Ja, det händer saker i den här VM-turneringen.

Jag tillbringade eftermiddagen med att se Finland möta USA och de flesta räknade med finländsk seger.

Det blev 5-0 – till USA.

Det blev irriterat och matchstraff på Anssi Salmela sedan har rammat den amerikanske backen Alex Goligoski och skickat in honom i sargen. Dessutom blev Dallas-målvakten Kari Lehtonen skadad och fick lämna isen i tredje perioden.

De här två lagen kommer med största säkerhet att mötas på nytt redan på torsdag igen – i en ganska otippad kvartsfinal i Helsingfors.

Och efter den här matchen pekar väl allt på att finländarna kan ryka redan där. Försvarsspelet har rasat ihop totalt i de två senaste matcherna.

Finland släppte bara in tre mål på de fyra första matcherna i VM.

Nu har de släppt in tio på de två senaste mot transatlantiskt motstånd (det blev ju 3-5 mot Kanada).

I den matchen ledde finländarna med 3-1, då kanadensarna vände och vann. Det innebär att Finland släppt i nio raka puckar utan att göra ett enda mål framåt.

Tala om kollaps.

Det är också dags att höja varningsflagg för amerikanarna, som har kapacitet att hota alla lag.

De gick om Finland i gruppen och är tvåa nu bakom Kanada.

Och ett nytt lag har blandat sig i toppstriden i VM.

Jag vet inte varför, men det bara känns så och jag tycker det gick att läsa mellan raderna när Per Bjurman pratade med honom i morse. Det var även Bjurmans magkänsla efter matchen.

Dessutom får ju Bäckis med största säkerhet sällskap på planet till Stockholm.

Ryssarna har ju två platser öppna i sin trupp och jag kan inte se någon annan anledning än att de vill ha hem Washingtons båda Alexander – Ovetjkin och Semin.

Det finns inga andra att vänta på.

Jag tror faktiskt att de tre kollade lite flygförbindelser redan när de åkte hem till Washington i natt.

Kommer Bäckis kommer det att lukta ännu mer 2006, då svenskarna tog VM-guld i Riga. Det var i den turneringen som den tidigare brynässpelaren debuterade i VM med ett VM-guld. Och då, precis som nu, var det ett utslaget Detroit med Henrik Zetterberg & Co som la grunden till den svenska slutsegern.

Dessutom finns det ett gäng brynässpelare med i truppen, alla kompisar till Bäckström naturligtvis.

Så det finns alla skäl att komma och känna sig välkommen direkt.

Och vilket lyft det skulle bli med Nicklas Bäckström i laget.

Jag såg honom i två perioder i natt – sedan tröt orken (min alltså)  – och han var magnifik.

Han kan aldrig ha varit bättre.

Pucken satt som klistrad på klubban och han har en teknik och en blick för spelet som är unik. Men honom i laget är jag hundraprocentigt säker på att Sverige slår tjeckerna i en kvartsfinal och sedan åker över till Helsingfors med mycket bättre odds mot Kanada i en semifinal.

Han var klart bäst i Capitals och har varit det under hela slutspelet. Dessutom ser han otrolig spelsugen ut, efter att ha missat 40 matcher i vinter med en hjärnskakning. Han är fräsch som en nyponros.

Bäckis skull passa perfekt i en svensk andralina tillsammans med Patric Hörnqvist och Daniel Alfredsson och ge Sverige två offensiva vapen i världsklass. Förstakedjan med Henrik Zetterberg, Loui Eriksson och Johan Franzén har ju varit VM:s bästa så här långt.

Välkommen till Stockholm, Nicklas!

• • •

Nu vet vi också att inte Henrik Lundqvist kommer till VM.

Det gör att VIktor Fasth är svensk förstemålvakt. Och jag säger som Pär Mårts sa om Fasth efter matchen mot Italien.

– Det kan bara bli bättre.

Då höll han ändå nollan.

Det var väl ingen som väntade sig något annat än svensk storseger den här kvällen.

Nu stannade det vid 4-0, men det var i princip spel mot ett mål. Sveriges styrka har ju aldrig varit att ösa in mål mot den här typen av motstånd och man får väl mer se det som ett hårdare träningspass.

