Tre politiskt engagerade svenskor från liberala ungdomsförbundet reste till Kuba på turistvisum. Men i  stället för att sola och bada och dansa salsa som turister förväntas göra när de kommer till Kuba, tog de tre svenskorna kontakt med oppositionsrörelsen och deltog även i deras illegala manifestationer.
        I helgen greps de tre unga kvinnorna tillsammans med tio katalaner som deltog i samma resa och de sattes i husarrest för att utvisas. Allt finns redogjort i det pressmeddelande som finns på liberala ungdomsförbundets hemsida.
        I Kuba finns ingen politiskt frihet, ingen mötesfrihet och ingen pressfrihet. Det är ingen nyhet. Åker man till Kuba så måste man veta att landet har ett politiskt system som ligger nära totalitära enpartistater som Nordkorea, Vitryssland, Kina, Vietnam, Burma och Thailand.
      I Kuba finns ett 80-tal så kallade samvetsfångar som sitter fängslade för politiska brott, det är ingen nyhet.
      Det är inte heller någon nyhet att de enda demonstrationer som är tillåtna i Kuba är de som är utlysta av landets enda tillåtna parti, det kubanska kommunistpartiet PCC.
      En nyhet är dock att i samband med gripandet av de europeiska demokratiaktivisterna förklarade Kubas utrikesminister att Kuba är redo att ta emot FN:s människorättsinspektörer om ett år.
        De tre unga svenska liberalerna bröt alltså mot flera kubanska lagar. Att de greps kan därför inte komma som en överraskning för någon. Det är ju inte första gången unga svenska liberaler blivit utvisade från Kuba.
        De tre aktivisterna lyckade alltså över förväntan med att skapa debatt om Kuba. Det behövs debatt om Kuba. För det förvånande är inte att politiska aktivister som kommer utifrån grips i Kuba. Det förvånande är att det fortfarande finns svenskar som anser det vara accepterat det saknas politisk frihet i andra länder, samtidigt som de anser det självklart att det ska finnas fri debatt i Sverige.