Jag minns inte ens om det var på film eller om folk kanske sa det i verkligheten. Kanske både och. Det sades hur som helst att äldre kvinnor är så mycket bättre i sängen.

Kanske är det inte så konstigt. 

Jag tänker att unga kvinnor oftast ligger där och kämpar rätt mycket med sin sexualitet. Ibland kan det vara jobbigt att ens erkänna dess existens. Herregud, först ska man vara naken med en annan människa, med allt vad det innebär och sen ska man på något vis lyckas kommunicera till den här andra människan vad som gör en upphetsad, vilket man så klart inte alltid känner sig så där hundra bekväm med. Och resten sen då: att ge sig hän, att tillåta sig själv att tycka att det är skönt. Eller säga till om man inte tycker det. Utan skuld och skam. 

Det är fan inte easypeasy kan jag meddela.

Jag kan väl själv se tillbaka till tonåren och krasst konstatera att ja: det var ett antal sammankomster, eller vad man nu ska kalla ligg för med ett finare ord, som aldrig borde ha sett dagens ljus. För det kändes inte hundra. Och det ska kännas ett hundra procent bra. Men i stället var det stelt, oskönt och rent av dålig stämning mellan varven.

Jag försöker inte säga att jag varit något offer herregud, det var bara dåliga tonårsligg.

Allt jag försöker säga är att det inte är så förbannat lätt att stå upp för sig själv och sin egen spirande sexualitet. Varken för killar eller för tjejer. Speciellt inte när man är tonåring och allmänt osäker och ängslig kring precis ALLT. Och sen då? Sen får man liksom bara hoppas på att åren går och att man kommer mer och mer överens. Det är inte direkt så att det kryllar av stödgrupper och bli-vän-med-din-sexualitet-workshops och även om det fanns så tror jag att rätt få skulle vara intresserade av att gå. Folk vill nog hellre lägga pengar på hudkrämer, robotgräsklippare och restaurangbesök än att komma på god kant med sin sexualitet, om vi säger så.

Sedan har vi det här med skillnaden mellan manlig och kvinnlig sexualitet också. Jag tänker bara på när jag var yngre och hur folk kunde slänga sig med ordet runka hit och dit som någonting som ju ”killar gör”. Spelar ingen roll om det var skämtsamt, skryt eller nedsättande, deras sexualitet FANNS i alla fall. Att kvinnor också onanerar var det ingen som pratade om. Det var bara tyst.

Jag tänker bara nämna i förbifarten att ju kvinnors kroppars särskådats och bedömts och det funnits ideal att leva upp till i århundratal. Och fortfarande i dag lever vi ett samhälle där kvinnor enligt vissa människor (och domstolar) ”får skylla sig själva” om de genom att ha ”opassande” kläder blir våldtagna. Det här drar ju så klart också sitt strå till skam och skuld-stacken. Och i samma andetag kan ju en varm tanke skickas till alla HBTQ-människor som FANIMEJ fått kämpa för sin rätt till sin sexualitet.

Jag läser en tegelstenstung bok just nu som heter ”Womens bodys womens wisdom”. Fick den rekommenderad till mig av en vän (tack!). Är du som jag övertygad om att allt hänger ihop: tankar, känslor och den fysiska kroppen så kan jag varmt rekommendera den.

Författaren Christiane Northrup skriver om hur viktigt det är att vara överens med sin sexualitet. Att år ut och år in gå och bära på skuld och skam som skickas ner till de ”nedre regionerna” kan göra dig sjuk. Och då handlar det oftast om sjukdomar ”där nere” och just de sjukdomarna pratas det ju som bekant inte direkt vitt och brett om vid fikaborden. Tvärtom: det spär på ens egna tankar om att ens kön är fel.

Vilket det ju så klart inte är.

Så, för att sammanfatta: bli vän med din sexualitet. Låt den finnas. Gör den till en del av dig. Du behöver för den sakens skull inte bli någon människa som går omkring och predikar om sexuella energier, tantra och allt vad det nu är. Det här är någonting du kan göra helt för dig själv och du behöver inte ringa ett enda samtal eller göra någon Facebookupdate om ditt uppdrag. Om du inte vill förstås. Heja dig. Heja mig. Kram kram.