Svenskarna har ju ställt in träningen i morgon.

Italien må vara en stornation i andra lagsporter, men i hockeyn är man fortfarande en lilleputt.

Jag tror att de skulle hålla till någonstans på övre halvan i Hockeyallsvenskan om de spelade i det svenska seriesystemet. Märkvärdigare än så är det inte med VM-mått mätt.

Jag kan inte påstå att det sprakade om svenskarna, som det gjorde mot Danmark. Det är ett ganska tröttkört svenskt lag, som dessutom hade matchen mot ryssarna i benen.

Men det fanns ändå en hel del positivt den här kvällen:

•Gabriel Landeskog fick göra sitt första landslagsmål i Tre Kronor, då han slog in 4-0 i början av tredje perioden. Det behöver lossna för fler än Zäta & Co i det här laget. Även backen Staffan Kronwall gjorde sitt första VM-mål i den här turneringen och Marcus Krüger och Erik Karlsson stod för de andra två.

•Viktor Fasth fick hålla nollan och även om det knappast kan stämplas som en bragd mot den här typen av motstånd, så tror jag ändå det var viktigt inför fortsättningen. Några kvalificerade räddningar tvingades han i alla fall till och han förbättrade räddningsprocenten rejält. Det var precis vad han behövde efter smällen mot ryssarna.

Det handlar ju mest om vila och rekreation nu för svenskarna inför kvartsfinalen på torsdag.

VM-programmet känns lite tomt nu när svenskarna bara har en match kvar i gruppspelet de närmaste fyra dagarna – den mot Lettland på tisdag.

Men jag tror den vilan behövs inför kvarten.

Det är ju då VM börjar på allvar.

• • •

Publiksiffran vara 8.949 och det är väl godkänt mot Italien en lördagkväll i Stockholm. Det var bra drag på läktarna också. Till och med vågen gick ett par gånger.

Nej, även om backen Dmitrij Kalinin stängs av tre matcher och backen Alexej Jemelin i en, så hjälper det inte Sverige.

Ryssland har kvar att möta Tjeckien och Italien i gruppspelet och har till och med råd att förlora mot tjeckerna och ändå vinna gruppen.

Även om Sverige och Ryssland hamnar på samma poäng, så avgör i så fall det inbördes mötet från igår.

Kalinin missar även en kvartsfinal, men där möter ryssarna någon ur trojkan Norge, Lettland eller Tyskland och det ska knappast vara något problem det heller.

Så Sverige har ingen fördel av avstäningarna, mer än möjligen en moralisk upprättelse för Johan Franzén som fick ta emot båda smällarna som nu gav avstängning.

Annars tycker jag nästan att Jemelins spearing är fulare än Kalinins crosschecking, även om effekten blev tuffare i det senare fallet.

Så ser vägen mot en VM-final med största säkerhet ut för svenskarna.

Speciellt sedan Norge slagit Lettland med 3-0 alldeles nyss. Tjeckerna har nu fyra poäng upp på Norge och även om de har kvar att möta ryssarna i morgon, så räcker det att slå tyskarna för att de ska vara klar trea.

Sverige spelar sin kvartsfinal i Globen, där Ryssland möter fyran i gruppen.

Sedan flyttar turneringen över till Finland och Helsingfors.

Där möter segraren mellan tvåan och trean i Sveriges grupp vinnaren mellan ettan och fyran i den andra.

Och jag vågar väl redan säga att det laget kommer att heta Kanada. Kanada som vann gruppfinalen mot Finland i går och har kvar att möta Kazakstan och Vitryssland och lär inte förlora någon av de två matcherna.

Så det blir ingen lätt resa till en eventuell VM-final för Tre Kronor.

Sverige-Kanada är för övrigt en klassisker i Helsingfors och Hartwall Arena.

I de två senaste VM-turneringar som avgjorts där – 1997 och 2003 – har Sverige och Kanada mötts i final.

Och båda gångerna har Kanada vunnit.

Inget bra omen.

Jag trodde Sverige lärt sig något vid det här laget.

