Jag vill lyfta upp några kommentarer till den förra postningen, för att reda ut ett par saker.

Anna skriver så här:

Ang. Be om ”länkbyte” tycker jag är svårt när man inte bloggat så länge. Det finns många stora bloggare jag läser, och gärna skulle länka till, men be om Länkbyte (lite för blyg för det).
För mig personligen känns det som en oskriven regel att den som är störst frågar först!
Vi får heller inte glömma bort att det är så otroligt många nybörjade i Bloggvärlden och att det tar ett bra tag att komma på hur man gör och att det kanske pg a det blir lite tokigt ibland. Därför tycker jag det är bra att du tar upp citat ”Hyfs och etikett”.
Mvh Anna

Ja, bloggvärlden är full av nybörjare och det fina med de flesta bloggare är att de är väldigt hjälpsamma och man får nya tips och blir ”rättad” om man gör fel. Sedan är ju bloggvärlden dynamisk, och ”reglerna” är faktiskt oskrivna. Man måste inte följa dem, men många av dem är bra att känna till.

Vad gäller länkandet vill jag förtydliga:
Man måste inte fråga om man får länka till någon! Länka på bara! Att bli länkad till är något fint och den som reagerar negativt på det har missat något.
En länk ger ofta fler läsare och är att ses som en komplimang – får man en länk har man ju skrivit något som någon annan vill rekommendera och det finns ingen anledning att fråga.

Om att länka tillbaks:
Här finns lite olika uppfattning. En del menar att man ska länka tillbaks till dem som länkar, som någon slags artighetsgest.
Jag håller inte med. Det kan lätt upplevas ryggkliande och att någon länkar till mig behöver ju inte alls betyda att jag gillar den personens blogg. Jag tycker att man länkar till sådant som känns relevant att länka till av någon anledning.
Däremot är det lite fult att aldrig länka till någon. Särskilt om man är en sådan som ofta får länkar av andra.

Livsreflex försöker förklara oskicket att svara på kommenterar i ”fel” blogg:

Jag menar så här, att ibland kan jag få en förfrågan om ett inlägg jag skrivit. Något som står i inlägget. Att det inte är en diskussion utan en undran som en person har. Då brukar jag svara både i min blogg och sedan kliva över till personens blogg och skriva bloggsvar: och så svaret. Däremot kollar jag alltid inlägget jag skriver i så att det inte är något sorgligt t ex, något som blir helt fel. Jag tycker om när jag får den servicen eftersom jag ställt en fråga och kanske glömt bort.

Hmm. Jag tycker fortfarande att förfarandet verkar förvirrande, även om det såklart är upp till var och en. Men om man nu skriver en kommentar ”i ”fel” blogg så bör man kanske förklara det så att man inte förvirrar andra läsare.

Psyk tycker att man ska gå så långt som att ha en Gästbok för kommentarer som inte är direkt relaterade till ett inlägg:

Jag tycker det borde tillhöra vett- och etiketten att se till att skaffa sig en gästbok på sin blogg, där bland annat alla kommentarer som inte är direkt relaterade till ett specifikt inlägg skulle kunna lämnas. Men för många bloggverktyg, t ex AB-bloggarna (förvånande nog även Blogger), finns inget inbyggt stöd för detta- jämfört mot t ex Wordpress som har funktionen med sidor.

Vad tycker ni?
Jag tycker nog att det räcker att lämna en mailadress någonstans för den som vill säga något som inte funkar i kommentarfält till inläggen.

Så återigen; Jag gör inte anspråk på någon sanning om det oskrivna regelverket, och det ser som sagt lite olika ut i olika mindre bloggsfärer. Egentligen kanske det räcker att göra som Marareth Osju skriver:

Med vänlighet, respekt och tolerans kommer man långt med. Även om jag kan ha olika åsikter så respekterar jag andra vars åsikter må strida mot mina egna. Att blogga är att kommunicera och det där med kommentarer.
Ja, där blir jag alltid konfys så nu svarar jag på min blogg och copy and past till den som lämnar kommentaren så att personen vet att jag har svarat.
Elaka kommentarer som för det mest är anonymt, får jag sällan och när jag väl får dem så raderar jag dem bara. Jag anser att om man inte vågar stå för sina ord då behöver inte ordet hellre publiceras….:)