Startsida / Inlägg

Osynliga regler.

av Zandra Lundberg

Alla dessa osynliga regler vi sätter upp för oss själva. Som begränsar oss. De grundläggs och späs kanske på av lärare, släktingar, föräldrar och vänner. Av samhället.

Och det går att skylla på dem. Men värst är faktiskt vi själva. Jag själv. 

För plötsligt stod jag där en dag och trodde att ingenting var möjligt. Att jag måste vara på ett visst sätt, så som alla andra. 

Ett exempel: Det fanns en tid då jag till och med var rädd för att gå till jobbet med ett klädesplagg som stack ut för mycket.

”Nej, det här är väl inte riktigt jag” tänkte jag för mig själv och hängde moloket tillbaka en röd klänning i garderoben för att istället dra på mig en urtvättad gammal svart. Jag ville bara rätta mig i ledet. Vara som ”alla andra”.

Men tänk om det är så att ”alla andra” känner likadant?

Tänk om alla andra också bär på en massa outtalade drömmar och har klädesplagg de aldrig skulle våga använda av rädsla för vad någon annan ska tycka och säga?

Kanske är allt det som jag i mitt huvud kallar ”alla andra” bara en illusion. En ursäkt för att inte behöva vara mig själv. För att jag inte har modet. I alla fall för att jag tror att jag inte har modet.

Precis som jag ursäktar en massa saker i mitt liv. Varför skriver jag inte min bok? Jag har ju alltid drömt om att skriva en bok. Jag har inte tid, mumlar någon del av mig.

Jag har visst tid. 

Herregud, jag har tid att titta på youtubefilmer och scrolla på Facebook och älta mina problem med kompisar. Jag har inte ens några skrikande små barn eller ett hektiskt jobb som advokat att skylla på. Det här är sanningen: jag har tid att sätta mig ner och skriva en bok precis när som helst.

Möjligen är det bara så att jag är så rädd att det inte ska bli bra. Att jag är RÄDD att lägga ner en massa tid och sen ska den ändå bara kastas i en byrålåda och ligga där och gulna.

Läste ett citat av Rumi i går.

“Run from what’s comfortable. Forget safety.

Live where you fear to live.
Destroy your reputation.
Be notorious.”

Bara den korta meningen ”destroy your reputation” skrämmer mig. Vad jag nu har för rykte att leva upp till ens? ”Be notorious”, nej hua! Då sitter jag hellre i båten, går med svarta kläder som ”alla andra” och fortsätter drömma om den här boken jag aldrig kommer att ha tid att skriva.

Märkligt.

Sen kör någon jävel förbi en en vacker dag. Med röda klänningar och böcker. Och då blir jag arg. Inte på sig själv, utan på den här personen som vågade. Så gör jag det till ytterligare en ursäkt: nu har ju redan någon annan skrivit en bok!

Ännu märkligare.

Nä. Lika bra att se till att våga direkt.

Follow on Bloglovin
  • Tjänstgörande redaktörer: Ellinor Brenning och Karin Selåker Hangasmaa
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB