Ja, inte att de vinner Hockeyallsvenskan mest av alla och är på väg att göra det nu också.
Efter 3-1 borta mot Örebro är de på väg mot en ny serieseger.
Men sedan, då?
För det är när Kvalserien startar som det börjar jäklas på allvar.
Varje gång.
Så här har Leksands placeringar sett ut i Hockeyallsvenskan de fem senaste säsongerna
3-1-1-1-4-2
Överlägsna.
Jämför det med lagets fem senaste kvalserier:
5-5-5-4-4-4.
Chanslösa.
Det märkliga är att Leksand inte ens varit i närheten av att gå upp eller ens varit på övre halvan i Kvalserien.
Vad det beror på är inte jag mannen att svara på, men de har inte varit bäst när det gäller. På fem år. Då har man problem som måste lösas.
• • •
Pelle Prestberg gjorde comeback mot Örebro och matchades försiktigt.
Men där har Leksand en matchvinnartyp som kan vara i storform lagom till Kvalserien. Om kroppen håller.
• • •
Fantastisk publiksiffra i Örebro – 5 150.
• • •
Uppdrag Granskning ska syna turerna i Leksands Kommun och där kommer skuldtyngda Leksands IF att hårdgranskas. Det är förmodligen bara en tillfällighet att Uppdrag Gransknings projektledare heter Sundborn. Annars hade man kunnat misstänka ett visst jävförhållande.
• • •
Det är ett bevis på Hockeyallsvenskans klass att ett så bra lag som Örebro just nu inte ens är klara för förkvalet.
• • •
BIK Karlskoga vann andra matchen som spelades – 4-2 hemma mot Karlskrona.
Det gör att värmlänningarna är tvåa i tabellen och det enda lag som kan hota Leksand om seriesegern.

Det är på ryska så jag har ingen aning vad de säger och så här skulle väl knappast en reklamfilm se ut här hemma.
Men det är Alexander Ovechkins senaste reklamfilm för rakjätten Gillette i Ryssland. Samtidigt är det rätt kul att se hans olika ansikten. Särskilt det andra.

I sitt tidigare kontrakt med Gillette var Ovechkin tvungen att vara renrakad hela säsongen, med en klausul för att få bära det obligatoriska slutspelsskägget. Numera får han ha både mustasch och skägg. Bara han ansar det med en trimmer från sin sponsor.

Kvällens höjdare:
HV 71 mot Färjestad.
Vilken match det var i Kinnarps Arena mellan två lag som inte gillar varandra.
De här mötena har växt till en av hockey-Sveriges största rivaliteter, inte minst efter alla slutspelsserier där de mött varandra.
Det här var ingen serielunk.
Det var slutspelshockey.
Och det var Färjestad som vann med klara med 7-4 och Ulf Dahlén får nog plocka in petade Mikko Luoma, David Petrasek och Rhett Rahkshani igen, även om HV vann skotten med 37-27.
Färjestad hade fått tillbaka långtidsskadade Jack Connolly, som gjorde två mål.
Här får väl närmast ses som ett nyförvärv.
Men det var härlig hockeyunderhållning mellan två lag som spelade 0-0 vid full tid bara för en vecka sedan.
Nu blev det elva mål och en helt annan match.
Tänk om det om det såg ut så här varje kväll.
• • •
Riktigt dåliga publiksiffror nu igen.
Inte ens utsålt i Jönköping och ingen annan match orkade över 5 000 åskådare.
• • •
Skellefteå tog över serieledningen igen efter 3-1 mot Timrå och det ger en tabell där det skiljer tio poäng mellan dem och sexan Modo.
Det känns som de sex lagen står i en viss särklass.
Något av de lagen kommer att bli svenska mästare i fjol.
Det känns hur öppet som helst.
• • •
Slutspelsstriden har varit avgjord sedan länge och avståndet till de fyra bottenlagen ökade ännu mer efter den här omgången. Alla fyra – Växjö, AIK, Timrå och Rögle – förlorade igen.
AIK föll i sexpoängsmatchen hemma mot Frölunda (1-3) och göteborgarna har 14 poängs marginal till närmsta lag under strecket.
Känns det förresten inte som om Frölunda legat åtta hela säsongen?
Nu kan de ändra på det, då det bara är två poäng upp till sjuan Brynäs.
Men Frölunda och Brynäs har hamnat i sitt eget ingemanlands, i en tabell som är uppdelad i tre divisioner.
• • •
Timrås måltorka är över, men det hann slå Modos gamla rekord med bred marginal.
Yared Hagos 1-3 mot Skellefteå kom efter drygt 298 minuter utan mål.
Det blir svårslaget.

