Startsida / Inlägg

Våga tycka om.

av Zandra Lundberg

Mamma säger ofta att jag får välja mellan kärlek eller rädsla. 

Jag tänker på det när en kompis mejlar. Hon har varit singel länge, men nu träffat någon. Det känns som att ”de är formade efter varandra”, skriver hon.

Men. Nu har hon börjat oroa sig. Det är nästan som om hon försöker leta fel, för något fel måste det ju finnas, allt kan ju inte vara helt perfekt.

Och jag vet precis vad hon menar.

Den där rädslan som slår klorna i en då någonting stort och ovisst tornar upp sig. Att man plötsligt ska lita så pass mycket på en annan människa att man lämnar ut sig själv totalt känslomässigt. Det gör en ju väldigt sårbar.

Rädslan kommer in och roffar åt sig kärlekens plats.

Egentligen är det väl naturligt. Hjärnan vill skydda sig från dårskapet att utsätta sig själv för risken att det värsta som kan hända händer: att bli övergiven.  

Men det är svårt att skydda sig från att bli sårad och att älska samtidigt. Det går inte riktigt ihop, att stänga hjärtat men samtidigt öppna upp. 

Ofta här i livet, när det kommer till att satsa, så får man känna rädslan och våga ändå. Att bara försöka mota bort rädslan får motverkande effekt. Den växer sig större. Och det leder till att man får panik och blir tvungen att dra sig ur relationen för att man till slut inte pallar med tanken på att bli lämnad.

Jag vet precis hur det är, för jag satt vid mitt köksbord i går kväll med en människa som jag träffat ett tag och tycker väldigt mycket om. Och så hör jag hur rädslan och oron börjar dra något resonemang om att han nog minsann kan, om han nu känner för det, sluta träffa mig när som helst om han känner att han har så mycket annat i livet att han inte har tid. Att han inte behöver vara rädd att jag ska bli ledsen, för jag klarar mig.

Herregud. 

Det enda jag egentligen vill få fram av det är att han ska säga: nej, varför säger du så där? Sluta! Jag vill inget hellre än att vara med dig. Och så har jag fått min rädsla stillad för ett litet tag.

Det är vuxenlivets version av ”titta vilken ful teckning” (”nej men sluta säga så där, din teckning är ju JÄTTEFIN”). Säg att jag är okej. Säg att jag duger.

Precis som med alla möjliga känslor vi klassar som dåliga så tror jag att det viktiga är att ge dem utrymme. De måste få finnas där och accepteras. Jag är rädd. Det är inte så konstigt att jag är rädd. Ju fler relationer man har haft som inte har hållit desto mer rädsla.

När jag var tonåring var jag totalt orädd. Jag kastade mig in huvudstupa och älskade helt och fullt. Sen blev fallet också så hårt när jag två månader senare blev dumpad via sms. Sakta men säkert, efter varje uppbrott, så har jag byggt upp små skyddsmurar. Därför tar det också längre tid och jag är betydligt försiktigare när det kommer till att släppa in någon annan människa, tror jag.

Jag läste någonstans att kärlek inte har några förväntningar, men rädslan är full av förväntningar. När vi människor förväntar oss något och när det sen inte sker så känner vi oss orättvist behandlade och blir sårade.

Rädslan vill ju säkra upp en annan människa. Gärna skriva ett kontrakt på att den andra personen lovar att älska en tills döden skiljer oss åt. Rädslan vill att den andra personen ska vara beroende av en. Men beroende är inte kärlek.

Det är svårt att acceptera, men det är trots allt så att där det finns ljus finns det mörker. Där det finns kärlek finns det troligtvis också rädsla. Det handlar väl bara om att betrakta den. Vara medveten om att den finns där och ihärdigt kommer att göra sitt allra bästa för att ta kontrollen, ta över.

Men främst att känna den andra delen. Kärleken. Att våga ändå.

tumblr_m9xr5uEXdT1rdq725o1_1280 tumblr_static_tumblr_static__640
Follow on Bloglovin
  • Tjänstgörande redaktörer: Sebastian Laneby och Oscar Schau
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB