Med oro och ångest går det aldrig att njuta av tillvaron.

Därför försöker jag så gott jag kan att ta tillvara på tiden nu när jag mår bättre. I lördags vaknade vi och kylskåpet ekade tomt. Jag vet att jag i sådana situationer har en tendens att börja gnälla och förstöra en hel ledig förmiddag (varför köpte du inte bröd i går när du var och handlade? Hur kan det inte ens finnas mjölk hemma?). I stället skrev vi en lista på vad vi allra helst av allt ville äta och så gick Christian och handlade och så åt vi tillsammans. 100 procent härligare.

Eftersom jag gjort min sista dag som vegan åt jag pannkakor med nutella och banan. Christian åt full english breakfast.  

Sedan har jag ägnat mycket tid åt att ligga med Stoffe på magen.

Både i går och i dag har jag sprungit en liten runda. Jag tänker mycket på vad jag skrev häromdagen om att träna för min egen hälsa och inte för att jag piskar på mig själv att kämpa för att ”man ska”. Jag försöker återkomma till känslan i mina lungor när jag andas in och tänker på allt syre som sprids ut i kroppen. I dag när jag på slutet gjorde några korta intervaller så tryckte jag handen mot mina hårt bultande hjärtslag och kände mig tacksam över att jag orkar.