Thomas Olausson har skrivit en intressant post om Nanobloggande som vapen mot särskrivningen:

Tänk om en sådan här något fånig idé kan vara en möjlig lösning på ett så pass stort språkproblem? Tänk om nanobloggning får en så stor betydelse att en hel generation särskrivare börjar förstå.
Fast det är knappast troligt.
Särskrivare försvarar sin egen avart av språket med alla tänder de har, lika hårdnackat som matsmaskare försvarar sitt äckliga slafsande med argumentet att ”det smakar godare”.
Särskrivare kommer att hävda att det är något fel på nanobloggning om de inte kan skriva som vanligt.

Och Rolf van der Brink tycker att jag missade en viktig punkt på min lista över orsaker till bloggtrötthet:

8. Inga pengar
Många bloggar tröttnarpå att jobba gratis år ut och år in. Det är inte bara det obetalda arbetet som frå bloggare att lägga ner utan också bisten på bekräftelse på att jobbet som läggs ner är värdefullt för någon.