Djurgården vinner igen, nu med 4-3 hemma mot Örebro.
Men räcker de ända fram till en av de tre direktplatserna till Kvalserien?
Det är den stora frågan.
Djurgården har klättrat från tionde till fjärde plats sedan Tony Zabel tog över som tränare.
Nu är det svåraste kvar.
Att komma ikapp Södertälje eller Karlskoga.
Leksand?
Nej, leksingarna har tolv poäng upp på Djurgården med 16 omgångar kvar att spela och det tor jag inte de plockar in.
Men Djurgården har genomgått en rejäl förvandling sedan i höstas och de är framförallt de yngre spelarna som Pontus Åberg och Marcus Sörensen som klivit fram och tar för sig.
Det är precis vad Djurgården behöver.
Jakten fortsätter, men det är svårare än man tror att äta in de poäng som skiljer.
Å andra sidan är Djurgården redan garanterade att spela förkval.
De har nio poäng upp till Örebro nu – det tappar de aldrig.
• • •
Fullsatt på Hovet igen. Det var visserligen gratis inträde (sponsorerna betalade kalaset), men det är ändå imponerande.
• • •
Michael Nylander gjorde sitt första mål för Södertälje när de slog Tingsryd hemma med 4-2 och jag tror han blir kvar där säsongen ut. Det blir i alla fall inget spel i NHL, även om Nyllet själv hoppas på det.
Men han har gått och väntat på ett NHL-kontrakt i två år och nu och han blir inte yngre.
Med sina 40 år känns det bara som om Detroit Red Wings skulle vara aktuellt, men de har redan kvoten fylld.
• • •
Moras NHL-baksmälla verkar bli värre än någon hade tänkt sig.
Först 0-5 i daladerbyt mot Leksand inför ett utsatt Globen.
Och sedan 2-6 hemma mot bottenlaget Asplöven.
Oj, oj, oj.
Det stod 0-6 ett tag, innan Mora snyggade till siffrorna på slutet.
Ser vi början till ett fritt fall?
• • •
Det andra ”NHL-laget” Västerås blev också utskåpade borta mot Leksand.
Leksingarna vann med 4-1 och skotten med 40-16.

I alla fall enligt de av Sportbladets läsare som svarat på frågan:
Vilken hockey följer du helst i vår?
Just nu har Hockeyallsvenskan fått 34 procent av rösterna, elitserien 33 och NHL 29 procent.
Mycket jämnt med andra ord.
Men jag är inte ett dugg förvånad över att Hockeyallsvenskan fått så många röster.
Det här har inget med publiksiffror att göra.
Allsvenskan har större spridning över Sverige och Djurgården och Malmö representerar två av Sveriges tre största städer.
I Skåne är fler intresserade av Malmö än av Rögle.
I Stockholm drar Djurgården mer publik i Hockeyallsvenskan än AIK gör i Elitserien.
Örebro, Västerås och Uppsala är andra stora svenska städer med lag i Hockeyallsvenskan.
Lägg till hela det småländska/blekingska bältet i sydöst och hela Dalarna med Leksand och Mora, så har Hockeyallsvenskan ett större befolkningsunderlag än Elitserien.
Glesbefolkade Norrland dominerar i Elitserien med Luleå, Skellefteå, Modo, Timrå och Brynäs som ett pärlband längs E4:an.
I Hockeyallsvenskan är Asplöven enda laget från Norrland och sedan får vi ta oss ner till Mora för att hitta näst nordliga lag (och Mora ligger i Svealand).
• • •
NHL drar igång den 19 januari nu som det verkar och det blir 48 matcher.
Då bör säsongen vara slut omkring 2-3 maj.
Så det hjälper inte VM i Globen.

Jag satt och tänkte på det under kvällens elitserieomgång.
Hur många transatlantiska backar kommer att importeras till elitserien nästa säsong?
De är ju klassen bättre än alla andra, i alla fall offensivt.
Backarnas poängliga är talande:
1. Kyle Cumiskey, Modo 27 (4+23)
2. Ryan Gundersen, Brynäs 23 (5+18)
Richie Regehr, Modo 23 (5+18)
4. Chris Lee, Färjestad 22 (4+18)
Bästa svensk är HV:s Mattias Karlsson med 21 poäng (7+14), men han spelar förmodligen i KHL nästa säsong.
Den totala poängligan toppas också av en kanadensare.
Bud Holloway med 49 poäng (17+32).
Det här är spelare som få ens visste vilka de var innan de landade i Sverige.
Killar som står på gränsen till NHL, men som inte bara håller hög elitserieklass, utan även spelar avgörande roller i sina elitserielag.
Räkna med att det kommer mera nu när portarna öppnats till nästa säsong.
• • •
Kvällens skrällar:
Linköpings 6-0 på Skellefteå.
En match som visade att västerbottningarna helst inte ska spela i egen zon. Där är de sårbara.
Och HV 71:s 6-2 borta mot Brynäs. Ulf Dahlén bänkade några av lagets mest välbetalda stjärnor och fick det att slå gnistor om laget. Tre mål av Oscar Sundh dessutom.
• • •
Bottenlagen förlorade igen.
Nu känns det som allt hopp är ute både för Växjö och Timrå.
Timrå har inte gjort mål på drygt tolv perioder.
Det ska inte vara möjligt egentligen.

