Rise & shine. Hehe. Jag är så glad i dag. Lyckades nästan stå på huvudet i morse.

Jag funderar en del på det här med andlighet. Att tillåta sig att vara andlig. 

Vad nu andlig ens är, kan man ju undra.

Jag vet de som vägrar använda ordet, för att det blivit så uttjatat. Människor som slänger sig med andlighet hit och andlighet dit och plötsligt känns ordet bara urvattnat och blaskigt.

Det här är min upplevelse av att vara andlig: oftast är jag inte andlig, alls. Jag är fast nere på jorden, med de bekymmer som finns här. Ekonomi, problem i relationer, förkylningar, jobb som ska göras. Ni vet. Business as usual. 

Sedan kan jag, med hjälp av en kombination av yoga och meditation få tillgång till mitt andliga jag. Där är det inte hjärnan som styr och ställer. Där kan jag till exempel gå ut genom dörren och uppleva ren och skär magi.

Jag hade en sån promenad för några veckor sedan, när jag gick runt här i Enskede och verkligen upplevde allt som fanns runt omkring mig. Träden var så fascinerande gröna, och solens strålar på huden kändes upphöjt i 1000. Jag var bara uppfylld av lycka, över absolut ingenting och allt. Jag la mig på ett berg och tittade upp mot himlen och kände så tydligt att jag är del av någonting större. Att den där lilla världen jag begränsar mig till i mitt huvud och det jag tar in via mina fem sinnen inte är allt.

Det låter förmodligen som en drogupplevelse. Hehe. Var inte orolig, det är det inte.

För mig är det andlighet. Att vara i kontakt med någonting högre. Jag brukar kalla det universum.

När jag är det är allting enkelt. Jag har kraft och energi, flow. Bra saker händer mig. En sak jag hoppas med min resa i höst är att komma i djupare kontakt med den här delen av mig, för ju mer jag är i kontakt, desto bättre mår jag och desto mer kan jag dela med mig. I text, i yogan och i mitt vardagliga liv.

Att jag har haft de här upplevelserna av andlighet ger mig också ha en starkare tro och tillit. Och med hjälp av tro och tillit motar jag bort ängslighet, hopplöshet och oro. Jag tror att allting kommer att lösa sig till det bästa och det gör att jag kan fokusera mer på att få ut någonting av livet. Även om jag svajar ibland och ringer till min mamma och grinar över att allt känns överväldigande.

Obs! Det har ingenting med religion att göra.

Nåväl. Detta om andlighet.

Back to business.