Som den enkla sanningen att snälla pojkar inte vinner några VM-guld.

Jag tycker det har blivit väldigt mycket gnäll efter förlusten mot Ryssland som ju var ett mycket bättre lag. Det var därför de vann matchen och ingenting annat.

Dessutom fick ryssarna fem raka utvisningar innan Sverige fick sin första och då var det ingen som gnällde.

Jag noterade också att domarna inte var direkt ryssvänliga under första halvan av matchen, då Sverige kunde gå fram till 3-1 tack vare tre mål i numerärt överläge. Lite objektiv måste man ändå vara, även om man ser matchen med svenska ögon.

Sedan håller jag faktiskt med ryssarna om att Kalinins crosschecking på Johan Franzén inte var menad att ta så illa som den gjorde. Han försökte mer trycka bort Franzén framför kassen i en tilltrasslad situation tyckte jag, men disicplinnämnden tyckte annorlunda och stängde av ryssen tre matcher.

I övrigt var de kontroverser som inträffade ett resultat av Franzéns och ryske backen Alexej Jelemins privata kamp där ute på isen. Och där var de väl ungefär lika goda kålsupare, även om Jemelins spearing borde gett matchstraff även den. Nu gav den matchstraff i efterhand, då den ryske backen blev avstängd en match.

Å andra sida vann Jelemin den kampen under själva matchern, då det var han som fick Franzén ur balans och tvingade fram ett par onödiga utvisningar. Att han sedan överdriver och faller som en döende svan får vi leva med. Å andra sidan drog Franzén upp klubban mellan benen på Jelemin vid ett tillfälle, något som domarna missade.

Nej, nu gäller det att glömma det hör och se framåt i stället.

Det går inte att älta det som varit i en så här kort turneringen. Glöm och gå vidare.

Oj, vilken utklassning det blev till slut här i Globen

Ryssland vände 1-3 till 7-3 och Evgenij Malkin visade med sina tre mål varför de flesta anser att han är världens bästa hockeyspelare.

Jag blev allvarligt oroad över det här svenska VM-laget, där allt sett så bra ut fram till nu. Även om svenskarna dominerade i inledningen av matchen och gjorde tre power play-mål, så var det till slut klasskillnad.

Det kände stundtals som att ha flyttats 30 år tillbaka i tiden då det stod CCCP på de ryska tröjorna och då matcherna mot Sverige brukade sluta med så här stora siffror.

Och jag kan inte ens lasta Viktor Fasth för baklängesmålen, även om han inte direkt stod på huvudet där i målet.

Nej, svenskarna föll ihop som ett korthus efter ryssarnas reducering till 2-3 och släpte in sex raka mål på matchens sista 24 minuter.

Jag vet inte när det hände ett svenskt hockeylandslag senast.

Jo, det vet jag ju. Det hände i VM-finalen mot Finland förra året, då finländarna gjorde sex mål på ännu kortare tid och vann sista perioden med 5-0.

Nu har Sverige fortfarande inte slagit Ryssland i VM eller OS sedan 2004 – på åtta långa år.

Inte ens när Sverige fick spela fem mot fyra i fem minuter i tredje perioden lyckades de komma närmare, men då saknades också Johan Franzén som har en nykelroll i svenskarnas power play.

Han lämnade isen efter att ha crosscheckats fult i ansiktet av ryske backen Dmitrij Kalinin, som fick 5+20 minuter och lämnade Franzén liggande i en blodpöl på isen. Hans näsben är tydligen av, men jag hoppas att inte det innebär att VM är över för hans de. I så fall kostade den här förlusten ännu mer än tre poäng

Johan Franzén som var på gränsen till övertänd i den här matchen för att uttrycka det milt. Hans 2+2 i slutet av andra perioden var väl inte det smartaste av honom, då han gav sig på Evgenij Malkin efter att redan ha dragit på sig en tvåa för ett kurr med Ilja Nikulin.

Nu fick han två extra minuter, ryssarna fick spela fem mot tre och då small det direkt – 3-3.

