Apropå Sveriges Radios policy för sociala medier som uppmärksammats senast veckan så har Bokmalen skrivit två postningar som jag tycker är bra. Den första är om att vara anställd i Public Service, och hennes syn på policyn utifrån det. Den andra handlar om hur en anställd på Västerbottensnytt uppmärksammats i Västerbottenskuriren efter ett statusmeddelande på Facebook.

Men jag håller inte helt med om att det inte blivit någon debatt. Det har skrivits en massa bloggposter, några krönikor i Journalisten, och det har kommenterats friskt inte minst i anslutning till den bloggpost där jag publicerade hela policyn förra fredagen. I dagens Medierna diskuterades frågan och bland annat jag kommenterade.

Däremot är det fortfarande en diskussion som förs mest i branschen. Jag är rätt nyfiken på vad radiolyssnarna och tevetittarna tycker. De som inte själva är i branschen. Vilka krav kan ställas på en medarbetare i Public Service? Bör de ha rätt att skämta till det i sin Facebookstatus, ska de få blogga och tycka till om mediefrågor, eller ska de alltid, även privat, vara objektiva, neutrala och inte uttrycka sina åsikter? Hur påverkar medarbetarnas personliga göranden trovärdigheten för medieföretagen?

Idag tänker jag helt skamlöst tipsa om några bloggposter på Same Same But Different, mediebloggen som jag driver om än inte ensam.

Idag har jag varit lite upprörd, om än inte jätteförvånad över ett mejl jag fick som innehöll ett intressant dokumet från Sveriges Radio. Och seriöst.  Är det här en policy för sociala medier som är värdig ett public service-företag i Sverige år 2009?

Under december månad publicerar alla vi som skriver på SSBD framtidsspaningar, och jag rekommenderar er att läsa dem alla, hittills har Annika Lidne, Pelle Sten och Jerry Silfwer kikat i sina kristallkulor och berättat vad som kommer att hända med nätet, medierna och journalistiken under nästa år.