Först förlust borta mot jumbon Rögle med 3-4.
Sedan beskedet att Kristian Huselius tvingas sluta med hockeyn.
Där dog allt hopp om ett nytt slutspel för AIK.
Det hade i och för sig krävts ett mindre mirakel även med en frisk Husse i laget, men han var ändå den offensiva kraft som kunde gjort det möjligt.
Jag kan bara lida med AIK-fansen och framförallt Kristian Huselius själv.
Han hade ju knappt spelat en match på två säsonger, då han gjorde sin sensationella comeback i AIK.
Men höften höll bara för knappt fem matcher.
Och svensk hockey är en artist mindre.
Kristian Huselius var ju alltid en publikfavorit med sin klubbteknik och skridskoåkning.
En sann representant för det Hammarby som inte finns längre och som spottat ur sig lirare.
Nils Ekman är en annan produkt av samma skola och även Gabriel Landeskog, även om han inte är riktigt samma typ av spelare.
Kristian Huselius var en supertalang och värvades snabbt till Färjestads juniorer.
Men det var först när han kom till Frölunda som det stora genombrottet kom.
Han dominerade elitserien totalt 2000-01, då han vann alla individuella titlar.
Skytteligan (mål), poängligan (67), flest matchavgörande mål (8), flest power play-mål, (10) och flest mål i numerärt underläge (5).
Få har dominerat en serie som Husse gjorde den säsongen.
Det var väl något liknande som AIK hoppades på när de lyckades värva honom mitt i krisen.
Kristian Huselius var kung den korta tid han spelade i Elitserien, men karriären blev kort då NHL naturligtvis norpade stortalangen.
Där blev det 662 matcher i Florida, Calgary och Columbus.
Hur högt han värderades där syns i hans sista fyraårskontrakt med Columbus, som gav honom 4 750 000 dollar per säsong – drygt 30 miljoner svenska kronor.
• • •
Nej, det här var en tungt besked.
Inte bara för AIK, utan även för Elitserien.
Husse var en spelare som drog publik även på bortaplan.
Svenska profiler på hemmaplan är en bristvara i dessa tiden.
Jag kan bara önska Husse lycka till i hans nya liv.

Förra våren såg jag Leksand skicka ner Djurgården i Kvalserien i Tegera Arena.
Det var där det bittra slutet kom.
Då lovade Christian ”Fimpen” Eklund att stanna kvar och ta tillbaka laget till Elitserien igen.
I kväll avgjorde han med sitt 2-1 i tom kasse, sedan Erik Hanses lämnat en retur rakt ut i banan.
Och nu känns det som stockholmarna är på väg mot en av de tre direktplatserna till Kvalserien.
Laget har börjat vinna de matcher de måste vinna för att ta in försprånget till lagen framför.
Nu har man slagit Karlskoga (6-1 hemma) och Leksand borta i de två senaste matcherna och möter Örebro hemma nästa match.
Sexpoängsmatcher rakt igenom.
Och extra starkt att slå Leksand med magsjuka i truppen.
Men Djurgården måste fortsätta vinna om de ska slippa förkvala.
Det är sju poäng upp till Södertälje på den tredje och sista direktplatsen, men fortfarande tolv upp till serieledande Leksand och tio till Karlskoga, som slog Malmö borta med 3-1.
Det låter inte så avskräckande, men med 16-17 matcher kvar är det svårare än man tror att ta in.
Jag tror Djurgården får sikta in sig på SSK.
• • •
Märklig situation efter Leksands 1-0.
Fullt slagsmål efter målet, sedan Djurgårdens tjeck Petr Kalus skickat in målskytten Fredrik Händemark i buren.
Alla utespelare som var på isen åkte ut.
Två hela femmor.
Det tror jag aldrig jag har sett förut. I alla fall inte här hemma.
• • •
Mora vann trots att Anze Kopitar och Bobby Ryan lämnat för NHL.
Det blev 2-0 borta mot jumbon Karlskrona.
• • •
Conny Strömberg tillbaka i Örebro.
Ja, jag upphör aldrig att förvånas.
Conny har ju fått sparken från Örebro två år i rad nu och senast mitt under Kvalserien i våras.
Men tydligen har Örebro insett vad Conny Strömberg betyder för lagets power play.
Klubben har legat i topp i den ligan de säsonger Strömberg varit där, men där här säsongen har siffrorna dalat ner till 18 procent.