Dessutom gjorde ryske backen Alexej Jemelin målet, just den ryss som retat Franzén till vansinne tidigare i perioden då han filmade till sig en utvisning som gav ryssarna 2-3. Även då med Franzén i utvisningsbåset.

Jag kan i och för sig förstå Frasses ilska. Han blev extremt hårt tagen och redan i första perioden fick han en klockren spearing i magen, som borde gett Jemelin fem minuter + matchstraff. Men ryssen kom undan med en tvåa.

Men sammanfattningsvis var det här en riktig djupdykning av svenskarna efter fyra raka segrar.

Samtidigt vet jag av erfarenhet att sådana här smällar inte bara behöver vara av ondo. Det kan bli den väckarklocka laget behöver. Jag vet inte hur många VM jag varit på där svenskarna varit utdömda efter liknande plattmatcher i grundspelet, bara för att åka hem med guldmedaljerna till slut.

Vi får hoppas på något liknande den här gången.

Ja, för första gången i den här VM-turneringen är det så där härligt proppat i Globen och folk som hunnit bli lite runda under fötterna.

Så här såg det ut vid nationalsången:

Massor av gula tröjor på läktarna och ett härligt drag. Nu börjar VM!

Nu återstår att se om publiken är lika glad när den går hem.

Det gäller att spräcka sviten på sju matcher utan seger mot ryssarna i VM eller OS.

Noterar att Pär Mårts möblerat om en del med två helt nya kedjor.

Alfredsson med Marcus Krüger och Jakob Silfverberg och Landeskog ihop med Viktor Stålberg och Calle Järnkrok. På papperet alltså. Det verkar mera ha varit en dribbling med laguppställningen, för vad jag kan se spelar svenskarna som de gjort i den senaste matcherna.

Internationella Ishockeyförbundets (IIHF:s) experter tror inte på något guld för Sverige, trots fyra raka segrar och alla förstärkningar från NHL.

IIHF publicerar en löpande power ranking på sin VM-sida, men svenskarna har inte varit etta på någon av de fyra rankingar som gjorts före och under turneringen.

Så här ser det ut just nu:

Rankingen är naturligtvis gjord med glimten i ögat och svenskarna har pendlat mellan placeringarna 2-4.

Aldrig etta.

Det behöver inte vara fel. Som svensk har man ju en tendens att övervärdera det egna laget och inte se storheten hos andra. 

Och skulle jag göra min egen ranking så här långt in i turneringen skulle jag också ha Finland som etta. 

Men mitt guldtips är fortfarande Kanada.

Nu när det äntligen är uttalat att han är förstemålvakt.

Jag förstår inte varför Pär Mårts skulle hålla på och dra på det beslutet, då det var så självklart för alla andra. Om det nu inte var för att hålla Fasth på tårna in i det sista. Vad vet jag.

Men valet var naturligtvis lika självklart som att Henrik Zetterberg ska spela i förstakedjan.

Nu är det Fasth vi har att lita på, för jag tror inte att Henrik Lundqvist kommer till VM den här gången nu då Rangers gått så långt i slutspelet. Dessutom är brorsan Joel borta från VM och familjen Lundqvist ska ha sitt första barn i juli.

Rätt också att plocka hem Patric Hörnqvist i det här läget. Sverige har bara elva speldugliga forwards och ”Bengan” är en sniper i världsklass.

Däremot är Nicklas Bäckström värd att vänta på.

Hur länge som helst.

Det finns bara en plats kvar att fylla och nu vet dessutom Pär Mårts att svaret om Bäckis blir tillgänglig eller ej kommer natten mot söndag, då Washington och NY Rangers möts i en sjunde och avgörande match.

I den bästa världar kan Bäckström i så fall sitta på ett plan till Sverige som landar tisdag morgon, träna med laget i två dagar och vara redo för inhopp till torsdagens kvartsfinal. Ingen optimal laddning, men Bäckis är just den världsspelare jag tror Pär Mårts är beredd att göra undantag för.

• • •

Ändå går det inte att komma ifrån att Viktor Fasth är lagets viktigaste spelare. Inget lag går hela vägen utan en riktigt bra målvakt, hur bra de än är framåt. Men jag litar på Fasth. Han har alla verktyg.