Förr i tiden betydde ordet suger något annat. Och det är i den betydelsen, den gamla, jag menar att Piratpartiet suger. Enligt vallokalsundersökningar har PP tagit en del röster från SD. Det är både bra och dåligt. Bra för att SD inte lyckades ta sig över spärren. Men lite dåligt för Piratpartiet, då illvilliga tyckare menar att det är symptomatiskt att PP har ungefär samma väljare som SD.

Piratpartiet suger helt enkelt. Det finns ett driv, en entusiasm, och ett budskap som säger att alla får vara med, alla kan bidra, efter förmåga, och det är det som suger. Gör att många kanske vilsna unga väljare sugs till dem, så som de tidigare sugits till SD.

Men där slutar likheterna. Piratpartiets politik skiljer sig så mycket från SD att alla vidare jämförelser känns direkt löjliga. Piratpartiet är för demokrati, yttrandefrihet, personlig integritet, mångfald och mänskliga rättigheter. 

Dessutom har Piratpartiet bevisat kraften på internet, att internet är på riktigt och man faktiskt inte behöver så många valstugor eller dörrknackningar, eftersom hela internet är en enda stor valstuga om man använder det rätt.

Något som i gårdagens val tog dem hela vägen till Bryssel. Dessutom lyckades PP öka valdeltagandet, som i detta val var betydligt högre i Sverige än i övriga Europa. Mindre än 50 procents valdeltagande är dåligt. Det är lågt, det är löjligt. Men det går åt rätt håll, och jag är övertygad om att vi har Piratpartiet att tacka för det. Förhoppningsvis kan deras framgångar påverka också övriga Europa.

Att Gudrun Schyman fick hjälp av kapitalistpengar i slutspurten räckte inte ända fram, vilket jag beklagar. Jag tror nämligen att politiken mår bra av friska vindar, och jag tror och hoppas att PP:s framgång i detta val är något som kommer att påverka valet till Sveriges riksdag nästa år. Det börjar vara på tiden att den gamla blockpolitiken löses upp, då den är fullständigt omodern och obegriplig för många unga individualister.

Läs också: Sugbloggen, Mattias Bjärnemalm som inser vilket ansvar som nu ligger på PP, moderaten Kent Persson som gratulerar Piraterna och så partiledaren själv Rick Falkvinge. Här finns alla siffror och statistik parti för parti, län för län, stad för stad. Och om du vill följa Piraternas reaktioner och utveckling efter valet rekommenderar jag Piratpartiet Live.

Och veckan som gick har jag haft så galet mycket att gör att jag inte alls hunnit med att läsa bloggar som jag brukar. Bland annat har jag varit i Skåne. Först i Malmö, på Moving Images. Jag missade visserligen det mesta, men kanske inte det bästa, som var Clay Shirkys framträdande direkt från New York.

Moving Images är en konferens om framtidens medier, i ett väldigt vitt begrepp. Inför torsdagen pågick också en bloggstafett och jag rekommenderar läsning av PM Nilson, Björn Jeffery, Martin Thörnqvist, Unni Drougge, Isobel Hadley-Kamptz, Gunilla Kinn, och sist men absolut inte minst – Fredrik Wass.

Här kan man se framträdande i efterhand, med talare som bland andra KG Hammar, Carl Johan De Geer, och Joakim Jardenberg.

Det har bloggats en del om Microsofts nya sökmotor Bing.com. Nikke Lindqvist, som är en av dem som kan mest i Sverige om just sökmotorer har skrivit en första recension här. Fredrik Wackå hoppas att Google tappar en del av sin dominans. Bloggliv tipsar om en smidig RSS-funktion i Bing.

Själv har jag bara hunnit kolla Bing som hastigast, och det enda jag egentligen kan säga är att mitt första intryck var positivt, det går fort och jag gillar att man inte skickas iväg från sökmotorn så fort man klickar på ett sökresultat.

Det här tycker jag är bland det mer konspiratoriska crap jag läst på ett tag. Kulturbloggen undrar om svd.se i desperation reggat sin sajt som blogg på Knuff.se. Jag tror nog att det är att ge Bloggportalen Knuff lite för stor betydelse, jag tror inte att svd.se är alls så desperata att de känner ett behov av att toppa en bloggtopplista, dessutom är det en gammal bugg hos Knuff (som det i och för sig skulle vara intressant att få en förklaring till) och således inte första gången som svd.se hamnar i topp på Knuffpoängslistan.

Marcus Birro stänger sin blogg. Det är inte första gången, men enligt honom själv är det ett genomtänkt beslut nu, och han skriver ett testamente och berättar varför. Tyvärr tillåter han inte kommentarer i sin blogg, men om någon tycker något så får ni gärna kommentera här. Men jag undanber mig anonyma hatkommentarer av det slag han beskriver i sin text. De kommer inte att publiceras här.

Det här måste vara en av de roligare Facebookgrupperna. ”Vi som ända till nu trott att skobutiken Nilson hetat Niljon.” Även om jag är högst skeptisk mot Facebookgrupper, mest för att de är så väldigt passiva och svåra att använda på ett konstruktivt sätt, men också för att det, kanske på grund av passiviteten, är möjligt för folk att använda dem till mindre behjärtansvärda ändamål.

Annars har bloggvärlden under veckan till stor del dominerats av dagens val till Europaparlamentet. Det är väldigt svårt, för att inte säga omöjligt, att sila bland allt som skrivits. Mycket pirat har det varit, såklart, och Fokus toppade med denna artikel om Rick Falkvinge.

Oscar Swartz har skrivit långt om att vara med och skriva historia. Och Morris Packer skriver väldigt kort om varför han tycker att alla som är unga ska rösta på Piratpartiet.

Snart börjar valvakan. Jag har tänkt duka fram något gott, tända ljus och titta på när det skrivs historia. Därför avslutar jag den här veckosammanfattning här, med tipsen om att följa valvakan via TweetElect09, där valvakan streamas (och kan embeddas i den egna bloggen) och där man också kan följa det som Twittras om valet.

I morgon början en ny vecka. Och en ny tid. Så spännande att leva i.