NHL-konflikten är över efter en nattmangling i New York och det blir en NHL-säsong.
Det är inte klart när den startar än och om det blir 48 eller 52 matcher.
Men vad som är säkert är att grundserien inte kommer att vara slut förrän en bit in i maj.
Senast det blev en avkortad säsong – 1994-95 – spelades sista omgången den 3 maj.
Det är samma dag som VM startar i Globen.
Ödets ironi är att det var VM i Globen den gången också.
Därför fanns inga NHL-spelare med i den VM-turneringen.
Då blev det en publiksuccé ändå och slutade med att Finland tog sitt första VM-guld någonsin.
Men i dagens konkurrens undrar jag hur det här beskedet kommer att påverka publiksiffrorna.
Publiken – den som inte kom – var ju det stora samtalsämnet redan i våras, trots att det kom fler NHL-spelare än både jag och Pär Mårts vågat drömma om.
Nu blir det helt andra förutsättningar.
Det landslag Mårts tar ut till Oddset Hockey Games i Malmö om en månad, kommer att visa hur ett kommande VM-lag ser ut.
• • •
Hockeyförbundet borde kanske ta hjälp av Leksand och Mora för att lära sig hur man fyller Globen.
• • •
Ett VM utan NHL-spelare gör regerande världsmästarna Ryssland till storfavoriter i VM.
Intressant att se vad Kanada och USA får ihop utan den vanliga tillgången på NHL-spelare.
• • •
Glädjebeskedet i natt var ändå att det blir NHL-spelare både i OS i Sotji 2014 och i Sydkorea 2018, även om det återstår förhandlingar i det fallet.
Men där var jag aldrig orolig.
Amerikanska tv-bolaget NBC har OS-rättigheterna och det är samma NBC som har tv-avtalet med NHL i USA.
Ett självklart krav från deras sida.
• • •
Hockeyligan är säkert nöjd med sin egen NHL-lockout idag.
Jag tycker tvärtom.
De berövade oss på några av världens största stjärnor.
De missade chansen att bjuda publiken och hockey-Sverige på lite stjärnglans.
Sista chansen.
För jag tror inte det blir några fler lockouter i NHL.
Något måste man ju ha lärt sig.

Det är bara gratulera USA till ett suveränt JVM.
Det gäller att vara stor i nederlagets stund och erkänna att USA var det bättre laget.
De dominerade från start, Rocco Grimaldi sköt stolpe-stolpe ut och när de fick 1-0 emot sig, så vände de snabbt tillbaka till 2-1.
Sedan spelade de på resultatet, medvetna om att målvakten John Gibson är turneringens bästa.
De gav också 3-1 i tom kasse, då svenskarna tryckte på för en kvittering.
Jag gratulerar även Sverige som gjorde en suverän turnering och bara förlorade en enda match.
En skadskjuten trupp med de tre bästa backarna på skadelistan, men som växte och där knattarna Filip Sandberg och Viktor Arvidsson klev fram och blev folkhjältar.
Hade det gått till förlängning är jag inte lika säker på att USA vunnit.
Sveriges JVM-slutspel har handlat om förlängningar och straffar de senaste åren.
De har faktiskt inte vunnit en slutspelsmatch vid full tid i JVM sedan 2009 (då räknar jag inte bronsmatchen mot Schweiz (11-4) 2010, då jag ser den som en placeringsmatch).
Ett rätt unikt facit för ett lag som spelat två raka JVM-finaler.
• • •
Och var kom Rocco Grimaldi ifrån?
En 19-åring från Kalifornien som sänkte Sverige med sina två mål och även var den som prickade stolparna i första perioden.
Killen hade inte gjort ett enda mål tidigare i turneringen i ett lag där nästan alla fått näta.
Men jag kan inte komma ifrån att han har JVM:s coolaste namn.
• • •
Nej, USA var turneringens bästa lag.
Ett komplett lag med en suverän målvakt.
John Gibson blev också utsedd till turneringens bästa målvakt och Jacob Trouba till bäste back.
Det var bara kanadensaren Ryan Nugent-Hopkins som spräckte en amerikansk trippel.
• • •
Nu får vi vänta ett år på nästa fest.
På hemmaplan i Malmö.
Jag hoppas publiken kan ställa upp den här gången och fyller läktarna i Malmö Arena.
Spelarna kan inte göra mer PR för turneringen än så här.
• • •
Lägg till att Sverige är i toppen för att stanna. Sverige kommer att kunna fylla på med talanger i flera år framåt. Det svenska J17-laget vann prestigefyllda World Hockey Challenge i Kanada i veckan, ett sorts inofficiellt VM för de som ska fylla 17 år i år.
Det kommer mera…