Jag har alltid älskat hundar. I perioder har jag varit besatt. När jag var tio år ställde jag klockan på 04 på morgonen för att cykla åtta kilometer till en hundutställning. Jag ville vara där i tid när alla hundar anlände. En period hade jag en hund, jag ”lånade” henne från mamma och sedan blev hon mer eller mindre min och min ex-killes. När vi gjorde slut delade vi vårdnaden, men sedan kom jobbet på Aftonbladet för fyra år sedan och jag flyttade till Stockholm. (Nu har han hunden och hon har det bra).

Ett av plussen med frilanslivet har varit just att jag har möjlighet att skaffa min första egna hund. Det har jag alltid pratat om och vetat att jag vill göra.

Men när vi nu skulle till att faktiskt skaffa en hund så fick jag PANIK. 

Det är inte riktigt samma, men en liknande panik som dyker upp varje gång jag tänker på att skaffa barn.

Så här låter det i huvudet: kommer jag klara av en hund? Kommer den att trivas? Tänk om den inte gör det? Tänk om det visar sig vara en problemhund? Tänk om den bara står och skäller och ylar på nätterna? Tänk om jag råkar sätta mig på den och döda den?

Och så börjar jag plötsligt romantisera all den frihet jag har. Den som jag aldrig utnyttjar men nu plötsligt känner att kanske kommer att bli väldigt viktig för mig i framtiden. För tänk om jag skaffar en hund och jag och Christian vill åka på och festweekends i Berlin ihop och tänk om vi då inte hittar någon som vill vara hundvakt… och TÄNK OM! Allting är ”tänk om, tänk om, tänk om”. Jag lever mig in i en framtid jag inte kan styra över och jag piskar på egen hand upp all panik och oro i kroppen.

Så de senaste veckorna för mig har handlat om att hela tiden ta tillbaka tankarna till nuet. Det är klart att man ska fundera över framtiden när man skaffar en hund. En hund är massvis med jobb i 15 år framöver. Men samtidigt, det går inte att sitta och ha panik över saker som kan hända om ett år då hunden fått någon mystisk sjukdom som inte försäkringen täcker och hur jag då ska lyckas hosta upp 30 000 kronor. Det GÅR inte.

Jag måste koncentrera mig på i dag. För i morgon kommer den här lille killen hem till oss.