trodde att jag skulle få se ett desperat Luleå. sköt Jimmie Ericsson i ribbans överkant i fritt läge redan efter 40 sekunder.
Och efter 5.32 fick Johan Forsberg åka fri som en fågel mot Johan Gustafsson och sätta 3-0 med en snabb dragning och ett forehandslyft upp i nättaket.
Så fri har ingen fått komma i Luleås zon på hela säsongen.
Nej, det här är spel mot 3-0 och guldfesten har förmodligen redan startat tretton mil söderut.
Nu ska bara tredjeperioden spelas av innan det stora guldjublet bryter ut.

En period är spelad i Luleå och Skellefteå är 40 minuter från första SM-guldet på 35 år.
Ledning med 2-0 och ett bastant grepp om en match där de spelat ut norrbottningarna i tjugo minuter.
Ett Luleå som ser helt handlingsförlamat ut.
Ett tag misstänkte jag att de spelade med blyvästar på.
Så sega såg de ut.
Om det inte händer något dramatiskt i pausen, så kan jag inte se en chans i världen att Luleå ska vända på det här.
Det ser ut som de fått soppatorsk, medan Skellefteå verkar fulltankade med 99 oktan. Som vanligt.
De flyger fram och de kunde till och med ha gjort fler mål i den här första perioden där de vann skotten med 18-8.
• • •
Det var som om luften gick ur den här matchen redan efter 3.33, då Janne Sandström tappade pucken på egen blå och Oscar Möller sedan ensam kunde åka in i zon och göra vad han ville mot fyra lulespelare.
Han fick till och med skjuta och ta retur två gånger innan han petade i 1-0 till Skellefteå.
Och efter 15.22 kunde Erik Forsell lägga in 2-0 med en backhand, helt ren mitt i slottet. Ett stenhård backhand rätt upp i krysset.
Och mellan målen kändes det som en enda lång press från Skellefteås sida. Ja, hemmapubliken visslade stundtals ut hemmaspelarna.
• • •
Jag tippade ju 4-1 innan matchen och att första målskytten skulle heta Oscar Möller. Ganska klockrent där.
Men känslan just nu är att 4-1 till Skellefteå är lite i underkant.
Vi får väl se om Luleå kan resa sig i andra.

Dags för SM-final nummer fyra alldeles strax och sista chansen för Luleå att hålla liv i den här matchserien.
En match som känns alldeles omöjlig att tippa.
Jag tycker att Luleå närmat sig för varje match, men utan att komma riktigt nära en seger.
Ändå säger magkänslan att Skellefteå vinner i kväll.
Mitt tips: 1-4
Första målskytt: Oscar Möller

Lite fakta inför kvällens match.
Så här ser det ut i lagen hittills i slutspelet.

Poängligan:
12 (8+4) Linus Persson, Luleå
12 (4+8) Linus Klasen, Luleå
11 (4+7) Oscar Lindberg, Skellfteå
11 (1+10) Niklas Olausson, Luleå
10 (4+6) Joakim Lindström, Skellefteå
10 (2+8) Melker Karlsson, Skellefteå
10 (0+10) Johan Fransson, Luleå
Plus/minus
+13 Martin Sevc, Skellefteå
+10 Oscar Lindberg, Skellefteå
+ 9 Johan Fransson, Luleå
+ 9 Melker Karlsson, Skellefteå
+ 9 John Klingberg, Skellefteå
+ 7 Melker Karlsson, Skellefteå

Martin Sevcs plus/minus är oerhört imponerande. Han har varit inne på femton mål framåt och bara två bakåt i spel med lika antal spelare på banan.
Tjecken som redan har tre SM-guld med Färjestad och aldrig varit med och förlorat en SM-final.
Skellefteås spel i egen zon och målvaktsspelet har också varit strålande i det här slutspelet. Laget har bara släppt in 17 mål på 12 matcher hittills – det gör 1,42 mål i snitt per match.
Noterbart är också att Skellefteås målvakt Joacim Eriksson ännu inte förlorat en match i detta slutspel. När enda förlusten kom mot Linköping hemma, var det Markus Svensson som stod.