Tanken på det här kan göra mig alldeles pirrig i hela kroppen: allt jag är går att förändra. Många tänker direkt på utseende och visst, har jag 50 000 så går det att fixa till både det ena och det andra på kroppen. Men jag är mest förtjust vid tanken på att ändra tankar. 

En övning som var en sjujävla aha-upplevelse för mig var den här:

Ställ timern på mobilen på åtta minuter, blunda och observera dina tankar.

Först kommer det att vara tyst en stund, men rätt snart börjar det dyka upp både det ena och det andra. Första gången jag gjorde det här blev jag helt chockad över hur negativa och rent ut sagt vedervärdiga mina tankar är.

Så här kunde det låta: 

– Jaha, vad är det här för löjlig övning?

– Vad är det du tror att du ska hitta bland dina tankar, det är väl bara helt vanliga tankar, du vet väl vad du tänker eller har du gått och blivit dum i huvudet?”

– Seriöst, lägg av med det här flummet nu, gå och gör någonting vettigt i stället. 

– Träna, det borde du göra. Du har ett gymkort som kostar 550 spänn i månaden. Tänk om du skulle kila iväg och använda det i stället för att sitta här och leka Dalai Lama. Magrutorna lär ju inte direkt ploppa fram av sig självt. 

– Du. Vad tror du att folk skulle säga om dig om de visste att du ”försöker läsa av dina tankar”. Haha! Allvarligt, du skulle spärras in. Lägg av nu. På riktigt. Håll inte på en massa. Det här är dumt. Du är dum. Dessutom borde du verkligen träna. Det är ju inte direkt så att byxorna du har på sig sitter bra. 

Ni hör ju. Det var fruktansvärda grejer goin’ on in there. Jag tvivlade totalt på mig själv. Jag unnade mig inte ens att sitta ner och betrakta mina tankar i åtta stackars minuter utan att jag attackerade mig själv med full kraft. Om de beter sig så här för att jag ska sitta tyst i några minuter, hur måste de då inte gå bananas när jag till exempel gjort ett jobb? Om min hjärna motarbetade mig på det här viset var det väl kanske inte så konstigt att jag tyckte att tillvaron var motig, ibland snudd på outhärdlig. 

Men – att ha avslöjat tankarna innebar också en möjlighet. För det man är medveten om, det kan man som tur är förändra. Precis som man kan gå till en frisör och byta frisyr! Tänk! Det är ju hur festligt som helst! Med det sagt inte sagt att det är lätt. Jag har kämpat i ett år nu och hamnar ändå i rejäla svackor nu och då. Men så här försöker jag göra i alla fall: lägg märke till de dåliga tankarna när de kommer. Bestäm dig för att de ska bort. Byt ut dem! Tänk på din bästa kompis, din mammas kanelbullar, Morgan Freeman, att cykla i nedförsbacke på sommaren – whatever floats your boat.

(Det är kanske inte så konstigt att man är så go och gal’ när man är förälskad, då tänker man ju bara härliga glada tankar mest hela tiden).

Det här låter banalt och enkelt. Men det är väldigt svårt. I alla fall i början. De dåliga tankarna kommer att komma igen och igen och igen och igen. Men då är det bara att notera dem och byta ut dem igen och igen och igen. Är det väldigt jobbigt, känner du att du måste byta ut tankarna hela tiden, då är det för att du tänkt massvis med dåligheter hela tiden. Och då behöver du VERKLIGEN den här träningen. Vill och vågar du testa så ge det en dag i alla fall. Gör det ingenting för dig så släpper du det och går vidare i livet. Äter köttbullar, kollar på någon film med Cameron Diaz i huvudrollen och glömmer alltihop. Det är inte konstigare än så.